Utforska balans i förskolan

Yngre barns utforskande

Tala med barnen om det som sker i den direkta situationen och utforska tillsammans:

• Hur känns det när man står och går på olika underlag? Hur känns det i fötterna? I kroppen?
• På vilka underlag känns det mer stabilt att gå? Vid vilka tillfällen är kroppen i balans resp. obalans?

Äldre barns utforskande

De äldre förskolebarnen bygger och skapar sin egen hinderbana på förskolegården. Barnen som bygger och balanserar i filmen har redan många erfarenheter av balans på olika sätt. Observera vilka strategier de använder och lyssna in vad de talar om under leken. Detta kan sedan användas för att skapa flera lärtillfällen för barn och vuxna i samspel.

Tala med barnen om det som sker i den direkta situationen och utforska tillsammans:

• I vilka delar av en hinderbana kan man uppleva att man är i balans respektive i obalans?
• Kan man påverka balansen? Hur kan man göra för att inte ramla? Kan du beskriva på vilka sätt du gör det?
• Vilka föremål på hinderbanan är svårast att ta sig över? Påverkar föremålens utseende och underlaget din balans Hur gör du för att ta dig förbi sådana platser?

Äldre och yngre barns utforskande

I leken kan barn utforska balans tillsammans med andra barn. Det ser vi exempel på när barnen i filmen balanserar på blöjpaket inomhus och tar sig fram på en hinderbana ute på förskolans gård. Bland de yngsta förskolebarnen kommunicerar den vuxne med barnen genom att sätta ord på deras utforskande, medan det hos de äldre förskolebarnen finns en aktiv dialog barnen emellan när de bygger och konstruerar sin hinderbana.

Att som förskollärare och arbetslag bidra till att barn kan urskilja och utforska balans och stabilitet och ge dem förutsättningar att sätta ord på det, är en ingång till att utveckla barns språk när det gäller begrepp som jämvikt, stabilitet och balans.

Förskollärare reflekterar

FILM: Balans – intervjuer (tid 5:55)

I filmen reflekterar förskollärare kring barnens utforskande och lärande inom området balans.

Diskussion och reflektion

Utgå från filmen och diskutera:

• På vilket sätt erbjuds barn att utforska och uppleva balans och obalans i sin lek och aktivitet?
• Hur är miljön i filmen utformad utomhus och inomhus för att erbjuda barn att undersöka balans, jämvikt och tyngdpunkt på olika föremål?
• På vilka sätt kan filmen inspirera till fortsatt arbete och utveckling av er egen undervisning?

Utgå från er egen praktik, diskutera och reflektera:

• Vilka olika möjligheter har ni, inomhus och utomhus, för att er barngrupp ska kunna undersöka balans, tyngdpunkt och jämvikt? Hur tas dessa möjligheter tillvara?
• Hur aktiva och närvarande är ni som förskollärare och arbetslag i undervisningen när barn mer systematiskt utforskar balans, tyngdpunkt och jämvikt? Vad behöver utvecklas i undervisningen?
• Brukar ni i förskolans personal använda begreppen balans, tyngdpunkt och jämvikt? Pratar ni med barnen utifrån dessa begrepp?
• På vilka sätt kan ni och barngruppen dokumentera era erfarenheter när det gäller balans, tyngdpunkt och jämvikt och i vilka former kan det dokumenteras?

Fortsätt utforska balans

Här finns fler exempel på hur du kan utforska balans, jämvikt och tyngdpunkt tillsammans med barnen.

Balans i vardagen

Det finns många vardagliga situationer, aktiviteter och lekar i förskolan och i förskoleklassen där barnen kan få uppleva, urskilja och utforska balans och stabilitet med hela kroppen och med alla sina sinnen. Ta vara på sådana tillfällen och använd dem som redskap för enkla naturvetenskapliga undersökningar utifrån barnens nyfikenhet, egna erfarenheter och intressen.

För att barn ska kunna utforska balans vidare med sin kropp behövs en tillåtande och dynamisk undervisningsmiljö som är rik på material. På så sätt ger man dem möjlighet att utforska och urskilja sådant som kan kopplas till balans, jämvikt och stabilitet.

Uppmärksamma och undersök balans genom att

• gå och springa
• stå på ett ben
• hoppa jämfota och hoppa på ett ben
• gå och stå på olika underlag som till exempel stenar, asfalt, sand eller stig i skogen.

Här finns många tillfällen för förskollärare och arbetslag att stötta barnen och tillsammans med dem uppleva, uppmärksamma, samtala och urskilja vilka underlag (ytor) som bidrar till att man erfar balans och obalans. Låt barnen beskriva, visa och berätta hur det känns att stå stadigt och att tappa balansen. Låt dem också beskriva, visa och berätta hur man på olika sätt kan återfå balansen – bli stabil – och uppfatta när kroppen är i jämvikt.

Utforska balans med de yngre barnen

De yngre barnen på förskolan kan uppmuntras att utforska balans och jämvikt både i inomhus- och utomhusmiljön genom att

• kliva upp och ner från föremål och hoppa ner och förbli stående
• balansera på en smal yta, på en bred yta och hitta balansen i kroppen på olika underlag
• hitta balansen i kroppen och samtidigt bära olika vikter som exempelvis hinkar fyllda med olika föremål och tyngd och sedan jämföra sina upplevelser.

Utforska balans genom att erbjuda barnen tillgång till

• material som pallar av olika slag som barnen kan flytta runt och kliva upp och ner på
• höjdskillnader som är tillåtande och utmanande som olika satsbord, mjuka madrasser som man kan gå på och stapla
• vikter som man kan bära i händerna till exempel dunkar av olika tyngd
• höjdskillnader i utemiljön.

Förskollärarens och arbetslagets roll blir att uppmärksamma och tillsammans med barnen samtala om deras upplevelser av de olika underlagen. De vuxna kan visa och låta barn pröva vad som händer om förutsättningarna förändras och samtidigt visa på och tala om likheter och skillnader.

Utforska balans med de äldre barnen

Utöver detta kan äldre förskolebarn behöva ytterligare utmaningar i miljön. Då kan det handla om att skapa utmaningar som är anpassade efter deras större erfarenheter av balans, jämvikt och stabilitet genom att

• erbjuda dem allt från olika sorters plankor till bänkar och däck. Olika längd och tyngd på föremålen gör att barnen utmanas i hur de kan bära föremål för att inte tappa dem. Föremålen kan också kombineras så att det blir stabila konstruktioner
• både barn och vuxna arbetar tillsammans med att utveckla hinderbanor. Fundera över vad som är utmanande banor tillsammans med barnen. Skapa ritningar och modeller som stöd för utveckling av banorna, men också för att kunna återskapa dem
• använda redan befintligt, producerat konstruktionsmaterial som finns på förskolan för att skapa modeller. Eller jobba med kartonger och skräpmaterial. Konstruera stabila och instabila modeller och samtala om och pröva vad som skiljer dem åt. Undersök tillsammans med barnen och pröva vad som händer om förutsättningarna förändras.

Förskolans miljö kan erbjuda både barn, förskollärare och arbetslag att utvecklas vidare och få erfarenheter av balans, jämvikt och tyngdpunkt. Dessa begrepp kan kommuniceras tillsammans i meningsfulla situationer och bidra till att utveckla kunnandet. Både inom- och utomhusmiljöer skapar rika tillfällen för barnen att undersöka och utveckla sin balans, men också sin motorik.

Både planerad och oplanerad utomhusmiljö bör ses som en undervisningsmiljö för att utforska och lära i. Naturen kan ge rika tillfällen för yngre såväl som äldre förskolebarn att undersöka balans, jämvikt och stabilitet.

Att gå och springa, hoppa jämfota, stå på ett ben och hoppa på ett ben är rörelsemönster som ökar medvetenhet om kroppens motoriska förmågor. Genom att låta barnen, tillsammans med förskollärare och arbetslag, beskriva sina erfarenheter när de går på olika underlag utvecklas deras kommunikativa förmåga, samtidigt som deras ordförråd vidgas.

Utforska balans och jämvikt kopplat till olika föremål

För att vidga barns erfarenheter av balans, jämvikt och tyngdpunkt kan man låta barnen få utforska detta i relation till olika föremål. Några exempel:

• Balansera en tumstock eller linjal på ett finger. Kan föremålet ligga kvar? Vad händer om jag flyttar den på fingret?
• Går det att balansera en tallrik på en pinne? En penna på en kaffekopp? Eller ett (hopvikt) papper på ett limstift?
• Bygg torn med klossar som finns på förskolan. Vad är det som händer när tornet börjar luta och ramla?

Fundera tillsammans med barnen över vad gör vi för att föremålen inte ska ramla, hur får vi dem i balans (jämvikt)? Hur kan vi få stabilitet i våra konstruktioner? Spelar föremålens form och utseende någon roll för vilken strategi vi har? Är det lättare att hitta balansen hos en kloss med stor stödyta än hos en byggkloss med liten stödyta?

Möjligheterna för utforskande av balans hos föremål i barnens omgivning är oändliga. Rikta uppmärksamheten mot vad som händer om förutsättningarna förändras och bidra till samtal om barns egna erfarenheter, åsikter och uppfattningar kring jämvikt och tyngdpunkt.

Balans, jämvikt och tyngdpunkt

Har du utforskat balans tillsammans med barnen? Då kanske du kan rikta barnens uppmärksamhet mot att utforska vidare utifrån begreppet tyngdpunkt. Tyngdpunkten hos föremål kan kopplas till vilka krafter som påverkar föremålen.

För förskolebarnen kan det vara relevant att diskutera och pröva hur föremålens stödyta påverkar stabiliteten – ju bredare bas föremålet har desto mer stabilt blir det. Man kan också visa att tyngdpunkten måste befinna sig över stödytan, annars kommer inte föremålet att vara i balans – jämvikt. Här påverkar aspekten att ju lägre tyngdpunkten är placerad desto mer stabilt blir föremålet. Till exempel om man har en den tyngsta klossen i botten av tornet.

Utmana och hitta tyngdpunkter

• Låt barnen stå med ryggen mot en vägg, även hälarna ska vara tätt mot väggen. Lägg något på golvet precis framför deras tår och låt dem försöka plocka upp det utan att flytta på fötterna. Hur känns det och går det att ta upp föremålet? (Tyngdpunkten hamnar utanför stödytan).
• Jämför och notera vad det blir för skillnad när barnen får ställa sig mitt på golvet och ta upp föremålet istället. Vad händer då? Hur kan det komma sig?
• Låt barnen gå balansgång och testa hur mycket det går att luta sig i sidled innan de ramlar ner. Vad är det som gör att man ramlar ner? Prova skillnaden mellan att hålla armarna intill kroppen jämfört med att hålla dem rakt ut åt sidorna? Känns det olika? Påverkar det stabiliteten?

Utforska och upptäck tyngdpunkter på olika sätt

• Observera hur människor och djur gör för att inte ramla – för att vara i jämvikt. Titta på bilder och filmer hur giraffer gör när de dricker vatten. Resonera om förutsättningar för stödytor och tyngdpunkter och hur de påverkar varandra. Undersök, utforska och upptäck tillsammans med barnen.
• Hur gör lindansare för att hålla sig kvar på sin lina? Kan de kompensera sin tyngdpunkt på olika sätt? Hur gör de då? Använder de olika sätt?
• Bygg en balansvåg. Prova att få vågen i jämvikt genom att laborera med olika föremål på båda sidor om vågens stödyta. Tunga och lätta föremål, nära och längre från vågens stödyta. Blir det likheter och skillnader beroende på föremålens vikt? Gungbrädan kan också bli en våg. Hur ska vi göra för att hitta jämvikten på gungbrädan? Hur många barn behövs på varje sida?
• Arbeta med olika typer av vågar som på olika sätt erbjuder barnen att fördjupa sina kunskaper om jämvikt och tyngdpunkt som de har undersökt i tidigare aktiviteter. Låt till exempel barnen själva fungera som en våg och undersöka känslan av att ha lika respektive olika tyngder i sina händer. Hur känns det? Låt barnen agera våg med hela kroppen liggandes på en stol och ha saker på händer och fötter? Hur känns jämvikt då? Låt dem gå balansgång med olika tyngd i hinkarna. Titta tillsammans på bilder av hur man kan transportera olika tunga föremål. Bygg ett ok.
• Konstruera en enkel våg av snören, en galge eller en planka och två likadana hinkar. Häng den så att vågskålarna hänger fritt. Här kan man jobba med många olika frågeställningar om hur vågen ska komma i jämvikt och varför den inte gör det när vi lägger i olika saker. Titta, reflektera, utforska och undersök tillsammans.

Att arbeta med vågar på olika sätt erbjuder barnen en fördjupning av kunskaperna om jämvikt och tyngdpunkt. Kommunikation och samspel mellan barn och barn, förskollärare och arbetslag gör det möjligt att utveckla kunnandet i sammanhang som blir meningsfulla och tar dessutom tillvara och utvecklar kreativiteten.

Relevant och riktad dokumentation kan utvidga upplevelser som görs i vardagen. Genom att ibland filma och ta digitala bilder kan barnen återkoppla till sina upplevelser och olika undervisningsmiljöer. Titta också på konstruktioner i närmiljön och undersök tillsammans med barnen hur de är konstruerade för att bli stabila. Exempelvis gungställningen och rutschkanan.

Dokumenterandet kan inte ersätta den konkreta upplevelsen. Det är i sammanhanget, i stunden, när man upplever, känner, fungerar och tänker som förskollärare och arbetslag kan bidra till att utveckla barnens kunnande genom att ta vara på tillfället och koppla samman det med sådant som kan förklaras ur ett naturvetenskapligt och tekniskt perspektiv.