Socialt lärande är en viktig del av fritidshemmets undervisande kultur

I fritidshemmet är socialt lärande en central del av uppdraget. Trots det sker inte alltid arbetet med detta område på ett systematiskt sätt. Genom att se socialt lärande som en del av fritidshemmets undervisande kultur kan det kompletterande uppdraget synliggöras och bli en integrerad del i undervisningen.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Betydelsefulla framgångsfaktorer för att främja lärande och socio-emotionell utveckling är möjligheten för elever att erfara och utveckla goda relationer, både till andra elever och till vuxna. Detta är viktigt i alla pedagogiska praktiker men är särskilt framlyft i fritidshemmets uppdrag där sociala relationer och socialt lärande både har ett syfte, ett innehåll och en form.

I läroplanens del fyra framhålls att elever ska ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att ”skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt” (sidan 25). Likaså ska undervisningen i fritidshem utgå från ett grupporienterat arbetssätt där elevers lärande tillsammans med andra är en viktig resurs.

I Kristina Jonssons avhandling från Mälardalens universitet ligger fokus på socialt lärande i fritidshem. Hon utgår från ett didaktiskt perspektiv och har med hjälp av intervjuer bett både personal och rektorer beskriva sina synsätt på socialt lärande och hur de arbetar med det i fritidshemmet.

Vad är socialt lärande?

Socialt lärande är ett vitt begrepp och kan förstås på olika sätt. Det är också nära relaterat till social kompetens, vilket kan kopplas till att en individ besitter olika sociala förmågor som att exempelvis kunna hantera samspel och läsa av sociala koder.

I talet om socialt lärande finns det dock en risk att det blir normativt då det ofta finns bestämda uppfattningar om hur en människa ska vara eller agera, exempelvis hur elever ska hantera sociala relationer. Därför är det betydelsefullt att de som arbetar i fritidshemmet själva är medvetna om vilka normer och värden de har om detta. Det är också viktigt att se socialt lärande i ett sammanhang där olika miljöer skapar skilda villkor och förutsättningar.

I studien ses socialt lärande som en viktig rättighet för att elever ska kunna utveckla förmågor som gör att de kan förstå och delta aktivt i samhället. Socialt lärande handlar om att vägleda elever och är en central del av lärares uppdrag.

Kärnan i fritidshemmets uppdrag är socialt lärande

Socialt lärande beskrivs av både personal och rektorer som kärnan i fritidshemmets uppdrag. Betydelsefullt är att elever känner trygghet i fritidshemmet, vilket ses som en grundläggande förutsättning för att utveckla socialt lärande. Det handlar exempelvis om trygghet i relation till platser och rutiner i fritidshemmet.

Empati, att kunna kommunicera och ta ansvar är viktiga förmågor som elever ska utveckla. För att eleverna ska utveckla dessa förmågor är relationsskapande elever emellan och mellan elever och personal centralt. Vuxna är också är viktiga förbilder i att göra sociala relationer.

När personal respektive rektorer beskriver socialt lärande i fritidshem finns en skillnad. Personalen framhåller socialt lärande som något som behövs i fritidshemmets vardag. Rektorerna däremot lyfter in socialt lärande i ett vidare samhällsperspektiv och framhåller betydelsen av detta utifrån demokratiska aspekter och i förlängningen som viktigt för att kunna delta fullt ut i samhällslivet.

Strukturella villkor är en viktig faktor för hur socialt lärande kan ske

Betydelsefullt för hur arbetet med socialt lärande kan ske i fritidshemmet är de villkor och förutsättningar som råder. I studien beskrivs att fritidshemmets personal måste ha en ständig beredskap för skolans krav och exempelvis rycka in som vikarier. Det gör att planeringstid försvinner, vilket försvårar ett målstyrt arbete.

Personalen beskriver också hur bristande lokaler och stora elevgrupper gör att de behöver göra olika specifika didaktiska val, som att elever måste vara utomhus för att lokalerna inte räcker till. Ett annat villkor, stora elevgrupper, leder till otillräcklighet i form av vad som tolkas som trängsel.

Trängsel är ett relationellt begrepp och betyder att personalen i fritidshem har alltför många elever att vägleda och stötta socialt. Dessa villkor gör att arbetet med socialt lärande inte kan ske på det sätt som personalen skulle önska och som de vet också skulle ge goda resultat.

Arbetet med socialt lärande behöver systematiseras

Trots att både personal och rektorer ser socialt lärande som kärnan i fritidshemmets uppdrag framkommer att arbetet med detta område ofta sker på ett underförstått sätt där personalen utgår från att de har samma utgångspunkt för sitt arbete. Detta skiljer sig från andra centrala områden i fritidshemmet som personalen gör planeringar för och samtalar om.

Det visar på vikten av att även om det finns mycket tyst kunskap om socialt lärande i fritidshem så måste den synliggöras. Ett verktyg för att arbeta mer systematiskt med socialt lärande är att se på det utifrån en didaktisk utgångspunkt och där de didaktiska frågorna: vad? hur? varför? när? var? och för vem? kan användas för att analysera och utveckla arbetet.

Socialt lärande kan bli en del av en undervisande kultur

I beskrivningar av fritidshemmets uppdrag görs ofta en uppdelning mellan ”det sociala” och ”det pedagogiska”. Det kan beskrivas i termer av en social respektive utbildningspedagogisk utgångspunkt. Ibland finns det också en motsättning mellan fritidshemmets arbete med sociala relationer och undervisningsuppdraget.

I studien blir det tydligt då personalen har ett annat förhållningssätt till socialt lärande jämfört med andra kunskapsområden. I stället för att särskilja det sociala och det pedagogiska skulle personalen behöva eftersträva en större helhet. För att möjliggöra detta används i studien begreppet en undervisande kultur.

I en undervisande kultur införlivas socialt lärande som en del av undervisningen. Då blir även detta en del av ett utbildningspedagogiskt perspektiv, vilket kan tydliggöra fritidshemmets uppdrag. Det gör också att fritidshemmets kompletterande uppdrag kan stärkas då arbetet med socialt lärande stärks och lyfts fram.

Genom ett helhetsperspektiv lyfts intentionen med det relationella arbetet fram, liksom olika didaktiska val. Det tydliggör lärares viktiga roll när det gäller socialt lärande. Det är också betydelsefullt att det finns ett målinriktat arbete med socialt lärande. Det betyder inte att vuxna alltid behöver leda eller vara med i alla situationer i fritidshemmet. Men däremot att de har gemensamma synsätt och strategier för vad, hur, och på vilket sätt som de ska arbeta med socialt lärande.

Kollegiala samtal och stöd av rektor är viktigt

I studien framkommer vikten av att arbetslag i fritidshem har möjlighet till kollegiala samtal där de har tid och möjlighet att diskutera socialt lärande, inte minst för att lyfta fram egna förgivettaganden kring området. I detta arbete är också rektors stöd viktigt. Studien visar att de arbetslag som har en rektor som tar aktiv del i fritidshemmets arbete känner större tillfredsställelse med sitt arbete.

Socialt lärande har både ett syfte och är en form och ett innehåll i fritidshemmets undervisning. Därför är det viktigt att det i fritidshemmet finns ett systematiskt arbete för detta. Det är precis som i andra undervisningsområden något som personalen behöver samtala om, planera för och synliggöra.

Text: Helene Elvstrand, Linköpings universitet