Förskollärare vill vara professionella i digitaliseringen

Förskollärare vill att de digitala inslagen i verksamheten har ett genomtänkt och tydligt syfte, med målen i fokus. De ser ett behov av att den pedagogiska digitaliseringen skiljer sig från hemmets, samt har hög lärarnärvaro, visar en ny avhandling.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Hur kan förskollärares pedagogiska användning av digital lek förstås? Det beskrivs i en ny avhandling av Leif Marklund vid Umeå universitet. Begreppet digital lek används i avhandlingen för att spegla intresset av att studera fenomenet digitalisering inom förskolans lekorienterade pedagogiska verksamhet. Fleer uppmärksammar att begreppet digital lek, engelskans digital play, är nytt och att det ännu inte råder en samsyn kring betydelsen.

Förskollärares berättelser om digitalisering, i diskussionsgrupper på internet, skriftliga rapporter och intervjuer analyserades i studien med tematisk analys. Identifierade teman skapade en bild av vad digitalisering i förskolans pedagogik verkar utvecklas till, och förskollärares motiv bakom denna utveckling.

Om förskollärares motiv till digitalisering

Läroplanen ger vägledning till varför förskolan skall stödja barns digitala kompetens, och viss vägledning i hur arbetet kan se ut. Många pedagogiska val lämnas naturligt till förskollärare att göra under processen att utveckla pedagogiska arbetet med digitala verktyg.

Det är rimligt att anta att förskollärare som tidigt inlett digitaliseringsprocessen fått erfarenheter som kan utgöra verksamhetsnära motiv att närma sig eller möjligen undvika digital lek. Marklunds studie skildrar sådana förskollärares perspektiv.

Det är väl dokumenterat att förskollärare har olika syn på digitaliseringens värde. Palaiologou har sett hur förskollärare undviker pedagogisk användning av digitala verktyg, trots att de är digitalt kompetenta i sitt liv utanför arbetet. Hernwall identifierade hur digital teknik ibland upplevs som ett hot mot lärandemiljön och förskollärares föreställning om vad som utgör ett relevant sätt att kommunicera.

Läroplanens direktiv, att barn skall ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens, ökar säkert förskollärares vilja att förstå digitaliseringens möjligheter. Det faktum att det finns ett visst motstånd till utvecklingen bidrar till betydelsen att berätta om motiv till digitalisering som förskollärare själva identifierat, och hur de valt att arbeta pedagogiskt.

Varför förskollärare närmar sig digitalisering

Motiven bakom deltagarnas digitalisering var en upplevelse av användarvänlig teknik, en möjlighet att förstärka den pedagogiska praktiken och barns lärande.

Vilja att digitalisera med användarvänlig teknik

Ökad tillgång till användarvänliga digitala verktyg, exempelvis surfplattor, och det stora utbudet på appar bidrog till viljan att använda digital lek. Merchant och Marsh med flera menar att surfplattornas funktionalitet lämpar sig för barn, och Källander & Riddarsporre framhåller att det finns en ökad pedagogisk kvalitet bland de appar som erbjuds på marknaden, vilket borde underlätta användning i förskolan. Samtidigt indikerar Marklunds studie att appar kan upplevas utmanande och tidskrävande att välja.

Vilja att digitalisera för den pedagogiska praktiken

Deltagarna menade att digital lek skapade förutsättningar till variation, innovation och anpassning i den pedagogiska praktiken.

  • Variation innebar möjlighet att erbjuda aktiviteter i olika former.
  • Innovation avsåg möjlighet att utveckla nya undervisningsformer.
  • Anpassning gällde möjlighet att individanpassa undervisning och utveckla anpassningar av värde i det dagliga arbetet.

Masoumi fann också att IT används för att förstärka befintlig verksamhet. Flewitt med flera såg att förskollärare uppskattade möjligheten att arbeta mot läroplanen på ett nytt sätt, och Kucirkova & Flewitt samt Kerckaert med flera har uppmärksammat möjligheten till individanpassning med digitala verktyg.

Vilja att digitalisera för barns lärande

Två inriktningar inom barns lärande var viktiga för deltagarna. Att digital lek kunde stödja lärande inför skolan och lärande inför livet i ett digitaliserat samhälle. Otterborn med flera såg också hur surfplattor användes för att stödja skolämnesrelaterade kunskaper, och Heikkilä & Manilla har kopplat samman behovet av att integrera IT i förskolan med samhällsförändringar som uppstått med digitaliseringen. Ljung-Djärf har även sett att förskollärares motiv att använda IT är kopplat till barnens framtid.

Hur förskollärare närmar sig digitalisering

Deltagarna ville uppnå en pedagogisk digitalisering som särskiljer sig från hemmets, har ett tydligt syfte, är införlivad i verksamheten, säker, samarbetsorienterad och med hög grad av lärarnärvaro.

Digitalisering särskild från hemmets

Möjligheten att visa barn nya användningsområden för digitala verktyg bortom underhållning var en drivkraft bakom viljan att inkludera digital lek. Kirova & Jamison bekräftar att om barn tillåts möta surfplattor i det dagliga arbetet skapar det möjligheter att erbjuda barnen ett lärande om digitala verktyg som barnen inte får möjlighet att uppleva i hemmet.

Digitalisering med tydligt syfte

Deltagare ville att inslagen med digitala verktyg skulle ha ett genomtänkt och tydligt syfte. Mål i läroplanen var ofta i fokus. Att förskollärare vill vara professionella i digitaliseringsprocessen har tidigare synliggjorts av Hernwall. Källander & Riddarsporre menar att förskollärare behöver kunskap om vilka digitala verktyg som kan användas, när, hur och varför de skall användas samt kunskap om när de inte skall användas.

Digitalisering införlivad i verksamheten

Deltagarna ville införliva digital lek i det pedagogiska arbetet. Digitala verktyg skulle bli likvärdiga med andra verktyg och material i förskolan och bli ett naturligare inslag i dagliga aktiviteter. Samtidigt uttryckte vissa deltagare att denna målsättning troligtvis är en av de största utmaningarna när förskolans pedagogik digitaliseras.

Danby förklarar hur inkludering av digitala verktyg möjliggör aktiviteter som kan innebära att spela, skapa, titta, lyssna och läsa. Vidare menar hon att sådana aktiviteter är möjliga att integrera med traditionella aktiviteter i förskolan. Arnott understryker vikten av att aktiviteter med digitala verktyg har förutsättning att förstärka lek istället för att digital lek betraktas som en fristående aktivitet.

Digitalisering som är säker

Säkerhet var en viktig aspekt av den digitala lek som deltagarna beskrev. De ville undvika olämpligt innehåll och eventuella risker som kunde vara förknippat med digital lek. Medvetna val av appar, eftertanke om hur data lagras och distribueras och hög grad av lärarnärvaro var vanliga strategier att öka graden av säkerhet. Säkerhetsfrågor var något som deltagare kände viss osäkerhet inför.

Digitalisering som är samarbetsorienterad

Samarbete vid digital lek upplevde deltagarna var viktigt eftersom lärande sker i ett sammanhang. Kommunikationen när barn tillsammans arbetar exempelvis med en surfplatta uppmärksammade de flesta som positivt för lärandet.

Digitalisering med lärarnärvaro

De flesta deltagarna ville vara närvarande eller befinna sig i närheten när barn erbjöds digital lek. Vissa ansåg detta var viktigt ur säkerhetssynpunkt och många uttryckte att deras närvaro var viktigt för att den digitala leken skulle bli lustfylld samt ett tillfälle med förutsättning att stödja barns lärande.

Lawrence har dragit liknande slutsatser; att förskollärare kan använda digital lek som uppmuntrar till samarbete, motverkar tävlan och att de behöver kunna observera samt påverka den samarbetsorienterade leken för att säkerställa ett lärande.

Avslutande kommentar

Studien av Marklund innehåller även beskrivningar av mönster gällande hur förskollärare uppfattar sitt professionella lärande och sina kunskapsbehov i relation till digitalisering. För er som läser denna artikel skulle de mönster som identifierats i studien exempelvis fungera väl som utgångspunkt för både reflektion och diskussion om digitalisering vid era respektive förskolor.

Text: Leif Marklund

Källor:

Arnott, L. (2016). An ecological exploration of young children’s digital play:
framing children’s social experiences with technologies in early childhood.
Early Years, 36(3), 271–288.

Danby, Susan. (2013). Going online: Young children and teachers accessing
knowledge through web interactions. Educating Young Children:
Learning and Teaching in the Early Childhood Years, 19(3), 30–32.

Fleer, M. (2018). Digital animation: New conditions for children’s development
in play-based setting. British Journal of Educational Technology, 49(5),
943–958.

Flewitt, R., Messer, D., & Kucirkova, N. (2015). New directions for early literacy
in a digital age: The iPad. Journal of Early Childhood Literacy, 15(3)

Heikkilä, M., & Mannila, L. (2018). Debugging in Programming as a Multimodal
Practice in Early Childhood Education Settings. Multimodal Technologies
and Interaction, 2(3), 42.

Hernwall, P. (2016). ‘We have to be professional’ – Swedish preschool teachers’
conceptualisation of digital media. Nordic Journal of Digital Literacy,
11(1), 5–23.

Kerckaert, S., Vanderlinde, R., & van Braak, J. (2015). The role of ICT in early
childhood education: Scale development and research on ICT use and
influencing factors. European Early Childhood Education Research
Journal, 23(2), 183–199.

Kjällander, S., & Riddersporre, B. (2019). Digitalisering i förskolan : på
vetenskaplig grund. [Digitalisation in Preschool: On a scientific basis].
Stockholm: Natur & Kultur.

Kirova, A., & Jamison, N. M. (2018). Peer scaffolding techniques and
approaches in preschool children’s multiliteracy practices with iPads.
Journal of Early Childhood Research, 16(3), 245–257.

Kucirkova, N., & Flewitt, R. (2018). The future-gazing potential of digital
personalization in young children’s reading: views from education
professionals and app designers. Early Child Development and Care,
190(2), 1–15.

Lawrence, S. M. (2018). Preschool Children and iPads: Observations of Social
Interactions During Digital Play. Early Education and Development,
29(2), 207–228.

Ljung-Djärf, A. (2004). Spelet runt datorn : datoranvändande som
meningsskapande praktik i förskolan. [The Game around the computer:
computer use as a meaning making practice in preschool.] (Doctoral
dissertation). Malmö : Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Lpfö 18. Curriculum for the Preschool: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket
[Swedish National Agency for Education].

Marklund, L. (2020). Digital play in preschools: understandings from educational use and professional learning. (Doctoral dissertation). Umeå: Umeå universitet.

Masoumi, D. (2015). Preschool teachers’ use of ICTs: Towards a typology of
practice. Contemporary Issues in Early Childhood, 16(1), 5–17.

Marsh, J., Plowman, L., Yamada-Rice, D., Bishop, J., & Scott, F. (2016). Digital
Play: A New Classification. Early Years: An International Journal of
Research and Development, 36(3), 242–253.

Merchant, G. (2015). Keep taking the tablets: iPads, story apps and early
literacy. Australian Journal of Language & Literacy, 38(1), 3–11.

Otterborn, A., Schönborn, K., & Hultén, M. (2019). Surveying preschool
teachers’ use of digital tablets: general and technology education related
findings. International Journal of Technology and Design Education,
29(4), 717-737.

Palaiologou, I. (2016). Teachers' dispositions towards the role of digital devices
in play-based pedagogy in early childhood education. Early Years, 36(3),
305–321.

Publicerad 26 maj 2021.