Distansundervisning gynnas av metoder för aktivt deltagande

När distansundervisning ersätter närundervisning blir det viktigt att lägga fokus på metoder som främjar aktivt lärande för att öka elevernas engagemang. Då krävs det också att lärarna är medvetna om elevers olika förutsättningar som kan skilja sig än mer åt än de skillnader man finner i klassrummet.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Distansundervisning från en dag till en annan

När undervisningen flyttas från klassrums- till onlinemiljön väcks ett antal frågor, givetvis om hur undervisningen ska bedrivas och om vilka digitala verktyg som ska och kan användas, men också om hur elevernas tillgång till likvärdig utbildning kan garanteras. I Skolinspektionens granskningsrapport ”Utbildning under coronapandemin i gymnasieskolan”, som gjordes hösten 2020, uttrycker eleverna att känslorna av isolering och minskad motivation växer ju längre distansundervisningen varar.

Eleverna upplever dessutom att distansundervisningen har en negativ inverkan på själva lärandet. Lärandet hämmas, enligt dem, av att de inte har möjlighet att samarbeta och diskutera med andra elever på det sätt som de vanligtvis gör i klassrummet.

Danmarks Evalueringsinstitut (EVA) utförde våren och försommaren 2020 en studie av hur elever och lärare upplevde den första nedstängningen av skolan i Danmark. 7 av 10 lärare i grundskolan upplever att eleverna har lärt sig mindre i allmänhet under nedstängningen våren och försommaren 2020 än under ordinarie undervisning.

Det är särskilt de svaga eleverna och eleverna från socialt utsatta hem som lärarna upplever har lärt sig mindre under nedstängningen. Å andra sidan uppskattar var tredje lärare att de starka studenternas resultat har varit högre under nedstängningen än under den ordinarie undervisningen.

Ytterligare en studie, från Frankrike, där samtliga skolor stängdes den 17 mars 2020, visar hur elevernas förutsättningar påverkade skolgången på olika sätt under nedstängningen. I denna studie av Coulange, Stunell, & Train, frågade de 338 lärare i motsvarande högstadiet hur de hade upplevt situationen i den tidiga fasen av skolstängningen, från den andra till den femte veckan.

Något liknande detta totala skifte av hur undervisningen bedrivs, från en dag till en annan, hade inte hänt tidigare i Frankrike, och knappast i många andra länder heller. Lärarna blev uppmanade att garantera kontinuiteten i undervisningen under hela krisen, genom distansutbildning. Men vad kontinuitet i undervisningen innebar, var inte klart definierat. Hur det skulle tolkas hänvisades till rektorerna och de individuella lärarna att själva besluta.

I studien undersöktes förhållandet mellan lärares undervisningspraktik i den plötsliga övergången till distansundervisning och elevernas socioekonomiska sammanhang. Studien visade att de lärare som arbetade i socialt utsatta områden tenderade att använda sig av undervisningsmetoder som var fokuserade på att ge eleverna socialt och emotionellt stöd samt sträva att upprätthålla elevernas generella kunskapsnivåer.

Å andra sidan visade det sig att lärarna som undervisade i mer privilegierade områden i stället använde verktyg och metoder som gav eleverna möjligheter att fokusera på ämnesinnehållet och att fortsätta utveckla och fördjupa sina ämneskunskaper. Lärarna uttryckte att något som till betydande del påverkade val av undervisningsmetod var att elever från privilegierade områden kunde förlita sig på mer stöd från föräldrarna än elever i socialt utsatta områden.

Det innebar att det var svårare för lärarna, menade de, att förklara nya begrepp och nya ämnesområden under distansundervisning i de sammanhang där man inte kunde förlita på stöd till eleverna från föräldrarna. Många lärare ansåg att distansutbildningen förlitar sig för mycket på elevernas resurser och hemmiljö.

Olika förutsättningar påverkar distansundervisningen

Både studien i Danmark och studien i Frankrike visade att elevernas förutsättningar påverkade distansundervisningen och dess effekter på undervisningsinnehåll och resultat. I Danmark visade det sig att elevernas förutsättningar, avseende kunskapsmässiga och socioekonomiska sammanhang, påverkade studieresultaten. Det vill säga svaga elever från socialt utsatta områden i jämförelse med starka elever, oavsett område.

I Frankrike visade det sig att elevernas olika förutsättningarna avseende socioekonomiska sammanhang och därmed deras möjlighet till stöd från sina föräldrar påverkade lärarnas val av pedagogiska metoder som i sin tur påverkade fokus på undervisningen.

Resultaten tyder på att det blev helt olika typer av undervisning beroende på elevernas sammanhang, och lärare menade att distansutbildning alltför mycket förlitar sig på elevernas resurser och hemmiljö. Lärare behöver därför bli medvetna om att undervisning som tenderar att i alltför hög grad fokuseras på att bibehålla den sociala kontakten med eleverna kan medföra minskat fokus på ämnesinnehåll och därmed påverka studieresultaten.

För en likvärdig utbildning behöver lärare vara medvetna om hemmiljöns påverkan på elevernas möjligheter till stöd och resurser och därför arbeta för en främjad utveckling inom båda dessa perspektiv för samtliga elever. En utmaning blir därför att hela tiden sträva efter att utveckla de pedagogiska metoderna så att de möter elevernas olika förutsättningar i onlinemiljön.

Så kan du engagera elever i distansundervisning

Att upprätthålla både ett socialt perspektiv och fokus på kunskapsutveckling i distansundervisningen innebär en utmaning för lärarna. Att dessutom lyckas få eleverna att vara aktiva och engagerade i distansundervisningen har varit svårare än i den vanliga klassrumsundervisningen, visar forskarna Poll och Weller. De beskriver sex strategier för att hjälpa till att utveckla en god praxis i en onlinemiljö. Enligt dem behöver man som lärare

  • bygga en gemenskap
  • tydligt beskriva förväntningarna på lektionen
  • använda olika typer av onlineverktyg för interaktion
  • främja utbyte av tankar och idéer
  • ge snabb och relevant feedback
  • skapa en miljö som är elevcentrerad.

Metoder för att uppmuntra elever att kommunicera och interagera med varandra skiljer sig mycket åt mellan ordinarie undervisning i klassrummet och undervisning online. Men med hjälp av olika strategier kan läraren på olika sätt överbrygga de hinder som finns för kommunikation i onlinesammanhang, för att göra eleverna mer aktivt deltagande i undervisningen.

Forskarna Khan, Egbue, Brooke, Palkie och Madden beskriver några olika strategier för att effektivt integrera eleverna och skapa ett aktivt lärande i distansundervisning. Sådana strategier kan vara att eleverna deltar i diskussioner (där de kan tilldelas olika roller), grupparbeten och debatter i helklass eller i små grupper. Khan med flera använde sig av debatter som pedagogisk metod för att uppmuntra eleverna att lära sig ämnet på ett djupare sätt genom att kommunicera det de lärt sig till andra i klassen.

Eleverna fick välja varsitt ämne de ville diskutera och debatterna skedde i smågrupper om 2–3 elever. Varje debatt skulle ta mellan 15 och 25 minuter inklusive tid för frågor. Om klasstorleken var för stor så att det blev för många grupper ombads eleverna att filma debatten och sedan lägga upp filmerna online.

Genom att eleverna var tvungna att behärska ämnet för att kunna debattera hjälpte det eleverna att lära på djupet. Forskarna kunde genom detta arbetssätt observera ett ökat deltagande hos eleverna i jämförelse med när de lyssnade på en lektion eller tittade på en video.

Ytterligare ett exempel på arbetssätt för att öka elevernas engagemang finns i en studie av Reese-Durham där varje elev i en online-kurs tog rollen som moderator respektive deltagare i en debatt om ett visst ämne. Även de fann att det resulterade i en observerat högre nivå av elevengagemang än vad de såg var fallet i närundervisning. Debatter medför ett elevfokus på innehåll och hur kunskapen kan kommuniceras.

Forskarna menar att aktiviteter som debatter, rollspel, drama och kamratlärande och kamratbedömning är metoder som kan öka elevengagemanget i undervisning i klassrummet såväl som vid distansundervisning. De menar att det är viktigt att integrera metoder för ett aktivt lärande som huvudkomponenter i distansundervisningen för att främja en hög nivå av elevengagemang. De pekar på att samspelet, samverkan och kommunikationen mellan eleverna samt mellan elever och lärare är något av det viktigaste i distansundervisningen för att öka elevengagemanget.

Sammanfattningsvis vill denna artikel peka på skillnaderna i de förutsättningar som elever har i en onlinemiljö och hur det kan påverka utformningen av undervisningen. Detta är något som läraren behöver vara medveten om vid planeringen av undervisningen.

I artikeln beskrivs också vikten av att få eleverna aktiva och engagerade i en undervisning på distans och några exempel ges på metoder för att uppnå detta. Bland annat är aktiviteter som debatter, rollspel, drama och kamratlärande och kamratbedömning metoder som kan öka elevengagemanget även i distansundervisning.

Text: Annette Johnsson 

Källor:

Coulange, L., Stunell, K., & Train, G. (2021). Pedagogical continuity: myth or reality?länk till annan webbplats Journal of Research in Innovative Teaching & Learning, 14(1), 75–92.

Danmarks Evalueringsinstitut (EVA) (2021). Grundskolers erfaringer med nødundervisning under covid-19-pandemienlänk till annan webbplats. EVA

Khan, A., Egbue, O., Palkie, B., & Madden, J. (2017). Active Learning: Engaging Students to Maximize Learning in an Online Course. Electronic Journal of E-Learning, 15(2), 107–115.

Kanuka, H., Rourke, L., & Laflamme, E. (2007). The influence of instructional methods on the quality of online discussion. British Journal of Educational Technology, 38(2), 260-271.

Poll, K. & Weller, S. (2014). Six Instructional Best Practices for Online Engagement and Retention. The Journal of Online Doctoral Education, 56

Reese-Durham, N. F. (2014). A Discussion Strategy for an Online Class. College Teaching, 62(1), 42-43

Skolinspektionen (2020) Utbildning under coronapandemin i gymnasieskolanlänk till annan webbplats. Skolinspektionen.

Publicerad 16 september 2021.