Fritidshemmet är viktigt för att utveckla ansvarsfull kommunikation i sociala medier

Fritidshemmet kan vara en viktig plats för värdegrundsarbete i relation till digitalisering, men det krävs noggranna didaktiska överväganden. Flera studier visar hur fritidshemslärare utvecklar olika metoder för att främja ansvarsfull kommunikation i sociala medier, bland annat genom att undervisa utifrån autentiska situationer.

Digitala spel och sociala medier upptar en stor del av barns fritid i dag. En rapport från Statens medieråd från 2021 visar att 48 procent av barn i åldern 9–12 år ägnar sig åt dessa aktiviteter dagligen. Barn börjar tidigt interagera med vänner och familj genom sociala medier, och behöver utveckla kunskaper om hur de ska kommunicera på ett ansvarsfullt sätt i digitala sammanhang.

I en studie från Malmö universitet från 2021 visar Carolina Martinez att fritidshemmet är en viktig plats för värdegrundsarbete i relation till digitalisering. Att arbeta med värdegrundsarbete i relation till sociala medier i fritidshemmet står också tydligt framskrivet i läroplanen, där vi kan läsa att undervisningen i fritidshemmet ska behandla ”säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang”.

Carolina Martinez, har i sin studie intervjuat 21 fritidshemslärare om hur de arbetar med att främja ansvarsfull kommunikation och ett kritiskt förhållningssätt i relation till digitala medier. Studien visar att fritidshemslärare har utvecklat flera olika metoder för att främja ansvarsfull kommunikation.

Ansvarsfull kommunikation mellan vänner på nätet

Studien visar att lärarna hade erfarenheter av att elever ibland tog med sig konflikter till fritidshemmet som hade startat på sociala medier under fritiden. Perspektivtagande var en metod flera lärare använde för att lära eleverna att ta hänsyn till varandra. Detta innebar att varje elev fick berätta hur de upplevde den aktuella situationen. På detta sätt kunde lärare uppmärksamma hur meddelanden på internet kan tolkas på olika sätt, och uppmuntra eleverna att sätta sig in i den andres situation.

Studien visar också hur lärare i fritidshemmet undervisade eleverna i att utveckla ett ansvarsfullt förhållningssätt till digital kommunikation genom att uppmuntra dem att föreställa sig ”den andre” fysiskt närvarande. Elever kan avgöra vad de bör eller inte bör skriva på nätet genom att ställa sig frågan: Skulle jag kunna säga detta till personen direkt ansikte mot ansikte?

Om svaret är nej är det bäst att låta bli. Detta knyter också an till läroplanens formulering om att elever ska ”ges förutsättningar att utveckla tilltro till sig själva samt sin förmåga att samarbeta och att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt."

Ansvarsfull kommunikation i relation till okända personer

Internet öppnar upp för kommunikation med personer över hela världen. Detta kan innebära möjligheter att knyta nya vänskaper och lära sig om världen, men även risker att bli utnyttjad eller trakasserad.

Intervjustudien vid Malmö universitet visar hur en del lärare arbetade med att främja en säker och ansvarsfull kommunikation när eleverna använde digitala spel med chattar i fritidshemmet. Lärarna uppmuntrade eleverna att ställa sig kritiska frågor om hur de kan veta vem de egentligen kommunicerar med. De instruerade till exempel eleverna att inte lämna ut personlig information om sig själva, till exempel sina riktiga namn och var de bor.

Användningen av digitala spel i fritidshemmet skapade således möjligheter för lärande i samband med verkliga situationer, vilket kan vara gynnsamt för lärande enligt Andresen, Boud, och Chohen, i en artikel från 1999. Genom spelen uppstod naturliga situationer att undervisa om innehåll som syftade till att utveckla elevernas förmågor att kunna agera säkert och ansvarsfullt på nätet.

Proaktivt arbete för ansvarsfull kommunikation

Carolina Martinez studie visar att de flesta lärare främjade en ansvarsfull kommunikation i situationer där konflikter och problem redan hade uppstått, eller när eleverna använde sociala medier. Det fanns dock lärare som arbetade proaktivt. Det går inte att vänta tills barnen börjar använda sociala medier i större utsträckning utan man måste börja arbeta tidigt, menade de.

Ett exempel på proaktivt arbete är hur två lärare hade utvecklat en läraktivitet som de kallade Väggbook. Väggbook skulle likna en analog version av Facebook och bestod av planscher och foton på ett stort tygstycke som hängde över en soffa i fritidshemmet. En av lärarna satte regelbundet upp planscher med utmaningar och uppgifter som eleverna skulle reagera på genom att skiva kommentarer.

I Väggbook skulle eleverna signera sina inlägg med initialer. Detta var ett sätt att lära dem att de måste kunna stå för det de skriver, det vill säga ”ta ansvar” på nätet. Ovanför planscherna hängde ett moln med olika fotografier. Detta moln illustrerade hur det som läggs ut på nätet stannar kvar. Genom denna visualisering kunde lärarna föra samtal med eleverna om vad det innebär att använda internet och hur de kan agera för att de ska hantera risker som finns.

Drama som metod för att främja ansvarsfull kommunikation

Det finns också forskning från amerikanska ”after-school programs” som visar hur lärare kan främja förståelse för ansvarsfull kommunikation i digitala miljöer genom att använda drama. Forskaren Marina Micheli studerade 2013 en aktivitet som syftade till att eleverna skulle reflektera över hur de presenterar sig själva och hur de delar personlig information i sociala medier. Eleverna i denna studie var något äldre än elever i svenska fritidshem, men resultaten i studien är relevant även för yngre elever då de fokuserar på drama som metod och eftersom elever i låg- och mellanstadieåldern i Sverige också delar information om sig själva i sociala medier.

Aktiviteten bestod av att eleverna fick spela olika roller, där en av personerna hade delat för mycket information om sig själv. En av rollerna var en ung person som hade skrivit om sig själv på sociala medier, och fritt delat med sig av sitt liv, känslor och tankar. Föräldrarna hade sett profilen och ett samtal uppstod mellan barnet och föräldrarna om vad som var lämpligt och inte att dela med sig av.

Genom att använda drama som metod fick eleverna möjlighet att sätta sig in i olika personers perspektiv, och diskussioner kunde föras om vad det innebär att skriva om sig själv i sociala medier. Detta är ett annat sätt att göra undervisningen autentisk för eleverna, utan att direkt koppla den till deras personliga erfarenheter.

Forskningen visar på flera olika möjligheter

Skolan och fritidshemmet har en viktig uppgift att undervisa elever om ansvarsfull kommunikation i sociala medier. Denna undervisning kan läggas upp på olika sätt. Den forskning som har lyfts fram i denna artikel visar på flera olika möjligheter.

För det första kan undervisningen vara reaktiv eller proaktiv. Den kan alltså ske efter att något problematiskt har skett, till exempel efter att någon elev har skrivit något elakt på nätet. Men den kan också ske som en förberedelse för vad eleverna kommer att möta i framtiden, och ge dem redskap för att hantera besvärliga situationer.

Undervisningen kan ta sin utgångspunkt i elevernas levda erfarenheter, men lärare kan också skapa fiktiva situationer där eleverna får leva sig in i potentiella situationer. Båda förhållningssätten bygger på erfarenhetsbaserad undervisning, vilket kan gynna lärandet och förståelsen för komplexa fenomen.

Det kan också finnas utmaningar och svårigheter i att undervisa om ansvarsfull kommunikation, och därför krävs noggranna didaktiska överväganden av lärare. En fråga rör elevernas rätt till sin privata sfär. Hur mycket kan lärarna be eleverna dela med sig av, vad gäller deras egna erfarenheter? Hur kan lärarna garantera att eleverna har möjlighet att välja och känner sig trygga med att säga nej?

Arbetet med ansvarsfull kommunikation måste ses i ljuset av barns rättigheter. Enligt Barnkonventionen och FN:s tillägg om barns rättigheter i den digitala miljön 2022 har barn rätt till att utveckla sin digitala kompetens, vilket inbegriper ansvarsfull kommunikation. Men de har också rätt till personlig integritet och att göra sin åsikt hörd och bli lyssnad på i frågor som rör dem.

För att garantera barns rättigheter måste lärare vara uppmärksamma på denna komplexitet både i utveckling av undervisning och när undervisning genomförs. På detta sätt visar lärare att de själva tar ansvar i kommunikation, och arbetar för elevers välmående och utveckling.

Text: Carolina Martinez, Malmö universitet

Källor:

Statens Medieråd (2021). Ungar & medier 2021. En statistisk undersökning av ungas medievanor och attityder till medieanvändning Länk till annan webbplats..

Andresen, Lee, Boud, David & Chohen, Ruth (1999). Experience-based learning. I: Foley, G. (red.) Understanding Adult Education and Training, ss. 225-239. Sydney: Allen & Unwin.

Martínez, Carolina (2021). Imagine the Person in Front of You: How Teachers Promote Responsible Online Communication in Swedish Leisure-time Centers Länk till annan webbplats.. Scandinavian Journal of Educational Research. 65(6), 899–913.

Micheli, Marina (2013). New media literacies in after-school settings: Three curricula from the program “Explore Locally, Excel Digitally” at Robert F. Kennedy Community Schools in Los Angeles Länk till annan webbplats.. Journal of Media Practice, 14(4), pp. 331-350. doi:10.1386/jmpr.14.4.331_7.

Skolverket (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet; LGR 22.

United Nations (2022). General comment No. 25 (2021) on children’s rights in relation to the digital environment Länk till annan webbplats..