Ta loss, sätta fast, sammanfoga i förskolan

Yngre barns utforskande

Tala med barnen om det som sker i den direkta situationen och utforska tillsammans:

• Hur och vad gör barnen när de utforskar sådant som går att öppna och stänga? På vilka sätt hanterar och undersöker de till exempel kardborrband som förslutningsanordning?
• Vad är det som händer när man öppnar och stänger med kardborreband? Vad är det som gör det möjligt att öppna (ta loss) och stänga (sätta fast) med denna teknik?
• Vilka andra lösningar för att öppna och stänga till exempel kläder finns det? Låt barnen undersöka.
• Vilka ord och begrepp kan det vara lämpligt att införa här?

Äldre barns utforskande

I filmen bygger och konstruerar de äldre barnen med olika slags material. Förskolläraren utmanar dem genom att erbjuda dem bilder som inspiration. Barnen har tillgång till ett varierat material som ger dem möjlighet att sammanfoga sina konstruktioner på olika sätt. Barnen i filmen har redan erfarenheter av att sammanfoga och göra konstruktioner.

De vuxna i förskolan observerar vilka strategier barnen använder, vilka erfarenheter de har och vad som intresserar dem under leken eller aktiviteten. Observationerna kan sedan användas för att skapa fler lärtillfällen för barn och vuxna i samspel.

Tala med barnen om och utforska tillsammans:

• Finns det olika lösningar för att foga samman konstruktioner?
• Finns det likheter och skillnader vad det gäller hur hållfasta olika konstruktioner är beroende på dels val av material dels hur materialen sätts ihop?

Förskollärare reflekterar

Film: Ta loss, sätta fast och sammanfoga – intervjuer (tid 01:47)

 I filmen nedan reflekterar förskollärare kring barnens utforskande och lärande inom området ta loss, sätta fast, sammanfoga.

Diskussion och reflektion

Utgå från filmen och er egen praktik, diskutera och reflektera:

• Vad i filmen fångade er som förskollärare och arbetslag?
• Vilka tekniska lösningar blir synliga i filmen? Vilka alternativa sätt att öppna/stänga eller sammanfoga kan ni komma på?
• På vilka sätt skulle ni kunna gå vidare för att utveckla er undervisning med utgångspunkt i filmens innehåll?
• Vilka möjligheter ges er barngrupp att utforska enkel teknik genom att ta loss, sätta fast och sammanfoga på olika sätt med olika material? Finns det någon skillnad mellan spontana eller planerade situationer?
• Vilka möjligheter ges er barngrupp att utforska andra aspekter av enkel teknik i vardagen som finns i köket, hallen, toaletten etc.
• Vilka material för att kunna utforska och utveckla kunskap om enkel teknik finns hos er?
• Hur tillgängligt är detta material för barn och vuxna i lek och aktivitet, både inomhus och utomhus?
• På vilka sätt stödjer ni barnen att urskilja enkel teknik i vardagen?
• Tar ni som förskollärare och arbetslag en aktiv roll i mötet med barnen när de utforskar tekniska lösningar. På vilka sätt kan det bidra till att barn utvecklar sin förmåga att urskilja enkel teknik i vardagen?
• Vilken kompetens finns i nuläget hos ert arbetslag för att kommunicera enkel teknik i vardagen tillsammans med er barngrupp. Vad skulle ni behöva utveckla?

Fortsätt utforska teknik i vardagen

Här finns fler exempel på hur du kan utforska enkel teknik tillsammans med barnen.

Ta loss, sätta fast och sammanfoga i vardagen

Teknik finns överallt omkring oss och är föremål och system som har utvecklats av människan för att fylla ett visst behov. Det kan till exempel vara tekniska lösningar för att stänga en sko eller jacka, för att kommunicera med varandra eller för att transportera sig själv eller olika varor.

Bygg vidare på den tekniska erfarenhet som barnen har med sig och uppmärksamma den teknik som finns omkring oss. Låt barnen utforska hur enkel teknik fungerar och bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Hitta saker som har liknande funktion

• Samla ihop olika saker som gör att vi kan sätta ihop och sammanfoga saker på förskolan. Till exempel häftmassa, pappersklämmor, tejp och magneter.

Sortera och klassificera tekniken i vår vardag

• utifrån funktion
• utifrån användningssätt

Samla ihop några vardagliga föremål

• Vad kan föremålen användas till?
• Vilka problem eller behov löser de?
• Skulle de kunna användas till något annat än det som man först tänker på?

Skapa teknikpåsar eller lådor tillsammans med barnen

Samla olika föremål som kan användas som lekmaterial eller spel. Vad kan dessa saker användas till?

• Tejp, nål, skruv, häftmassa, magnet, krok; Blir det någon skillnad att använda en spik jämfört med häftmassa när man vill sätta upp en tavla?
• Knapp, hake, kardborrband, blixtlås, säkerhetsnål. Om man tappar en knapp – vilken annan teknisk lösning kan då hålla ihop tröjan?

Undersök vad olika saker har gemensamt

• Till exempel gummisnoddar, jungfruben, kardborrtejp, ringpärm, häftor, gem och påsklämmor – sätta ihop saker.
• Till exempel läskkapsyl och skruvkork – försluta.

Material som skapas tillsammans bör inte vara statiskt utan möjligt att förändra. Det bidrar till samtal och reflektion tillsammans med barnen där de kan uttrycka sina tankar och idéer, frågor och funderingar. Barnen får uppleva med alla sinnen, jämföra, se detaljer eller funktioner och komma med egna förslag på tekniska lösningar, genom att prova och undersöka i praktiken och därefter dra egna slutsatser.

Fortsätt utforska teknik

Om man stannar upp ett tag och tittar sig omkring – då upptäcker man att vi är omgivna av teknik. Den finns där, men vi tänker kanske inte alltid på den. Hela omgivningen består av föremål som är framtagna för att uppfylla olika behov och önskemål. Har ni nu arbetat med begreppen ta loss, sätta fast och sammanfoga vill ni kanske arbeta vidare med teknik? Då kanske det skulle vara intressant att gå på teknikspaning i närmiljön.

Teknikspaning

Att gå på promenad och teknikspana tillsammans med barn kan vara ett sätt att se det vi inte alltid ser. Teknikspaningen ger barnen möjlighet att tillsammans med förskolläraren och arbetslaget få uppleva, utforska och urskilja teknik i närmiljön utifrån funktion, konstruktion och användningssätt. En teknikspaningspromenad kan genomföras med många syften, exempelvis för att studera olika lösningar på ett och samma problem som man uppmärksammat. Förslag på promenader och spaningar utifrån begreppen sätta ihop, sammanfoga och ta isär kan vara att utgå från:

Köket

• Titta i kylskåpet. På vilka olika sätt kan man öppna och stänga sakerna som står där? Varför har man valt att göra på det ena eller andra sättet? Kan man finna ytterligare lösningar?
• Öppna skåpen i köket och undersök hur sakerna där är konstruerade och hur handtag på kastruller och kopparnas öron sitter fast. Är det någon skillnad mellan hur ett kastrullhandtag och stråna på en diskborste sitter fast? Hur ser det ut? Hur kan det komma sig att det är så? Vilka anledningar kan finnas till att man har valt olika lösningar?

Hallen

• Undersök och samtala om fästanordningar och olika sätt som man kan stänga kläder på. Hur fungerar knappar? Hur fungerar ett blixtlås? Varför har man valt olika lösningar? Kan man finna ytterligare tekniska lösningar?
• Öppna och stänga: Utforska dörrar, datorer, diskmaskinen, termosen osv. Vissa saker stängs med hjälp av knäppanordningar, andra med hjälp av gängor och ytterligare andra genom gångjärn. Hur ser det ut? Varför har man valt olika tekniska lösningar på olika platser? Kan man finna ytterligare tekniska lösningar?

Konstruera och upptäck teknik genom att utgå från sagor

Sagor är en del av vardagen på förskolor och kan användas på olika sätt. De kan till exempel vara en utgångspunkt för att upptäcka och utforska teknik tillsammans med barnen. Börjar man läsa sagor med ”teknikögon” öppnas möjligheter att samtala om och problematisera olika konstruktioner och lösningar utifrån hur de beskrivs i ord och bild. Beroende på vilket innehåll man arbetar med går det att anpassa sagor och konstruktionsövningar så att de bidrar till utforskande av teknik och det blir meningsfullt för barn.

Med utgångspunkt i filmen om att ta loss, sätta ihop och sammanfoga skulle man kunna använda sagor som De tre små grisarna, Bockarna Bruse, Pettson och Findus eller Bu och Bä.

Samtala om olika konstruktioner och material som finns på bilderna

• Vad händer med husen i sagan om De tre små grisarna? Varför rasade de första två husen, men inte det sista?
• Hur är bron i Bockarna Bruse konstruerad, varför rasar inte den? Hur bygger man en sådan bro, vilket material behövs?
• Prova i praktiken. Kan man verkligen bygga ett hus av halm? Hur gör man då? Utmana barnen i tanke och handling. Hur blir huset hållfast och stabilt? Hur sammanfogar man sten på bästa sätt?
• Låt barnen själva söka efter teknik i bilderna. Vad finns det för tekniska lösningar i böckerna om Pettson och Findus eller i böckerna om Bu och Bä?
• Hitta egna utmaningar i böckerna där olika tekniska lösningar skulle kunna underlätta för dess huvudpersoner. Hur skulle Bockarna Bruse kunna göra för att inte behöva gå över bron?

Mekanismer i vardagen

Mekanismer består av olika delar. De har en ingång, en huvudmekanism och en utgång. Ingången använder vi för att få saker att hända. Det kan vara att trycka på en knapp eller dra i en spak. Utgången är där det händer, där det man ville åstadkomma sker – som när locket på en pedalhink öppnar sig. Ingången och utgången är ofta tydliga för oss, men huvudmekanismen är ofta dold. Mekanismerna fyller alla syftet att lösa ett problem och behov som människan har. Låt barnen lära sig att känna igen och analysera hur olika mekanismer fungerar och ge dem möjlighet att få en tilltro till sin egen förmåga att konstruera egna mekanismer.

• Titta på vardagsföremål. Hur fungerar en pedalhink? Man trampar på pedalen och locket öppnas, men vad är det som händer inuti? Hur fungerar en vitlökspress? Hur kan det komma sig att det behövs mindre kraft när man klämmer ihop handtagen jämfört med att trycka ut vitlök (eller play-do deg) genom hålen med hjälp av tummen? Uppmuntra barnen att ställa frågor som de sedan tillsammans kan finna svar på. Genom att få syn på olika tekniska principer ges barnen möjlighet att urskilja dem på fler ställen i vardagen.
• Skapa egna konstruktioner som fungerar med hjälp av olika mekanismer, till exempel sprattelgubbar. Hur fungerar sprattelgubben och hur är den konstruerad? Sprattelgubben består av en mekanism där de olika delarna är sammansatta på ett sådant sätt att när jag rör något på ett ställe händer det något på ett annat ställe. Utforska tillsammans med barnen hur man åstadkommer rörelseöverföringen? Var kommer kraften ifrån?
• Titta tillsammans på förskolans mekaniska leksaker. Vad är det som får hjul på bilen att röra på sig när jag drar i snöret eller hur kan leksaksfiguren röra på armarna när jag trycker på knappen i dess rygg. Man ser ofta ingång och utgång, men hur ser huvudmekanismen ut? Skruva isär, undersök och utforska.

Att fortsätta att arbeta med mer teknik

Här är några exempel på olika teman ni kan fortsätta att arbeta med.

Teknik – förr och nu

• Hur har kläder sett ut genom historien? Vilka material var de gjorda av? Hur ser kläderna ut idag och skiljer det något emellan materialen? Kan kläder se olika ut om man vill hålla sig varm eller kall?
• Hur har man fått ljus i husen genom tiderna? Har det alltid funnits en knapp att trycka på? Vilka sätt kan barnen komma på som skulle kunna användas när man inte har tillgång till elektricitet.

Tekniska system

Upptäck och utforska vart vattnet vi spolar i kranen tar vägen? Varifrån kom vattnet från början? Hur kan det egentligen lysa från en lampa? Hur blir det varmt i rummet? Genom att ta fokus på olika tekniska system i närmiljön som rulltrappor, hissar och avlopp får barnen möjlighet att hitta sin egen roll som teknikanvändare och fundera över om de har någon roll i sådana system.

Teknik och hållbar utveckling

Genom att anta ett globalt perspektiv på teknik öppnas en mängd olika infallsvinklar med historiska och kulturella perspektiv. Med utgångspunkt från barnens erfarenheter och kunskaper om leksaker kan barn och vuxna tillsammans utforska vad barn i andra delar av världen leker med. Hur är dessa leksaker konstruerade? Har barn i andra länder tillgång till samma leksaker som de själva har? Liknande arbete kan bidra till att börja förstå den tekniska utvecklingen i ett historiskt men också ett globalt perspektiv. Ett teknikfokus kan således utvecklas till att också handla om frågor som hållbar utveckling och mänskliga rättigheter.

Stödmaterial

Här kan du läsa mer om förskoledidaktik med fokus på naturvetenskap och teknik.

Förskoledidaktik (pdf, 198 kB)

Som stöd i arbetet finns också didaktiska strategier anpassade till lärande inom naturvetenskap och teknik för barn i förskola och förskoleklass.

Didaktiska strategier (pdf, 76 kB)

Inspiration

Få mer inspiration till att komma igång med naturvetenskap och teknik i förskolan av fler filmer med diskussionsfrågor och fördjupningsmaterial.

Inspirationsfilmer för naturvetenskap och teknik i förskolan

Du kan söka mer material om förskoledidaktik bland våra forskningsartiklar.

Sök forskningsartiklar om förskolan