Välfungerande studie- och yrkesvägledning viktigt för likvärdighetsuppdraget

En välfungerande studie- och yrkesvägledning är anpassad till det lokala samhällets, den lokala skolkontextens och elevernas särskilda behov. Den bygger på en syn på eleven som subjekt och likvärdig samtalspartner samt höga förväntningar på elevernas kompetenser och förmågor.

Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket.
Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning

Utbildningssystemets- och arbetsmarknadens ökade komplexitet försvårar barnens och ungdomarnas överblick över studievalens betydelse för framtiden. En likvärdig studie- och yrkesvägledning blir därför en viktig skolstrategi för att förhindra avbrott, avhopp och omval under studietiden. Rätten till en likvärdig studie- och yrkesvägledning är särskilt viktig i skolor med många nyanlända elever och/eller elever i behov av särskilt stöd.

Alla som arbetar i skolan har ett ansvar

Ansvaret för att erbjuda en likvärdig studie- och yrkesvägledning skall inte begränsas till den enskilde studie- och yrkesvägledarens arbete. Tvärtom understryks det i skolans styrdokument att ansvaret omfattar alla som arbetar i skolan.

Enligt Skollagen har både huvudmannen och skolan skyldighet att anpassa studie- och yrkesvägledningen till elevens behov oavsett kön, funktionsnedsättning, social eller kulturell bakgrund. Skollagen fastställer också att eleverna skall garanteras tillgång till personal med sådan kompetens som kan bemöta elevernas behov av vägledning inför val av en framtida utbildnings- och yrkesverksamhet.

Eleverna ska kunna göra kloka och genomtänkta val

Med stöd av skolans styrdokument kan vi hävda att en likvärdig studie- och yrkesvägledning bör ha två perspektiv:

  • En integrerad vägledning där ämnesundervisning kopplas samman med undervisning om studie- och yrkesval.
  • En riktad vägledning med fokus på undervisning om arbetlivskunskap för att öka elevernas personliga utveckling.

Både den integrerade och den riktade vägledningen bör syfta till att utveckla alla barns och ungdomars kompetens att göra kloka och genomtänkta val. Enligt Skolverkets och Skolinspektionens analyser av studie- och yrkesvägledning omfattar valkompetensen följande:

  • Kompetens för att samla, strukturera, sätta samman och analysera utbildnings- och yrkesinformation.
  • Självkännedom.
  • Färdigheter för att kunna fatta och genomföra beslut.
  • Färdigheter för att hantera övergångar och växlingar i livet.

Forskningsstudier från bland annat Nylund med flera visar på vikten av höga förväntningar på elever i planering och genomförande av vägledningen för att undvika att reproducera stereotyper kring social klass och kön. Enligt utredningen Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle blir den starka könsuppdelningen inom gymnasieutbildningen och arbetsmarknaden ett hinder för jämställdhet i Sverige.

Det är viktigt att vägledningen anpassas

Även i dag har socioekonomiska faktorer stor betydelse för elevens val av utbildning och yrke. För att motverka och förhindra stereotypa val i både skolan och arbetslivet föreslår utredningen därför att studie- och yrkesvägledningen skall stärkas utifrån ett jämställdhets- och likvärdighetsperspektiv.

Undervisning för att utveckla elevernas valkompetens kan bedrivas i olika former, bland annat genom studiebesök, praktisk arbetslivsorientering och arbetsplatsförlagt lärande, och inte minst i utbildningen där lärare i ämnets olika moment kan koppla det till arbetslivet och en tänkt framtid. Det är dock viktigt att denna vägledning anpassas till det lokala samhällets, den lokala skolkontextens och elevernas särskilda behov, enligt ny publicerad internationell forskning från bland annat Sophie Keele och Vanja Medugorac.

För låga förväntingar är ett problem

Skolverkets rapport Att välja för framtiden lyfter risken för att stereotyper och traditionsbundna mönster styr barns och ungdomars utbildnings- och yrkesval. I dessa fall gör elever inget reellt eget val som motsvarar deras önskemål och ambitioner. I stället övertygas de att välja alternativ som vuxna bedömer som realistiska och önskvärda utifrån vuxnas låga förväntningar på dessa barn och ungdomar.

Denna rapport pekar på att det framför allt är elever från socialt utsatta grupper och elever med funktionshinder som i synnerhet riskerar att drabbas av vägledarens låga förväntningar. I stället för att enbart fokusera på anställningsbarhetsfrågor bör vägledning inkludera kompensatoriska åtgärder där elever ges möjlighet att synliggöra och problematisera stereotypa och traditionsbundna mönster som riskerar att komma till uttryck hos både eleven själv och i andras sätt att resonera i relation till utbildnings- och yrkesval. Vägledning bör dessutom bygga på en kontinuerlig dialog med elever som bör ses som subjekt och likvärdiga samtalspartners.

Vägledningens kompensatoriska uppdrag gentemot vissa elevgrupper kan dock inte fungera i ett vakuum. Det kompensatoriska uppdraget underlättas och förstärks av införande av strategier riktade till alla elever. Några av dessa allmänt riktade strategier som utredningen Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle föreslår är en förstärkning av det generella karriärvägledningsperspektivet i olika ämnen samt införande av ett nytt obligatoriskt inslag med tilldelad tid, benämnt framtidsval i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan.

En utvecklad studie- och yrkesvägledning är ett viktigt bidrag till likvärdighet

Med utgångspunkt från regeringens utredningar samt Skolverkets och Skolinspektionens analyser kan vi hävda att en integrerad och riktad vägledning av kvalitet främjar skolans och kommunens likvärdighetsuppdrag genom att:

  • Utveckla valkompetensen hos elever.
  • Förebygga studieavbrott, avhopp och omval under studietiden.
  • Stödja ungdomarnas etablering på arbetsmarknaden.
  • Vara en del av/samverka med andra kompensatoriska insatser utformade för elever med funktionshinder, nyanlända elever och elever i behov av särskilt stöd.
  • Bidra till skolans arbete för lika villkor och jämställdhet.
  • Bidra till att spara stora samhällsekonomiska kostnader orsakade av studieavbrott och omval under studietiden.

Text: Guadalupe Francia, Silvia Edling och Signhild Olsson

Källor:

Keele, S., Swann, R. & Davie-Smithe, A. (2020). Identifying best practice in career education and development in Australian secondary schools. Australian Journal of Career Development, 29(1) 54–66.

Medugorac, V., Sverko, I. & Babaraovic, T. (2019). Careers in sustainability: an application of Social Cognitive Career Theory. International Journal of Education and Guidance. Doi: 10.1007/s10775-019-09413-3.

Nylund, M., Rosvall, P.Å., Eiríksdóttir, E. Holm, A.S. Ulpukka, I.B, Niemi, A.M. & Ragnarsdóttir, G. (2018). The academic–vocational divide in three Nordic countries: implications for social class and gender, Education Inquiry, 9(1), 97–121.

Skolverket (2013). Skolverkets Allmänna råd med kommentarer. Arbete med studie och yrkesvägledning.

Skolverket (2017). Studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. Exempel från grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildning.

Skolverket (2018). Studie- och yrkesvägledning integrerad i undervisningen i grundskolan.länk till annan webbplats

Skolverket (2020). Att välja för framtiden. Skolans stöd genom vägledning och lärande.

Skolinspektionen (2013). Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Kvalitetsgranskning. Rapport 2013:5. Stockholm: Skolinspektionen.

SOU 2019:4. Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle. Betänkande av Utredningen om en utvecklad studie- och yrkesvägledning. länk till annan webbplatsStatliga Offentliga utredningar Stockholm 2019.

Sveriges Riksdag (2017). Studie- och yrkesvägledning i grundskolan och gymnasieskolan – en uppföljning. Rapport från riksdagen 2017/18:RFR24. Stockholm.

Senast uppdaterad 22 december 2020

Relaterat