Vägledare för migrantelever behöver hantera motstridiga krav

Migranter med begränsad skolgång i Sverige kan sakna grundläggande kunskap om studiemöjligheter och arbetsmarknad innan de börjar i svensk skola. Detta innebär att vägledares förutsättningar i arbetet med migrantelever skiljer sig åt från arbetet med infödda elever. Vägledarna kan behöva ifrågasätta sin yrkesetiska värdegrund i skärningspunkten mellan individens önskemål och samhällets krav.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Sverige har en lång historia av migration. Från 1960-talets arbetskraftsinvandring från närliggande länder kommer idag allt fler invandrare från andra kulturer. I en forskningsantologi från 2021 beskriver Magnus Dahlstedt och Andreas Fejes migrationen som en utmaning både för det mottagande landet och den enskilda individen.

Enligt Arbetsförmedlingens prognos 2022 kommer det fortsatt att råda brist på arbetskraft samtidigt som arbetslösheten är hög. Detta innebär att studie- och yrkesvägledares arbete med att vägleda mot arbetsmarknadens behov med elevens önskemål och förutsättningar i centrum blir en komplex uppgift för att individen ska kunna bli självförsörjande och för att samhällets behov av arbetskraft ska kunna uppfyllas.

Vägledares arbete har fått ändrade förutsättningar

Migranter är en heterogen grupp. De kommer till Sverige i olika åldrar. De har olika utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet, och de kommer från olika nationer med olika kulturer. Det enda de har gemensamt är att de är nya i det svenska samhället. Att dessa individer ställer andra, och högre, krav på vägledaren är lätt att förstå. Andreas Fejes, professor i vuxenpedagogik, med kollegor beskriver i antologin från 2021 att migration innebär en komplex livsresa som kan vara mer utmanande för vissa individer.

Studie- och yrkesvägledare har från sin utbildning med sig att utföra en bred holistisk vägledning med individen i fokus. Enligt forskarna Anna Vehviläinen och Anne-Mari Suto definieras vägledning som en samhällelig praxis och en potentiell källa till rättvisa och inkludering i samhället.

Utbildning och vägledning i Sverige har en nordeuropeisk tradition, medan en stor andel av de nyanlända har med sig en syd- eller utomeuropeisk kultur. I mötet mellan migranten och vägledaren befinner sig båda i nya och utmanande situationer. Studie- och yrkesvägledare får här en central roll i att medla mellan migrantens tidigare erfarenheter och kunskaper och det nya landets arbetsmarknad för social integration.

Vägledare tvingas hantera motstridiga krav

I grund- och gymnasieskolan garanteras elever stöd av studie- och yrkesvägledare genom skollagen. Vägledningen ska vara bred på så sätt att eleven ska få utveckla kunskaper om både sig själv och valalternativ och utveckla förmåga att göra väl underbyggda val för sin framtid. De individer som inte går i grundskola i Sverige eller på annat sätt inte har en fullständig skolgång kan komma att ha svårt att kunna göra dessa väl underbyggda val.

Miika Kekki, före detta vägledare, numera doktorand och forskare från Finland, och Jonna Linde, doktorand vid Umeå universitet, genomförde en studie 2022 med syfte att öka kunskapen om hur vägledare för migranter hanterar uppdraget och vad det får för konsekvenser i deras vägledning.

De fann att vägledare i en nordisk kontext möter stora utmaningar vid vägledning av migranter från en annan kultur. Enligt det som framkom i studien kunde vägledarna ibland avråda från yrkesval utifrån elevers intresse och rikta eleverna mot branscher med brist på arbetskraft. De kunde undvika att ge vägledning eller begränsa vägledningen för eleverna. Vägledningen riskerar då att bli en strategi som i första hand tjänar marknadens behov framför individens. Vägledarna tvingades hantera motstridiga krav i arbetet med att hjälpa elever och samtidigt anpassa sig till samhälleliga strukturer.

Att vägleda migranter innebär andra prioriteringar

Efter att ha intervjuat sex vägledare i Sverige och fyra i Finland som alla arbetar med att vägleda migranter från olika delar av världen med varierande studie- och yrkesbakgrund, fann Kekki och Linde att flera olika faktorer påverkade vägledarnas arbete.

Migranterna behövde lära sig grundläggande kunskaper om landets utbildningssystem och arbetsmarknad, vilket är något som inhemska elever får med sig från grundskolan. Detta gör att vägledningsprocessen behöver ta en annan form än den öppna motiverande vägledningen som vägledarna var utbildade att ge.
Vägledningen behöver anpassas till elevernas språkkunskaper och kunskaper om samhället i övrigt vilket innebär att vägledningen tar mer tid.
Vägledarna behöver bygga förtroendefulla relationer med varje individ och alla informanter uppgav att detta var en central del i deras arbete.

Vägledning utifrån arbetsmarknadens behov skapar ett professionellt dilemma

Kekki och Linde fann i studien att den vägledning som migranterna fick var starkt förknippad med arbetsmarknadens behov. Med migrantelevernas begränsade kunskap om arbetsmarknad och arbetsliv var vägledarna tveksamma till om det var nog att ge eleverna endast relevant information om ett visst yrke eller om de skulle informera mer och stötta eleverna genom att diskutera olika val och deras konsekvenser. Eleverna förväntades fylla det behov som fanns på den lokala arbetsmarknaden, vilket skapade ett professionellt dilemma för vägledarna.

Idealeleven och vägledares ambition

I studien framkommer att vägledarna beskriver att det finns ”bra elever” och ”bra migranter”. Den ideala eleven är smidig och uppskattar formell utbildning som de får i det nya hemlandet. Den ideala eleven lär sig språket fort och tar till sig färdigheter och kompetenser som är viktiga för sysselsättning. Dessa elever behöver mindre stöd och tar inte upp svåra frågor under vägledningen. De utmanar inte vägledaren med önskemål som ligger långt från den aktuella arbetsmarknaden eller elevens nuvarande förutsättningar.

”Bra elever” jämförs med elever som saknar energi, och som enligt vägledarna i studien är självbelåtna och saknar kunskap och kompetens. Framgångar och misslyckanden från tidigare elever projiceras på nuvarande elever, vilket leder till att eleverna inte möts som individer utan som generaliserade representanter för vissa varianter av elever.

Vägledarna i studien visar alla ambitionen att varje elev ska uppnå sina drömmar medan de samtidigt fungerar som grindvakter på elevernas väg in på arbetsmarknaden.

Vägledarna anpassar sitt arbete efter rådande normer

Studien visar att vägledarnas möte med migrantelever utmanar deras professionella identitet. När myndigheters och organisationers strategi att fylla klyftor på arbetsmarknaden skiljer sig från vägledningsutbildningens mer holistiska synsätt kan vägledarna ifrågasätta sin yrkesetik.

Vägledarna i studien bekräftade att sysselsättning och anställningsbarhet var önskvärda och viktiga resultat. De har anpassat sitt arbete efter de rådande normerna i samhället, att anpassa eleverna till arbetsmarknaden, vilket kan stå i motsats till de grunder vägledningsyrket bygger på och leda till en etisk konflikt för vägledarna.

När vägledarna möter ”bra elever”och ”bra migranter” som agerar självständigt och enligt förväntningarna, blir det lättare för dem att arbeta med vägledning som de har lärt sig, eleven utmanar inte vägledaren i sitt arbete.

Att vägleda migranter ställer större krav på goda relationer

Sammanfattningsvis kan det konstateras att vägledarnas professionella arbete utmanas av migrantelevernas kontext. För att hjälpa nyanlända elever behöver vägledare ta hänsyn till elevernas bakgrund mer än för infödda elever. I detta arbete är en god relation mellan vägledare och elev än viktigare eftersom det skapar en gemensam förståelse som är väsentlig för rådgivning. Mötet med migranteleverna kan leda till att vägledarna behöver hantera den spänning som uppstår mellan syftet med vägledning i den breda holistiska bemärkelsen som deras utbildning lärt dem, och en snävare form av vägledning, i det här fallet mot bristyrken.

Text: Åsa Mårtensson, Linköpings universitet

Källor:

Dahlstedt, M., & Fejes, A. (2021) Inledning: Utbildning i migrationens tid. I M. Dahlstedt & A. Fejes (Red.). Utbildning i Migrationens Tid: Viljor, Organisering och Villkor för Inkludering. (s. 17–42) Studentlitteratur.

Kekki, M., & Linde, J. (2022). Career counsellors’ professional agency when working with migrants Länk till annan webbplats.. International journal for educational and vocational guidance.