Skolans arbete med papperslösa elever
Barn som är papperslösa har rätt till utbildning. Detta ger dem möjlighet att uppnå samma kunskapsnivå som jämnåriga och är viktigt för deras hälsa och utveckling. Huvudmannen kan skapa riktlinjer för att stödja dessa elever. Här hittar du information om hur skolor kan förbereda sig.
Barnens rätt till utbildning
Barn som är papperslösa saknar skolplikt, men har rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola och sameskola. Om de påbörjar sin utbildning innan de har fyllt 18 år har de också rätt att gå i gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. De har då också rätt att fullfölja sina studier fram till gymnasieskolans respektive anpassade gymnasieskolans avslutning. Elever som är papperslösa har i övrigt samma rättigheter enligt skolförfattningarna som andra elever.
Riktlinjer och rutiner för elever som är papperslösa
Elever som är papperslösa befinner sig i en situation som på många sätt skiljer sig från övriga elever. Vissa likheter finns med elever som har skyddade personuppgifter, på så vis att det är av stor vikt att berörd personal vet vad som gäller vid till exempel hantering av personuppgifter och hur de i övrigt förväntas agera i olika lägen.
Det kan vara viktigt att skapa samsyn om hur olika frågor ska hanteras i verksamheten. Därför är det bra att ha riktlinjer eller rutiner som gäller elever som är papperslösa. Sådana riktlinjer eller rutiner kan exempelvis omfatta följande områden:
- Mottagandet av eleven.
- Kontakter med vårdnadshavare eller motsvarande.
- Frågor och önskemål om personuppgifter.
- Dokumentation av olika former av handlingar, som betyg eller åtgärdsprogram.
- Elevens trygghet och eventuella särskilda behov.
- Förfarandet om eleven behöver avsluta skolgången.
Vid ett inledande samtal behöver skolan därutöver ta upp de frågor som gäller för alla nya elever. Det kan exempelvis vara behov av extra anpassningar eller särskilt stöd, elevhälsan och önskemål om modersmålsundervisning. Är eleven nyanländ enligt skollagen gäller också dessa bestämmelser för eleven. Det kan till exempel handla om kartläggning av elevens kunskaper och placering i förberedelseklass.
Stöd i planeringen av utbildning för papperslösa barn
Det är huvudmannen och rektorn som ansvarar för att elever som är papperslösa får sin rätt till utbildning tillgodosedd och säkerställer att utbildningen är likvärdig den utbildning som andra elever får.
Det här avsnittet tar upp frågor som kan vara särskilt bra för huvudmannen att tänka på i planeringen av utbildning för dessa elever. Innehållet vänder sig både till dem som arbetar centralt hos huvudmannen, som exempelvis skolchefen på den ansvariga förvaltningen, och till rektorer som ansvarar för sina enheter. Eftersom det är hemkommunens ansvar att eleverna får utbildning, vänder sig delar av stödet främst till kommunen som huvudman.
På förvaltningsnivå kan följande punkter vara bra att tänka på när man har elever som är papperslösa i verksamheterna:
- Informera på olika sätt om rätten till utbildning för elever som är papperslösa.
- Skapa riktlinjer för arbetet med elever som papperslösa.
- Skapa nätverk för arbetet med elever som är papperslösa.
- Inventera behov och erbjud stöd och kompetensutveckling till personalen.
- Ansök om statsbidrag för kostnader för utbildning av elever som är papperslösa.
På skolnivå är frågorna nedan exempel på sådant som kan ingå i riktlinjerna. Det är bra att utgå ifrån de rutiner och riktlinjer som man redan har för andra elever.
- Hur hanterar vi ansökan om utbildningsplats för elever som är papperslösa?
- Hur säkerställer vi att vi erbjuder stöd till personal som arbetar med elever som är papperslösa?
- Hur säkerställer vi att personalen har den kompetens som behövs för arbete med elever som är papperslösa?
- Hur ska elevernas kunskapsutveckling, individuella utvecklingsplaner, betyg och åtgärdsprogram dokumenteras?
- Hur hanterar vi personuppgifter som kan omfattas av sekretessbestämmelser?
- Hur säkerställer vi att personalen känner till hur sådana personuppgifter ska hanteras?
- Hur samordnar vi kommunens arbete med elever som är papperslösa?
- Hur kan vi skapa förutsättningar för organiserad samverkan mellan skolan, myndigheter samt ideella organisationer?
- Hur hanterar vi ansökan om skolskjuts, busskort och liknande?
- Hur ska eleverna ansöka till gymnasieutbildning?
Huvudmän kan ansöka om statsbidrag
Det finns ett särskilt statsbidrag som syftar till att underlätta för kommuner att ge utbildning till elever som är papperslösa. Barn som kommer till Sverige med stöd av EU:s massflyktingsdirektiv omfattas inte av bidraget då dessa har lagligt stöd för att vistas i landet.
Bakgrund till lagstiftningen
Av regeringens förarbeten till skollagen framgår bland annat följande. Barn som vistas i landet utan tillstånd befinner sig ofta i en mycket svår situation som de i regel inte själva kan råda över. Ofta anstränger sig barnens familjer för att gömma sig från myndigheterna, vilket ytterligare ökar påfrestningarna för barnen. En rätt till utbildning innebär att dessa barn ges möjlighet att uppnå samma kunskapsnivå som jämnåriga barn. En sådan rätt kan också spela en väsentlig roll för deras hälsa och utveckling.
Genom att barnen ges en rätt till utbildning får de bättre förutsättningar att utvecklas psykiskt, fysiskt och socialt. På så vis kan barnen förbereda sig för vuxenlivet, oavsett var de kommer att leva i framtiden. Att barnen går i skolan innebär dessutom att de får en kontinuerlig kontakt med vuxna personer utanför den egna familjen, som har möjlighet att upptäcka om barnen far illa och i så fall gripa in och vidta nödvändiga åtgärder.
Vilka barn och elever omfattas av begreppet papperslös?
Det används olika begrepp för en person som befinner sig i landet utan tillstånd. I skollagen (2010:800) används begreppet ”den som vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning”.
Social rapport 2010, Socialstyrelsens webbplats
Länk till annan webbplats.
Barn- och Ungdomsrapport 2014, Stadsmissionens webbplats Länk till annan webbplats.
Att ”vistas i Sverige utan stöd av myndighetsbeslut” innebär att man inte har uppehållstillstånd eller någon annan form av tillstånd att vistas här. Att vistas här ”utan stöd av författning” betyder att det finns stöd för att få vistas här i svensk lag eller internationell rätt, till exempel EU-rätten. En form av stöd i författning kan vara uppehållsrätt enligt EU-rätten.
Ett av de vanligare begreppen både i Sverige och internationellt är att kalla personen för papperslös. Eftersom det begreppet är välkänt och mer kortfattat än skollagens formulering används det i denna information.
Att vara papperslös behöver inte innebära att man saknar identitetshandlingar, utan syftar främst på avsaknaden av rätt att vistas i ett land.
Elever som är papperslösa kan finnas i Sverige av olika skäl. Många av dem har sökt asyl, fått avslag och sedan hållit sig undan när avvisnings- eller utvisningsbeslutet ska verkställas, det vill säga när de ska lämna landet. Andra har haft ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och sedan stannat kvar när tillståndet gått ut. Det finns också elever som aldrig gett sig till känna för myndigheterna. Situationen kan också förändras under vistelsen i Sverige, på så vis att samma person kan periodvis ha tillstånd och periodvis vara papperslös.
Förslag på vidare läsning
Vård för dig som är asylsökande eller papperslös, webbplatsen Umo Länk till annan webbplats.
Barn utan papper, Rädda Barnens webbplats Länk till annan webbplats.