Skolans arbete med elever som är papperslösa

Skapa rutiner för arbetet med elever som är papperslösa

Huvudman och rektor kan tillsammans med personalen ta fram rutiner så att det blir tydligt för alla hur ni gör i olika frågor och situationer. Om ni redan har rutiner för hur ni tar emot elever med skyddad identitet eller nyanlända elever kan ni utgå från dem. Fyll på med det som behövs specifikt i arbetet med elever som är papperslösa.

Om eleven som är papperslös är nyanländ kan ni använda stödet för att ta emot nyanlända elever i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning:

Nyanlända barns och elevers utbildning

Fundera vilka rutiner ni har till exempel för att

• arbeta med elever med skyddade personuppgifter
• ha det första samtalet med eleven och vårdnadshavarna
• informera eleven och vårdnadshavarna om elevhälsans arbete
• kartlägga kunskaperna om eleven saknar tidigare dokumentation
• genomföra utvecklingssamtal
• dokumentera och förvara dokumentationen på ett säkert sätt
• erbjuda läxhjälp vid behov
• låna elevdatorer och ge mejlkonton kopplade till skolan
• ge inloggning till skolans plattformar och tjänster
• registrera lånekort till biblioteket
• uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa
• uppmärksamma kränkande behandling
• hantera att en elev snabbt måste flytta och byta skola
• hantera att polisen kommer till skolan och frågar efter en elev
• hantera att en elev blir hämtad eller avvisad
• ha kontakter med ideella organisationer som arbetar med papperslösa.

Dokumentera säkert

Betyg, individuella skriftliga utvecklingsplaner, individuella studieplaner och åtgärdsprogram innehåller ofta uppgifter som kan röja en elevs identitet och adress. Ni kan på olika sätt skydda uppgifter om eleven som är papperslös.

Om dokumentationen sker digitalt är det viktigt att se till att IT-systemen är säkra. Ni behöver också begränsa antalet personer som har tillgång till uppgifterna. Det går också bra att skriva betyg och andra dokument för hand och förvara dem på en säker plats. Förankra lösningen hos eleven, vårdnadshavarna och personalen.

Det viktigt att komma ihåg att eleven har rätt att få betyg med hans eller hennes riktiga namn. Om en elev får ett betyg med ett fingerat namn kan hen inte använda betyget för att söka vidare till gymnasieskola eller högre utbildning.

Inledande samtalet och handlingsplanen

Det första samtalet är viktigt. Det kan vara svårt för vårdnadshavarna att komma till skolan och därför kan det inledande samtalet kan vara det enda tillfället då ni träffar dem. Ibland händer det att vårdnadshavarna inte vågar ha någon kontakt med skolan. En del elever vistas också i Sverige utan vårdnadshavarna. I sådana fall behöver ni ta fram handlingsplanen tillsammans med eleven.

Informera eleven eller vårdnadshavarna om sådant som de bör känna till. Det kan vara till exempel om

• rutinerna i skolan
• undervisning och läxor
• närvaroplikt och rapportering av frånvaro
• skolans lokaler
• stöd från elevhälsan.

Gör en handlingsplan för eleven

Dokumentera enligt era rutiner det som ni kommer fram till vid det inledande samtalet i en handlingsplan. Uppdatera sedan handlingsplanen tillsammans med eleven eller vårdnadshavarna åtminstone en gång per läsår.

Här är förslag på frågor som ni kan använda för att upprätta en handlingsplan:

• Vad kan skolan göra för att eleven ska känna sig så trygg som möjligt i skolan?
• Hur ska skolan hantera kontakterna mellan hemmet och skolan?
• Har familjen någon kontaktperson som skolan kan kontakta om det inte går att nå vårdnadshavarna?
• Hur ska skolan komma i kontakt med vårdnadshavarna om eleven inte kommer till skolan?
• Vem ska vara elevens kontaktperson på skolan?
• Hur ska sjukanmälan gå till?
• Hur ser elevens utbildningsbakgrund ut?
• Finns det dokumentation av elevens kunskaper från någon annan svensk skola?
• Behöver eleven specialpedagogiskt stöd?
• Har eleven en journal för elevhälsans medicinska insats från en annan skola?
• Behöver eleven stöd av en kurator eller en psykolog?
• Vilka på skolan ska veta om att eleven är papperslös? Vad behöver de veta?
• Vad ska eleven och skolan säga till klasskamraterna om familj, bakgrund, med mera?
• Ska eleven använda sitt riktiga namn eller ett påhittat?
• Kan elevens namn stå på klasslistan?
• Kan eleven kan vara med vid skolfotografering?
• Kan eleven vara med på bilder på internet?
• Har eleven tillgång till dator och internet? Vilken inloggning ska eleven ha till skolans datorer, intranät och andra digitala plattformar som används i utbildningen?
• Behöver eleven hjälp med läxor?
• Behöver eleven skolskjuts, åkkort eller liknande för att kunna komma till skolan?
• Får eleven följa med på aktiviteter utanför skolan och vad ska personalen i så fall tänka på?
• Hur ska skolan förbereda eleven om det kommer besök till skolan?
• Hur ska skolan agera om skolan tror att uppgifter om eleven läckt ut?
• Hur och till vem ska skolan skicka dokumentation och annat om eleven plötsligt måste flytta?
• Hur ska skolan följa upp handlingsplanen?

Bedöm elevens kunskapsutveckling

Det tar tid att bedöma en elevs kunskaper och ni behöver göra det vid flera tillfällen. Vid bedömningen är det viktigt att eleven får visa sina kunskaper på sitt starkaste språk. En första information om elevens tidigare utbildningsbakgrund kan ni få redan vid det inledande samtalet.

Syftet med den inledande bedömningen av elevens kunskaper är att ni ska kunna

• placera eleven så att hen kan ta till sig undervisningen
• upptäcka behov av extra anpassningar och särskilt stöd.

Om eleven eller familjen inte har någon dokumentation med sig måste ni ta reda på var eleven står kunskapsmässigt. Om hen har gått på en annan skola i Sverige tidigare, kan man be eleven eller vårdnadshavarna att kontakta den skolan och be att få den dokumentation som eventuellt finns om elevens kunskapsutveckling.

Om eleven är nyanländ till Sverige kan ni använda vårt kartläggningsmaterial:

• Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper i grundskolan
• Kartläggning av nyanlända elever kunskaper i gymnasieskolan
• Kartläggning och bedömning av nyanlända inom komvux

Kontakten med vårdnadshavarna

Vuxna som är papperslösa lever ofta mer isolerat från det svenska samhället än sina barn. Eftersom det kan vara eleven som har mest kontakter händer det att hen tar på sig ansvar även för sina föräldrar. Därför är det viktigt att skolan involverar vårdnadshavarna så mycket som det är möjligt.

Använd en auktoriserad tolk om eleven eller vårdnadshavarna inte kan svenska. Om det är inte är möjligt, försök att få tag på en person som är van att tolka. Vårdnadshavarna kan vara rädda för och känna misstro mot tolken. Därför är det bra att ni förbereder dem på att en tolk kommer.

Trygghet och hälsa

Elever som är papperslösa ska inte behöva känna sig utpekade. Läraren behöver därför planera undervisningen så att valet av exempelvis uppgifter eller diskussioner inte upplevs som utpekande eller svåra att hantera. Det är inte ovanligt att papperslösa elever har varit med om saker som skadat deras tillit. Som personal är det därför viktigt att tänka på att inte lova mer än man kan hålla.

För att skapa trygghet för elever som är papperslösa kan skolan till exempel

• anpassa undervisningen efter elevens behov
• utse en särskild kontaktperson till eleven
• hantera skyddade personuppgifter på ett säkert sätt och informera eleven och vårdnadshavarna om hur ni gör detundvika onödig uppmärksamhet kring eleven.

Elever som är papperslösa har ofta varit på flykt och utsatts för svåra påfrestningar. De kan därför bära med sig traumatiska upplevelser som påverkar deras hälsa och lärande negativt. Elevhälsan och ni kan tillsammans stötta eleven. Rädda Barnen erbjuder i samarbete med Skolverket en utbildning för all skolpersonal. Genom den får ni kunskap om­­ hur ni kan stötta elever med traumatiska upplevelser.

Stöd i arbetet med elever som varit med om svåra upplevelser:

• TMO, utbildning i traumamedveten omsorg

• Leda arbetet med elevhälsan

Om ni misstänker att en elev under 18 år far illa i hemmet är ni skyldiga att anmäla det till socialtjänsten. Skyldigheten gäller även för elever som är papperslösa. Läs mer om barn som far illa och om anmälan till socialtjänsten:

Skolans ansvar för barn som far illa

Klasslistor, fotografering och utflykter

På webbsidan om skolans arbete med barn som har skyddad identitet kan ni läsa hur skolan och kan göra med följande:

• Klasslistor, fotografering och filmning
• Utflykter, raster, klassresor och studiebesök
• Skolans utforskande av närmiljön
• Elevdatorer, läxhjälp och bibliotekskort
• Resor till och från skolan
  

Skolans arbete med barn som har skyddad identitet

Kostnader i utbildningen och på fritiden

De allra flesta elever som är papperslösa lever i fattigdom. En kostnad som för många kan verka oansenlig kan innebära att den papperslösa eleven inte kan delta i aktiviteten.

Ni behöver därför till exempel tänka på att

• planera utflykter och studiebesök så att eleverna kan äta lunchen i skolan
• ordna matsäck åt alla elever vid utflykter, om möjligt
• ha idrottskläder och -utrustning som elever kan låna.

Ekonomin ställer till problem för papperslösa elever även på fritiden. Det kan vara svårt att få råd till att idrotta, dansa eller annat. En meningsfull fritid kan vara viktig för elevens mentala och fysiska välbefinnande, vilket i sin tur stöttar skolarbetet. Ni kan höra er för hos ideella organisationer om vilka möjligheter det finns till ekonomiskt stöd och fritidsaktiviteter. Kuratorer kan ofta hjälpa till med platser på sommarläger och andra fritidsaktiviteter.

Flytt, utvisning och avvisning

Elever som är papperslösa är ofta oroliga för att polisen ska hitta dem. Därför är det viktigt att informera eleven och vårdnadshavarna om vilka rutiner skolan har och vilken beredskap som finns om polisen kommer till skolan. Diskutera redan vid det inledande samtalet hur verksamheten, vårdnadshavarna och eleven ska agera om uppgifter om eleven har läckt ut. Kontakta alltid vårdnadshavarna eftersom de kan avgöra hur allvarlig situationen är.

Om eleven eller familjen måste flytta

Om uppgifter om familjen som är papperslös röjs kan de behöva flytta snabbt. Samla ihop kopior av viktiga dokument och elevens personliga saker till familjen. Det kan vara till exempel individuella utvecklingsplaner eller studieplaner, utdrag ur betygskatalogen och skriftliga omdömen. Detta underlättar för dem att starta på nytt. Skicka gärna med en kopia av elevens journal för elevhälsans medicinska insats. Då kan elevhälsan på den mottagande skolan se vilka vaccinationer eleven har fått och vilken hjälp från elevhälsan eleven kan ha behov av. Om eleven eller vårdnadshavarna inte hinner hämta dessa saker och ni inte har en adress till dem eller en kontaktperson, kan ni kanske kontakta dem via mejl och berätta att ni kan skanna och mejla dokumenten.

Om en elev avvisas eller utvisas

Att bli avvisad eller utvisad kan utlösa en stark kris för en elev. Följ skolans rutiner för att hantera situationen. Koppla in elevhälsan och ge eleven och kamraterna ett så bra stöd som möjligt. Migrationsverket har mer information:

• För dig som har sökt asyl i Sverige, på Migrationsverkets webbplats
• Frågor och svar om verkställighet; avvisning och utvisning på polisen.se

Se över rutinerna

Informera huvudmannen om att uppgifterna har läckt ut. Denne behöver då utreda om skolan har hanterat uppgifterna fel eller brustit i kontakten med familjen. På så sätt minskar risken att det händer igen.