Pandemins inverkan på elevers hälsa och skolresultat

Coronapandemin verkar inte ha försämrat elevernas skolresultat hitintills, men har haft andra negativa effekter. Bland annat har frånvaron ökat kraftigt i grundskolan, med exempelvis ökad utsatthet i hemmet och psykisk ohälsa som följd. Flera nya rapporter pekar på vikten av att skolor enas om gemensamma strategier och tar vara på de erfarenheter som pandemin fört med sig.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Tempen på ungas hälsa och skolan när en ny vardag tar vid

Enligt flera rapporter har psykisk ohälsa bland unga ökat under coronapandemin. Hur kan då skolan och elevhälsan på bästa sätt i sitt hälsoarbete möta den nya vardag som de unga befinner sig i?

Enligt Folkhälsomyndigheten har förhållanden i närmiljön och samhället betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande. Coronapandemin har på kort tid medfört avsevärda förändringar i dessa förhållanden för barn och unga; inom förskola och skola, deras fritidsaktiviteter samt inom hälso- och sjukvård. Därutöver har myndigheterna förespråkat social distansering och begränsat umgänge med nära och kära.

Det är därför viktigt att få ökad förståelse för hur de unga har upplevt pandemin, genom att beakta den kunskap som publicerats. Skolverket poängterar att det är angeläget att bygga vidare på lärdomarna från pandemiåret i det kommande sjukdomsförebyggande- och hälsofrämjande arbetet.

Vilka är då de samlade kunskaperna och lärdomarna hittills? Några av dessa sammanfattas nedan utifrån flera aktuella nationella rapporter och sammanställningar.

Stabila skolresultat trots ökad frånvaro och utsatthet

Pandemin har lett till en betydande ökning av barn- och elevfrånvaro i såväl förskola som grundskola. Det visar en rapport från 2021 om barn och unga under coronapandemin, som Mattias Engdahl med flera på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, sammanställt.

I förskolan har frånvaron ökat med 50 procent, och i grundskolan med hela 70 procent. För gymnasieskolan kan inte samma frånvaro noteras, enligt exempelvis Skolverkets rapport från 2021 om covid-19-pandemins påverkan på skolväsendet. Där noteras i stället en ökad närvaro i och med distansundervisningen.

IFAU:s rapport lyfter vidare att mängden undervisningstid har betydelse när det gäller elevers resultat på såväl kort som lång sikt. Dessutom riskerar frånvarande elever att hamna efter i sina studier vid missad undervisning. Lärarnas frånvaro kan likaså leda till att elever inte får ta del av den tänkta undervisningen, med risk för minskade kunskaper. Vikarier anses inte heller kunna täcka upp förordinarie lärare.

Sammantaget visar IFAU:s rapport att pandemin hitintills inte har påverkat elevernas resultat i grundskolan, utifrån ett genomsnitt. Inte heller betygen har försämrats specifikt för gymnasieungdomarna under pandemin, enligt Skolverket. Det är något som kommer fortsätta att studeras, och pandemin är ännu inte över. Skolverket skriver i sin rapport från 2021 att det planeras för en ny redovisning i december 2022, gällande betygens utveckling.

Tillgängliga vuxna är en skyddsfaktor

I en rapport från Bris framkommer röster från barn som lever i miljöer där våld och utsatthet är vardag. Samtalen till Bris har ökat under pandemin, bland annat för problem som barnen kanske inte velat belasta sina föräldrar med. De söker en trygg vuxen att prata med.

Barns behov av samtalsstöd har under pandemin underskattats. Bris betonar att tillgängliga vuxna är en central del av det vardagliga stödet och en viktig skyddsfaktor för de unga. De barn som sökt stöd hos Bris beskriver dessvärre elevhälsan som otillgänglig, exempelvis genom brist på samtalsstöd.

Skolinspektionen kan i en sammanställning av inspektioner från hösten 2021, understryka det Bris förmedlar. Enligt Skolinspektionen har elevhälsan på vissa skolor inte kunnat utföra sitt uppdrag under pandemin. Skolverket betonar å sin sida att pandemin påverkat skolornas förmåga att ta hänsyn till barns och ungas olika behov i utbildningen. Det kan i sin tur minska likvärdigheten i skolan.

Vidare framhåller Skolinspektionen att få av de inspekterade skolorna har bedrivit ett brett och systematiskt arbete för att kartlägga elevernas hälsosituation. Skolinspektionen uppmärksammar att lärare visar omsorg för sina elever, men att det saknas gemensamma strategier för hälsa, vilket blivit tydligt under pandemin.

I första hand identifieras elevernas behov via individuella signaler, men stöd till elever har blivit lidande. Därtill har ofta förebyggande och hälsofrämjande insatser ställts in. Även Unicef tar i en rapport om barns röster om sin vardag och pandemin, från våren 2021, upp att vuxna behöver se och prata mer med barnen om vad som sker.

Barn och unga behöver mer stöd

Vissa förskolor, skolor samt barn- och elevgrupper har troligen drabbats hårdare än andra, enligt IFAU:s rapport. Världshälsoorganisationen lyfter till exempel i sin sammanställning över rekommendationer till skolväsendet, ett varningens finger för vad vissa miljöer kan leda till, i synnerhet för kvinnor och barn som riskerar ökad utsatthet i hemmet under pandemin och dess restriktioner om social begränsning. Våld, missbruksproblematik och psykisk ohälsa är några riskfaktorer i en mer utsatt miljö.

Bris understryker att de barn i Sverige som redan innan pandemin levde i utsatthet, eller med psykisk ohälsa, har upplevt en förstärkt utsatthet. Jämfört med exempelvis år 2019 ökade år 2020 samtalen om både psykiskt och fysiskt våld med 32 procent. Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog skriver i rapporten att de har förstärkt sin bemanning och att de aldrig haft så många stödkontakter med barn som under 2020. Stödbehovet uttrycks som stort.

Bris uppmanar myndigheter och skolväsendet att ta till vara de kunskaper och erfarenheter som erhållits under året, för att bättre mobilisera samhället i framtiden. Inte minst för att skapa de bästa livsförutsättningar som går för barn.

Kommuner och fristående skolor behöver också mer stöttning

Det är inte bara barn och unga som behöver mer stöd. Skolverket noterar i ett pressmeddelande från våren 2021 att det behövs stöd till kommuner och fristående skolor för kartläggning och åtgärder för att stödja elevernas hälsa, välbefinnande och studieval. Samtalsstöd är något som också Världshälsoorganisationen, i sina rekommendationer från 2021, lyfter som en viktig insats när ett samhälle drabbas av en pandemi.

Elevhälsans uppdrag är också att främja, förebygga och stödja elevens utveckling mot målen, där kuratorskompetensen i form av samtalsstöd är en del. Enligt Skolverket kommer framgent elevers hälsa och välbefinnande vara centrala frågor för skolorna att arbeta med.

Skolpersonals röster om arbetssituationen när pandemin kom

Skolpersonal har viktiga roller i mötet med barn och i det dagliga hälsofrämjande arbetet. Det är till exempel angeläget att veta hur skolpersonalen haft det under pandemin för att också förstå elevernas situation lite bättre.

Ola Holmström vid Malmö universitet har i en rapport undersökt skolpersonals erfarenheter av sitt arbete i skolan under våren 2020, och de förändringar som pandemin förde med sig. I huvudsak består rapporten av berättelser från lärare som är verksamma inom grundskola och gymnasium, men också röster från förskollärare, fritidspersonal, rektorer och IKT-pedagoger finns med.

Det framkommer att det här har varit en av de mest svårnavigerade och påfrestande tidpunkterna i deras yrkesliv hittills. När samhället och gymnasieskolan i många fall övergick till distansarbete, i mars och april 2020, var det förhållandevis oklart hur det skulle bli för grundskolorna, vilket medförde en hel del oro för grundskolepersonalen. Oron handlade även om elevernas och kollegornas välmående, liksom vårdnadshavares oro gällande pandemihanteringen.

Tuff arbetsmiljö och hög arbetsbelastning som förvärrades av pandemin

Holmströms rapport visar att under pandemin, inte minst våren 2020, fick skolpersonal lägga stor möda på att vara uppmärksamma på tidiga sjukdomssymptom och på att skicka hem elever med misstänkt smitta. Elever som haft symptom som i vanliga fall kanske inte ens noterats blev hemskickade.

Därutöver återberättas att skolpersonal befann sig i en arbetsmiljö med svårigheter att kunna efterleva rekommendationer, som att hålla distans. Det framkommer likaså röster om att arbetsmiljön redan innan pandemin var ansträngd för personal i förskola, skola och fritidshem. Personalen berättar om stora barngrupper och många barn i behov av stöd, i lokaler som inte är anpassade för gruppens storlek eller behov.

Därutöver har kraven på att kvickt ställa om sitt arbete i och med pandemin varit utmanande för skolpersonal och ledning. Huvudmän gjorde också olika i arbetet med pandemin, vilket innebar att alla skolor har arbetat på olika sätt, med olika förutsättningar – även om likheter går att urskiljas. Viktiga beslut lades på de enskilda rektorerna, som dragit olika slutsatser. Det har lett till ytterligare oro för viss skolpersonal och vårdnadshavare.

Arbetet i skuggan av pandemin fortsätter

Trots utmaningar, svårigheter, samt skilda uppfattningar och erfarenheter avseende distansundervisning, understryks att verksamheten fungerat, enligt Holmströms rapport. Vidare framhålls förskolans, skolans och fritidshemmets betydelse som samhällsinstitutioner, samt skolpersonals funktioner för barn och vårdnadshavare.

Holmström betonar, att samhället, skolväsendet och skolpersonal behöver beakta den nya vardag som barnen befinner sig i. Lyssna in deras röster och erfarenheter om pandemins inverkan i deras liv.

Dessa erfarenheter spelar en stor roll i hur det kommande hälsoarbetet behöver utformas – för att skapa goda livsvillkor för barn och unga. Grunden i hälsofrämjande arbete handlar om delaktighet och möjlighet till inflytande.

Text: Louise Persson, Karlstads universitet