Att hantera främlingsfientlighet i undervisningen

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska också förmedla, förankra och utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna.

en lärare pratar med eleverna
Konkreta tips

Normkritisk pedagogik motverkar strukturell rasism

Skolan har en skyldighet att motverka alla uttryck för rasism och stå upp för den värdegrund som finns i skollagen, däribland alla människors lika värde. För att kunna förebygga och motverka rasism måste vi förstå hur rasism kan se ut och hur den kan visa sig i skolan och samhället samt hur den uppstått historiskt. En syn på rasism är att den är strukturell, det vill säga att rasistiska normer finns inbyggda i samhällets institutioner, visar sig i förhållningssätt och beteenden, och därmed diskriminerar på systemnivå.

I arbetet med att utmana de normer som finns runtomkring oss måste vi ge utrymme för de processer av motstånd och motstridiga känslor som kan uppstå. Insikter och förändring kan vara smärtsamt.

För att öka elevernas engagemang och motivation är det viktigt att relatera till deras vardag och ta tillvara erfarenheter och kunskaper. Det krävs en levande diskussion med eleverna, men även kollegor emellan, om hur normer visar sig i skolan.

Normkritiska perspektiv handlar om att ställa frågor till oss själva om vilka normer var och en själv bär med sig, vilka normer som riskerar att upprepas i undervisning, och hur dessa normer hänger ihop med maktfördelning och resurser.
Normkritisk pedagogik kan ge skolpersonal konkreta verktyg i arbetet med att skapa den medvetenhet som hjälper oss att motverka diskriminering och kränkande behandling i skolan.

Normkritisk pedagogik – ett sätt att motverka strukturell rasism i skolan (pdf 0,3 MB) Pdf, 290 kB, öppnas i nytt fönster.

Undervisa om kontroversiella frågor

Frågor som väcker starka känslor kommer då och då upp i skolan. Ibland kan de skapa spänningar i klassrummet och det behöver lärare hantera. Elever behöver få möjligheter att diskutera även kontroversiella frågor. Tillsammans kan lärare utveckla sitt arbete att leda också dessa samtal. Det är en viktig del i skolans demokratiska uppdrag.

Europarådet har tagit fram ett material som stöd för lärare i att utveckla undervisning om kontroversiella frågor. Skolverket har översatt materialet till svenska. Syftet med materialet är att ge lärare stöd i hur de kan göra klassrummet till en trygg plats där eleverna fritt och utan oro kan diskutera frågor som rör dem. Materialet ger även läraren stöd i att utveckla olika strategier för undervisningen som skapar en öppen och respektfull dialog.

Undervisa om kontroversiella frågor

Samtal – ett demokratiarbete

Att fostra elever till att bli demokratiska samhällsmedborgare innebär att rusta dem för att kunna ta del i det demokratiska samtalet. Att kunna påverka sina livsvillkor och aktivt delta i samhällslivet utifrån grundläggande demokratiska värderingar kräver demokratisk kompetens i betydelsenkunskap om demokratin och de mänskliga rättigheterna och förmåga att med andra kommunicera kring gemensamma frågor och problem. Demokratisk kompetens utvecklas i möten med andra, genom samtal och relationer. Samtal och relationer är också en grund för det öppna klassrumsklimat som är en förutsättning för en god miljö för lärande.

I Skolverkets stödmaterial Förskolans och skolans värdegrund – förhållningssätt, verktyg och metoder hittar ni tips och stöd i arbetet med att utveckla elevernas demokratiska kompetens.

Förskolans och skolans värdegrund – förhållningssätt, verktyg och metoder Länk till annan webbplats.

Källkritik i undervisningen

Att ge eleverna möjlighet att utveckla källkritiska förmågor och perspektiv är en viktig del i skolans demokratiska uppdrag. Det kräver att elever får de verktyg de behöver för att kunna söka, värdera och resonera om olika typer av informationskällor.

Skolverkets film ”Källkritik för årskurs 7-9” tar er med till Gunnesboskolan i Lund där lärarna och skolbibliotekarien samarbetar över ämnesgränser för att ge alla elever källkritisk kompetens. Filmen visar en lektion i samhällskunskap där eleverna får träna att föra underbyggda resonemang om källors relevans och trovärdighet. Utgångspunkt för diskussionen är olika tidningsartiklar och insändare om aktuella frågor. Filmen ingår i Skolverkets modul Kritisk användning av nätet. Filmen finns i del 3 Källkritik på nätet, moment A.

Kritisk användning av nätet, Lärportalen Länk till annan webbplats.

Forskning och fördjupning

Mer stöd

Artiklar om normkritiskt perspektiv

Vem är jag och vad tar jag med mig in i arbetet? (pdf 0,3 MB) Pdf, 271 kB, öppnas i nytt fönster.
Vem representeras i materialet? (pdf 0,3 MB) Pdf, 276 kB, öppnas i nytt fönster.
Finns normerna inbyggda i verksamheten? (pdf 0,3 MB) Pdf, 312 kB, öppnas i nytt fönster.
Normer, normmedvetenhet och normkritik (pdf 0,45 MB) Pdf, 377 kB, öppnas i nytt fönster.

PK-mannen – Hur ser en svensk ut?, film

Här är ett klipp ur Utbildningsradions program PK-mannen – Hur ser en svensk ut? Tag del av klippet och diskutera med elever och kollegor. På UR:s hemsida finns förslag på diskussionsfrågor, till exempel:

  • Finns det förväntningar på hur vi ska vara beroende på vilken hudfärg vi har? I så fall vilka?
  • Vem är svensk? Hur är en “svensk”? Hur bestäms det?
  • Vad menas med att känna en “gemenskap i utanförskapet”?

Se klippet ur Utbildningsradions program PK-mannen – Hur ser en svensk ut? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Interkulturell undervisning, podd

I den här podden pratar historiedidaktikern Maria Johansson om interkulturell historieundervisning. I en interkulturell undervisning ligger fokus på en undervisning som ger kunskaper, färdigheter och attityder hos varje deltagare, och utvecklar en mer positiv inställning till andra kulturer. Detta för att kunna interagera med andra människor och därmed utveckla ett kritiskt förhållningssätt gentemot sina egna fördomar om andra.

Interkultur betyder en gränsöverskridande process, en interaktion mellan människor från olika kulturer samt en ömsesidighet för varandra (Se exempelvis Lahdenperä, ”Interkulturell pedagogik i teori och praktik”, 2004).

Dagens historieundervisning i svenska skolor, menar Maria Johansson, har ofta sin utgångspunkt i Sverige eller Europa. Det här ger visserligen elever en sammanhållen berättelse, men det finns också ett globalt perspektiv. Ibland är de enda möten mellan kulturer som tas upp i undervisning sådana som ledde till konflikter och krig. Det här ger en skev bild, och därför menar Maria Johansson att vi borde ha en interkulturell historieundervisning som ger andra perspektiv.

Maria Johansson är historielärare och har en fil. lic. i historiedidaktik.
Lyssna på podd hos Forum för levande historia: Historiedidaktikern Maria Johansson om interkulturell historieundervisning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Senast uppdaterad 16 juni 2023

Relaterat