Hälsofrämjande arbete i praktiken

Hälsofrämjande arbete handlar om hälsoarbete med fokus på friskfaktorer och stärkande av individers drivkraft till hälsoförändring. Axonaskolan i Skåne är ett svenskt skolexempel där ett medvetet hälsofrämjande fokus ständigt finns närvarande, med bland annat daglig fysisk aktivitet, utomhusvistelse och mat från grunden.

Antologin Hälsofrämjande arbete i teori och praktik av Åsa Bringsén och Petra Nilsson Lindström (redaktör) från 2019, innefattar en rad praktiska och aktuella exempel på hälsofrämjande initiativ, projekt samt forskningsstudier utifrån en svensk kontext och olika arenor. Skolan som hälsofrämjande arena, utifrån olika perspektiv, beskrivs i fyra av de totalt 13 kapitlen i antologin.

Ett exempel som framhålls är ett kapitel skrivet av Ann-Christin Sollerhed, som startat friskolan Axonaskolan för barn mellan 6 och 16 år. Skolan grundade hon tillsammans med sin man, och har inriktningen fysisk aktivitet, hälsa och utomhuspedagogik. Sollerhed är doktor i medicinsk vetenskap och universitetslektor i folkhälsovetenskap med inriktningen idrott och hälsa vid Kristianstads högskola. Hon har en gedigen bakgrund när det kommer till arbete vid lärarutbildningen, med bland annat fördjupad kunskap inom idrott och motivation för fysisk aktivitet i ett livscykelperspektiv.

Varför en skola med ett medvetet hälsofrämjande fokus?

I kapitlet redogör Sollerhed för att visionen var att skapa en skola där barn och vuxna ska må bra och trivas. Skolkonceptet består av några viktiga hörnstenar:

• fysisk aktivitet varje dag
• bra hemlagad mat
• värna om relationer och att bete sig vänligt mot varandra
• utomhusvistelse i stor utsträckning
• drogfrihet för barn och personal
• engagerade lärare som brinner för sina ämnen och att arbeta med barn
• effektiv tidsanvändning under skoltid.

Sollerhed betonar att det är ett relativt enkelt koncept, men att det är helheten som kan vara svår att kopiera.

Idrott på schemat varje dag och fysisk aktivitet på övriga lektioner

Barn ska vara fysiskt aktiva minst 60 minuter per dag, är den vedertagna rekommendationen från bland annat Världshälsoorganisationen. Barnen på Axonaskolan har en timme ombytt idrott varje dag, vilket enligt Sollerhed motsvarar cirka fem gånger mer än stipulerad tid. Tiden är schemalagd och barnen har något mer skoltid varje vecka än timplanen. Priset är ökade kostnader för lokaler och personal.

Satsningen bedöms ändå viktig ur ett hälsoperspektiv och är i slutändan ändå kostnadseffektiv, skriver Sollerhed. Inte minst beskrivs barnen bli piggare och prestera bättre i sitt skolarbete. Därutöver har de andra lektionerna inslag av varierande grad av fysisk aktivitet, utan ombyte. Det blir ett sätt att bryta stillasittandet med en form av lågintensiv fysisk aktivitet. Sollerhed framhåller att den fysiska aktiviteten på dessa lektioner främjar kapacitet att kunna göra olika saker samtidigt det vill säga att simultankapaciteten stärks, liksom att lektionerna blir mer intressanta för barnen.

Barnen uppskattar rörelserna under lektionen, och efterfrågar övningarna, framhäver Sollerhed. Hon betonar vidare vikten av att barn och unga rör sig för att må så bra som möjligt, och understryker att stillasittande är en bov i dagens samhälle. Därför behöver stillasittande varvas med låg- och högintensiv fysisk aktivitet flera gånger om dagen, för att kompensera för det stillasittande som skolarbetet ändå kräver.

Egna kockar, mat från grunden och stämningsfulla måltider

Axonaskolan har egna kockar som lagar mat från grunden, i huvudsak husmanskost. Salladsbuffén beskrivs som väl tilltagen. Barnen tycker också mycket om maten. Sollerhed bedömer att maten är ”mycket bra”. Kocken har likaså en central roll i skolans hälsoarbete, samt i kommunikationen och relationsskapandet med barnen.

Skolan har en egen hälsoträdgård, och odlar egna grönsaker samt potatis i pallkragar. Barnen får hjälpa till att leverera skörden till köket. En lärare är exempelvis ansvarig för odlingsprojektet. Föräldrar är också engagerade i frågan om odling. Det har lett till att flera av barnen även odlar grödor hemmavid. Det har sammantaget bidragit till att de äter mer grönsaker, och dessutom sådana som de själva producerar. Under senhöst och vintertid odlas det i klassrummen, med hjälp av vatten och näring.

Sollerhed framhåller att stämningen i matsalen är mycket god, och att kocken har en avgörande roll i det arbetet samt med att vara en trygg punkt för barnen vid måltiderna. På skolan råder också drogfrihet. Det innebär rökförbud, även för besökande föräldrar. Till en början, framhåller Sollerhed, kunde det här vara en utmaning för vissa föräldrar. I dag ses det dock inte längre som ett problem, utan det är vedertaget att det råder rökförbud på skolan, oavsett ålder.

Raster och vissa lektioner spenderas utomhus

Axonaskolan har ett utomhusklassrum, och alla raster sker med utomhusvistelse. Lärarna uppmuntras att vara utomhus med barnen i hög grad och när lektionerna tillåter. Det handlar om att bryta traditionella mönster och att prova nya sätt för inlärning, till exempel genom att vara mer utomhus.

Sollerhed refererar till forskning av Margareta Söderström med flera, som påvisar att kontakten med naturen har en avgörande betydelse för människan, likaså för att testa olika förmågor samt prova olika idéer. Det är av vikt för både lärande och utveckling att tillbringa stor del av den vakna tiden i dagsljus och utomhus.

Läraren har betydelse för skolframgång och positiv skolupplevelse

Axonaskolans lärare rekryteras utifrån noggranna premisser. Det handlar bland annat om vikten av rätt personlighet för uppgiften, ledarskapsstil, allmänbildning, handlingskraft, socialt engagemang med elever, att brinna för sina ämnen och att passa in i kollegiet. Intresse för idrott och fysisk aktivitet är meriterande, liksom positiv inställning till utomhusvistelse.

Drogfri personal är centralt, vilket även innefattar nolltolerans mot nikotin på skolan. Enligt Sollerhed är det önskvärt att den grupp som arbetar runt barnen består av olika typer av personer. Anställningsintervjuerna beskrivs vara omfattande. Relations- och temadagar där barnen får mötas i olika åldersgrupper är också viktigt för att främja en positiv skolupplevelse. Det främjar nya kontakter och de yngre barnen träffar äldre, som blir deras nya förebilder.

”Flow” i skolarbetet främjar studiero

Axonaskolan har ett fokus på att barnen ska få möjlighet att erhålla ett brett kunnande, testa olika, gärna lite svårare, utmaningar. Utmaningarna är viktiga för att stimulera elevernas kompetens- och personlighetsutveckling, enligt Sollerhed. Syftet är att de ska uppleva ett ”flow” i sitt skolarbete, vilket handlar om studiero. Det innebär att ha och värna om en fin balansgång mellan kunnande och utmaning.

Barnen måste respektera varandras flow-movement. Sollerhed refererar till en bok om flow, av Mihaly Csíkszentmihályi från 1997, och beskriver att flow handlar om att utmaningen ska vara lagom svår men ändå uppnåelig. I dessa fall kräver uppgiften total närvaro och koncentration, vilket gynnar kompetens- och personlighetsutveckling.

Barnen får också tidigt lära sig att det är okej att misslyckas, men inte att ”ge upp”. Undervisningen är individualiserad, men barnen uppmanas att alltid eftersträva att göra sitt bästa, trots att lektionens innehåll kanske inte är det som intresserar mest. Undervisningen sker både med ny teknik och lite äldre ”katedermetoder”, som Sollerhed uttrycker det.

Barndomen kommer inte åter och ska inte slösas bort

”Barndomen ska inte slösas bort” är Axonaskolans utgångspunkt. Det är en optimal tidsperiod för inlärning och främjande av andra förmågor, som den motoriska förmågan. Sollerhed framhåller i kapitlet forskning, av Gregory Myer och medförfattare från år 2015, att när vi rör oss frigörs hjärnkapacitet.

Hjärnkapaciteten är i sin tur väsentlig för att kunna röra sig i förhållande till omgivningen, samt är av vikt för koncentrationen och tankeverksamheten. Det handlar om att inte öva in dysfunktionella vanemönster, som fysisk inaktivitet, utan att tidigt främja en sund och frisk start i livet. Det är något som Axonaskolan på olika sätt har fokus på, bland annat genom sin idrotts- och hälsoinriktning.

Hårt arbete har lett till fina omdömen

Avslutningsvis understryker Sollerhed att det självklart inte alltid varit en dans på rosor och att det har tagit ett tag att bygga upp skolan. Det har inte minst tagit tid att erhålla acceptans bland ortsbor och föräldrar för dess koncept. När Skolinspektionen granskade skolan år 2017, framkommer dock att anmärkningarna lyst med sin frånvaro. Enbart tre procent av skolorna i Sverige fick ett sådant bra betyg det året. Det måste säga något om att Axonaskolans hälsofrämjande koncept, åtminstone hitintills, varit lyckosamt.

Sollerhed framhåller även att skoltrivsel är centralt i deras hälsofrämjande inriktning, och att det är något som skapas av alla. Skoltrivsel är inte något som ska tas för givet, att någon annan ska skapa trivsel åt andra. Var och en är en del av ett sammanhang. Sollerheds sista ord i kapitlet får också bli de avslutande orden i den här texten, nämligen strävan efter att: ”Eleven ska längta till skolan”!

Text: Louise Persson, Karlstads universitet

Källor:

Bringsén, Å. och Nilsson Lindström (red.). (2019). Hälsopromotion i teori och praktik – olika arenor och målgrupper. Stockholm: Liber AB.

Csíkszentmihályi, C. (1997). Finding flow: the psychology of engagement with everyday life. New York: Basic Books. I Sollerhed, A-C. (2019). Ett promotivt skolkoncept får barn att må bra. I Bringsén, Å. och Nilsson Lindström (red.). Hälsopromotion i teori och praktik – olika arenor och målgrupper. (2 upplagan ss. 61-78). Stockholm: Liber AB.

Myer, G. Faigenbaum, Avery., Edwards, N., Clark, J., Best, T. och Sallis, R. (2015). Sixty minutes of what? A developing brain perspective for activating children with an integrative exercise approach. British journal of sports medicine 49(23): 1510-1516.

Sollerhed, A-C. (2019). Ett promotivt skolkoncept får barn att må bra. I Bringsén, Å. och Nilsson Lindström (red.). Hälsopromotion i teori och praktik – olika arenor och målgrupper. (2 upplagan ss. 61-78). Stockholm: Liber AB.

Söderström, M., Boldemann, C., Sahlin, U., Mårtensson, F., Raustorp, A., och Blennow, M. (2013). The quality of the outdoor environment influences childrens health - a cross-sectional study of preschools. Acta Paediatrica, 102(1): 83-91.

Världshälsoorganisationens rekommendation för fysisk aktivitet för barn Länk till annan webbplats..