Varför behövs skolämnet bild?

Bild är ett av de estetiska skolämnena, som i en resultatinriktad skolutveckling tenderar att hamna i skymundan. Utifrån en systematisk analys lyfter denna artikel fram fem forskningsbaserade argument för ämnets bidrag till elevers lärande.

Bild som skolämne

Bild uppfattas ofta som ett praktiskt ämne. Enligt Skolverket tolkas bilder som språk respektive som visuell kultur. Anja Kraus argumenterar i en forskningsartikel från 2021 för att individens förståelse av sig själv och andra ligger till grund för allt samhälleligt ansvarstagande och omvärldsbevakande. Detta innefattas i ett bildningsperspektiv. Anna-Lova Olsson beskriver en bildande process som en relation mellan individ, materialet och (social) situation.

Denna artikel belyser fem synvinklar på skolämnet bild:

1. I estetiska uttrycksformer, kunskaper och redskap åberopas subjektivitet.
2. Inom bildämnet åskådliggörs omvärldskunskap på ett sätt som kompletterar språket och olika mätinstrument (enkäter, statistik, skala, etcetera) som informationsbärare.
3. Estetiska lärprocesser ligger till grund för annat lärande.
4. Kultur bidrar till ett mer jämlikt samhälle och till hållbar utveckling.
5. Estetiska ämnen spelar en viktig roll i dagens arbetsmarknad och dess framtid.

Estetiska uttrycksformer och förståelse av sig själv och andra

Ur bildningsperspektivet är svaret på frågan om vilken typ av lärande och kunskap de estetiska ämnena bidrar till, att en estetisk lärprocess inte bara förändrar kunskaper, utan hela personligheten. Genom estetik, på grekiska ta aisthēta, "det sinnliga", "det förnimbara", lär man sig med hela kroppen. Immanuel Kant framhåller att estetiska processer bidrar till att man förstår sig själv och sina medmänniskor på djupet.

Estetiska uttrycksformer och inhämtandet av kunskap

Genom estetiska uttrycksformer och redskap länkas skilda företeelser, fenomen och förhållanden samman. Mjukvaruutvecklaren Joel Dittrich beskriver det på Facebook som att

individer och samhället som en samarbetsgrupp ska kunna orientera sig i en allt mer komplex tid och värld. T.ex. att kunna tänka fram nya lösningar kring miljökatastrofer, klimatet, konflikter, krig, tekniska behov, cyberspace, skenande psykisk ohälsa, energi, m. m. osv.

Genom konst åskådliggörs mångfacetterade meningar, skiftande dynamiker, spel och lek, mångfaldiga förfaranden och diverse fragmentariska företeelser. Konsten belyser förhållningssätt, praktiker, makt, samtal, handlingssätt, antropologiska fakta och omvärldskunskap i sin logik och dynamik.

Den synliggör också hur en förnimmelse, hur en tolkning och hur kunskaper kommer till stånd. Kulturarv utgörs enligt Riksantikvarieämbetet av vad tidigare generationer skapat och hur vi i dag för detta vidare genom att det ständigt förändras och omformuleras – detta på gemenskaplig, statlig och på överstatlig nivå.

Estetiska läroprocesser som grund till annat lärande

Estetiska lärprocesser kan leda till att eleverna lär sig även andra ämnen bättre: Paolo Virno framhäver att de mest basala sätten att kunskapa och lära sig är relaterade till kroppens och sinnenas samspel med andra, med material och redskap i olika miljöer. Genom estetiska lärprocesser blir sakförhållanden iakttagbara på ett multimodalt sätt.

Enligt till exempel Viveka Lindberg kan de praktisk-estetiska ämnena ge barn och ungdomar tillträde till ett utforskande kunskapande. Helene Illeris beskriver hur elever inom bildundervisning kan bearbeta de roller som varelser, saker eller fenomen spelar i ett ekosystem eller i andra sammanhang. Lisa Öhman pekar på att estetiska lärprocesser även ger insyn i visuell kommunikation. Många visuella budskap och berättelser bottnar i retorik och kommunikation, vilket kan få konsekvenser för mottagarna.

Maria Eriksson förklarar att inte minst etiska och moraliska utmaningar kan bli synliga i bildundervisningen och kan då bearbetas. Eva Cronquist visar att estetiska lärprocesser tillhandahåller en speciell form av lokaliserat lärande. Anja Kraus och Ebba Theorell förklarar hur estetiska begrepp (till exempel responsivitet, takt, kinestetisk musikalitet, resonans, lyhördhet, samspel) ligger till grund för etiska förhållningssätt.

Kultur, ett mer jämlikt samhälle och hållbar utveckling

I en estetisk lärprocess byggs relationer mellan människor och mellan människor och material upp. Det skapas rumsliga förhållanden. Det uppstår alltså ett samspel mellan människor, ting och en konkret omgivning. En WHO-rapport från 2019 visar på positiva hälsoeffekter genom estetiska verksamheter, och att samhällskostnaderna för psykiska problem kommer att öka om dessa ämnen begränsas.

Förutom detta, kan en samhällelig eller ekologisk komplexitet fångas i ett konstverk, som i ett nötskal, så att individen kan förstå de relaterade utmaningarna, visar Anja Kraus (2017). Historiska, politiska och religiösa exempel på ikonoklastiska, det vill säga konstförstörande, rörelser är Nazityskland och Talibanstyret i Afghanistan. Där ställs bildernas betydelse för demokrati och mänskliga rättigheter på spel.

I styrdokumenten (till exempel kursplanerna) ingår bildvärldars ekologiska och demokratiska värden. Genom att öppna upp för ett ställningstagande bidrar bildämnet till skolans demokratiuppdrag och till arbetet med hållbar utveckling.

Bildämnet och arbetsmarknaden

När det råder en produkt- och nyttobetonad samhällelig utvecklingsidé, hamnar det estetiska skapandet lätt i skymundan, skriver Frida Marklund. Då avskuggas även den allmänna tendensen mot mer fritid som riktar sig mot mer behov av kultur. Till och med entreprenörskapets syfte kan läsas som en konstnärlig process, när det till exempel av Skolverket beskrivs som att “eleverna utvecklar kunskaper i metoder för att driva projekt, det vill säga hur man sätter igång, utformar och genomför målinriktade processer”.

Inte minst har kulturindustrin, till exempel populärmusiken, en stor betydelse för det svenska handelsnettot: under år 2016 bidrog den med 3,1 procent till BNP, enligt Tillväxtverket. Svensk design, som Ikea, H&M, speldesign etcetera, har erövrat världsmarknaden. Omsättningen av svenskutvecklade digitala spel var 19,2 miljarder kronor under 2018, skriver Tomas Helenius.

Även i yrkesområden som till exempel arkitektur, kulturarv, konstnärligt skapande, mode och reklam krävs estetiska kunskaper. I nya teknologiska utvecklingsområden, robotics, AI, naturvetenskapliga metoder etcetera, spelar visualisering och bildkunskaper en allt större roll. Gabriele Schulz och andra räknar upp fler än 70 konstnärliga yrken, från digital- och printmediagestaltare till konstvärderare. Se även José Santiago: What is creativity worth to the world economy?

Sammanfattning

Estetiska ämnen spelar en viktig roll när det handlar om att bemöta utmaningar i dagens samhälle. I första hand främjas individens förståelse av sig själv, andra och sin omvärld genom estetiska uttrycksformer, kunskaper och redskap. Ur bildningsperspektivet ligger detta till grund för allt samhälleligt ansvarstagande och likaså till annat lärande. Kultur, inte minst i dess betydelse för den nutida arbetsmarknaden, kan ge viktiga bidrag till ett mer jämlikt samhälle och hållbar utveckling.

Text: Anja Kraus, Stockholms universitet

Källor:

Cronquist, Eva (2020): Samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i utbildningen av bildlärare. Om vikten av transformativ beredskap i förändringsprocesser (dissertation). Växjö: Linnaeus University Press.

Eriksson, Maria (2019): Flickblickar: visuella berättelser om, av och genom gymnasieelevers kroppar. Stockholm: Stockholm University.

Helenius, Tomas (2019, online): Svenska spelbranschen ökade med 42 procent 2018 (hämtad 2022-03-19).

Illeris, Helene (2021): Lying on the Ground: Aesthetic Learning Processes in the Anthropocene. I: Paulsen, Michael; Jagodzinski, Jan; Hawke, Shé M. (red.): Pedagogy in the Anthropocene. Re-Wilding Education for a New Earth. Switzerland: Palgrave Macmillan, s.175-193.

Kant, Immanuel ([1790] 1968): Kritik der Urteilskraft. Akademie-Textausgabe. Band V. Berlin: De Gruyter.

Kraus Anja (2017): University as Knowledge Scenarios. Bildung and Sustainability. In: Kraus, Anja (red.): Scenarios of Knowledge at Universities in Change. Perspectives of the Humanities, the Educational and the Cultural Sciences. Münster, New York, München, Berlin: Waxmann, p.49-60.

Kraus, Anja (2021): Bildämnets didaktik. I: Kroksmark, Thomas (red.): Tio forskare om ämnesdidaktik. Studentlitteratur, s.49–68.

Kraus, Anja; Theorell, Ebba (online): Kinestetisk musikalitet och rörelse i vardag, dans och didaktik Länk till annan webbplats..

Lindberg, Viveca (2003): Yrkesutbildning i omvandling. En studie av lärandepraktiker och kunskapstransformationer. Stockholm: HLS förlag.

Marklund, Frida (2019): Bilder som berättar om kunskap, makt och traditioner i grundskolans bildundervisning. (Diss.) Umeå: Umeå universitet.

Olsson, Anna-Lova (2015): Strävan mot unselfing: en pedagogisk studie av bildningstanken hos Iris Murdoch (dissertation). Örebro: Örebro University.

Riksantikvarieämbetet (2017, online): Räkna med kulturarvet: Kulturarvets bidrag till en hållbar samhällsutveckling (hämtad 2022-03-19).

Santiago, José (2015): What is creativity worth to the world economy? Länk till annan webbplats. (hämtad 2022-03-19).

Schulz, Gabriele; Zimmermann, Olaf; Hufnagel, Rainer (2013, online): Arbeitsmarkt Kultur: zur wirtschaftlichen und sozialen Lage in Kulturberufen. Berlin: Dt. Kulturrat.

Skolverket: Ämne bild Länk till annan webbplats. (hämtad 2022-03-19).

Skolverket: Ämne entreprenörskap Länk till annan webbplats. (hämtad 2022-03-19).

Tillväxtverket (2018, online): Kreametern analysrapport #1: Den kulturella och kreativa sektorns ekonomiska utveckling 2010–2016 (hämtad 2022-06-08).

Virno, Paolo (2004): A Grammar of the Multitude. For an Analysis of Contemporary Forms of Life. Cambridge, Mass.; London, England: MIT Press.

WHO (2019, online): What is the evidence on the role of the arts in improving health and well-being? Länk till annan webbplats. A scoping review by Daisy Fancourt & Saoirse Finn(hämtad 2022-03-19).

Öhman, Elisabeth (2008, online): Laddade bilder. Representation och meningsskapande i unga tjejers filmberättande Länk till annan webbplats. (hämtad 2022-03-19).