Fritidshemmets utvecklingsarbete bör fokusera på verksamhetens specifika uppdrag

Kvalitetsarbete utgör i dag en central del av praktiken i fritidshemmet. Forskning visar att när fritidshemmets praktik ska utvärderas behöver utvärderingsinstrumenten utformas med hänsyn till både fritidshemmets specifika utbildningsuppdrag och de villkor och förutsättningar som råder i fritidshem.

I alla utbildningspraktiker, såväl skola som fritidshem och förskola, finns behov av att återkommande arbeta aktivt med kvalitetsarbete. Det inkluderar utvärderingar och utvecklingsarbete av olika slag. Efter att fritidshem fick ett förtydligat uppdrag i form av en egen läroplansdel 2016 har intresset och behovet av att utvärdera kvalitet i fritidshem ökat.

Detta intresse syns också i forskning då flera studier med detta fokus presenterats. Forskning om kvalitetsarbete i fritidshem fokuserar dels på vad kvalitet i fritidshem skulle kunna vara, dels lyfts olika sätt att arbeta för att utvärdera och utveckla fritidshemmets undervisning.

Hur lärare i fritidshem beskriver att de arbetar med utvärdering

Helena Ackesjö (2022) har inom ramen för ett större forskningsprojekt som fokuserade på undervisning i fritidshem undersökt hur fritidshemslärare beskriver att de utvärderar lärande i fritidshem. I studien deltog 47 lärare som skriftligt beskrev sitt arbete.

Resultatet visar en mångfald av sätt som lärare arbetar med utvärdering i fritidshem. I beskrivningarna uppgav en del av lärarna att de inte jobbade med utvärderingar på ett systematiskt sätt. De beskrev också att det ibland var oklart vad utvärderingar ska fokusera på och på vilket sätt de ska göras. Studiens resultat visar tre olika inriktningar på hur lärare arbetar med utvärdering.

Tre olika sätt att arbeta med utvärdering

Fokus på nöjdhet

Det första sättet att arbeta med utvärdering tar framför allt sin utgångspunkt i nöjdhet, det vill säga i det här fallet om elever är nöjda med verksamheten. Fokus i detta utvärderingssätt ligger inte på vad elever lärt sig, utan snarare på om de uppfattat innehållet som roligt. Utvärderingen kan ske både i informella former som att elever gör tummen upp eller tummen ner, och i mer formella former som att elever under fritidshemsråd får delge synpunkter eller poängsätta olika aktiviteter.

I denna utvärderingsform ligger tyngdpunkten på aspekter som tillfredsställelse, nöjdhet och synpunkter från eleverna. Syftet med denna utvärderingsform beskrivs också av fritidshemslärarna vara att visuellt lyfta fram och synliggöra vad som händer i fritidshemmet.

Fokus på organisation

I det andra sättet fritidshemslärare beskriver att de arbetar med utvärderingar ligger fokus på organiseringen av fritidshemmet. Här framstår en vanlig arbetsform för denna typ av utvärdering vara att använda sig av kollegiala reflektioner. Vid dessa reflektioner ges återkoppling framför allt på praktiska och organisatoriska aspekter snarare än lärandeaspekter.

Återkoppling ges kollegialt till varandra på det arbete som genomförts, ibland i form av lägesbeskrivningar som syftar till att utveckla arbetet. Den kollegiala reflektionen handlar primärt inte om att synliggöra elevers lärande utan fokus ligger på vad som gått bra och vad som kan förbättras.

Fokus på måluppfyllelse

Det tredje sättet att utvärdera riktar sig mot de nationella läroplansmålen. Även här är kollegial reflektion viktigt, men det är läroplanens formuleringar som styr vad som utvärderas. I denna form av utvärdering är det också vanligt att på olika sätt visualisera den utveckling och lärande som sker i fritidshemmet. Visualiseringen är både riktad till elever för att de ska bli medvetna om sitt lärande och mot arbetslaget för att utveckla sitt arbete.

Undervisning i fritidshem behöver definieras

Analysen av de olika sätten att utvärdera visar att när lärarna skulle beskriva hur de arbetade med att utvärdera lärande i stället fokuserade på aspekter som nöjdhet, organisation och måluppfyllelse. Resultatet visar också på en stor variation av metoder för utvärdering som beror på en svårighet överlag att utvärdera fritidshemmets lärande.

Detta hör ihop med att lärande och undervisning i fritidshem fortfarande är områden som behöver processas och definieras. Undervisningen beskrivs ofta i termer som ”inbäddad” eller att lärande fångas i flykten. Osäkerheten handlar både om hur lärande kan uppmärksammas och beskrivas och vad som ska utvärderas. Andra pedagogiska implikationer som lyfts i studien är:

• Formella undervisningssituationer framstår som lättare att utvärdera än mer informella lärandesituationer.
• Tid och kunskap saknas ibland för att genomföra utvärdering.
• Utvärderingspraktiker, exempelvis i form av modeller, behöver utvecklas och anpassas till fritidshemmets specifika uppdrag och undervisning.

Kollegiala samtal som ett sätt att arbeta med kvalitet

Ett annat sätt att genomföra kvalitetsarbete och utveckling är kollegiala samtal. Detta är något som Sanna Hedrén fokuserar på sin avhandlingsstudie där hon studerat hur kollektivt meningsskapande sker genom kollegiala samtal. Kollegiala samtal kan förstås som ett sätt att arbeta med kvalitet och utvecklingsfrågor på ett mer framåtsyftande sätt än att bara röra sig i ”här-och- nu frågor”.

I studien deltog två olika arbetslag i fritidshem som arbetade på samma skola. Deltagarna i studien valde själva att de ville arbeta med att utveckla mellanmålet, som framstod för dem själva som ett viktigt område att förbättra. Fokus i studien är inte att studera utvecklingsarbetet i sig utan hur det kollegiala samtalet går till.

Frågor som ställdes handlar bland annat om hur samtalet går till i gruppen, exempelvis vad som kan, respektive inte kan, uttalas. Resultatet av studien visar att trots att de båda arbetslagen som deltog i studien arbetade på samma skola utvecklades de kollegiala samtalen på skilda sätt, vilket benämns i termer av enstämmighet respektive flerstämmighet.

Kollegiala samtal som enstämmighet

I det ena arbetslaget, som beskrev sig själva som sammansvetsade och välfungerande, karaktäriseras samtalen som enstämmiga. Detta innebar att ”alla visste” hur arbetet som de tyckte fungerade jättebra skulle genomföras, vilket ledde till att utvecklingsarbetet ibland stannade av då olika röster eller åsikter sällan bröts mot varandra.

Kollegiala samtal som flerstämmighet

I det andra arbetslaget kom de kollegiala samtalen utvecklas till att vara flerstämmiga, vilket innebär att olika röster och åsikter blev synliga. Dessa typer av samtal ledde till att olika idéer och tankar kunde prövas, men samtidigt var det också svårt för dem att ibland enas om vilka arbetssätt som skulle utvecklas.

Studiens resultat visar betydelsen av att inte bara fokusera på vad de kollegiala samtalen leder till utan också att intressera sig för hur samtalen sker, exempelvis vad som är möjligt att säga i det kollegiala meningsskapandet. Studien visar också att kollegiala samtal är betydelsefulla för att arbeta med kvalitetsarbete i fritidshem, då de kan hjälpa deltagarna att reflektera över frågor som utgör grunden för det pedagogiska arbetet.

En utvärderingsmodell som utgår från elevernas upplevelse

Elevcentrerad utvärdering är sätt för att utveckla kvalitetsarbete och utvärdering, vilket är en modell Karin Lager (2021) utvecklat tillsammans med fritidshemslärare. Arbetet skedde inom ramen för en studie som genomfördes i tolv olika fritidshem. Syftet med studien är att skapa en modell för utvärdering som tar utgångspunkt i det vardagsarbete som sker i fritidshem.

Centralt är också att på olika sätt tillvarata elevers perspektiv, genom en pågående dialog med elever. Modellen beskrivs som en kontinuerlig, barncentrerad och dialogbaserad utvärdering som sker i stunden och består av följande metoder för utvärdering:

• att använda samling för att tillvarata barns delaktighet och inflytande
• verktyg som observationer, intervjuer, enkäter och sociogram
• multimodala produktioner som eleverna gör, till exempel genom att bygga eller måla.

I denna form av utvärdering som sker kontinuerligt är en viktig beståndsdel lärares gemensamma reflektion som behöver ske återkommande. Det är alltså viktigt att när olika former av material samlas in, exempelvis intervjuer med elever, behöver tid ges till att reflektera över resultat och också se vilka förändringar av praktiken dessa kan leda till. Denna typ av utvärdering fokuserar i högre grad på aspekter som meningsfullhet i barns fritid, omsorg och rutinssituationer, vilket också är betydelsefulla aspekter av fritidshemmets vardagsarbete.

Text: Helene Elvstrand, Linköpings universitet

Källor:

Ackesjö, H. (2022) Att utvärdera fritidshemmets verksamhet – en variationsrik praktik. I (red) H. Ackesjö & B. Haglund. Perspektiv på Fritidshemmets pedagogiska uppdrag. 2022:4 Stockholm: Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola (IFOUS).

Hedrén, S. (2022). Fritidshemmets (mellan)mål och mening: Positioneringar i kollegialt samtalande mellan fritidshemspersonal. Diss. Trollhättan: Högskolan Väst, 2022. Trollhättan.

Lager, K. (2020). Barncentrerad utvärdering – en modell för utvärdering i fritidshem. I (red) Å. Hirsch & Olin, A. Skolutveckling i teori och praktik. Gleerups.