Systematiskt kvalitetsarbete – så fungerar det

Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra vad vi gör, varför och vad det leder till. Ett fungerande kvalitetsarbete är avgörande för att kunna främja alla barns och elevers utveckling och lärande.

Syftet med ett systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra kvalitet och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Genom att planera, följa upp, analysera, dokumentera och utveckla utbildningen kan vi skapa och dela kunskap om vad som leder till framgång.

Skollagen innehåller ett tydligt krav på systematiskt kvalitetsarbete. Där framgår också att kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare, barn i förskolan och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn ansvarar för arbetet. Även i läroplanerna finns krav på kvalitetsarbete.

var är vi, vart går vi, hur gör vi, hur blev det?

Kvalitetsarbete i praktiken

Dialogen är central i kvalitetsarbetet. Den skapar delaktighet och samförstånd om resultat, kvalitet och utvecklingsbehov. För att förstå orsaker och samband måste det finnas en dialog med barnen och eleverna, mellan rektor och lärare och förskollärare och annan personal samt mellan verksamheterna och huvudmannen.

Det ständiga arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet bedrivs i en cyklisk process som innehåller olika faser. Faserna har här delats in i ”Var är vi?”, ”Vart ska vi?”, ”Hur gör vi?” och ”Hur blev det?” Texten är skriven för att passa alla skolformer och fritidshemmet. Frågeställningarna ska ses som exempel. Ni måste själv fundera över hur frågeställningarna kan översättas och konkretiseras i just er skolform och verksamhet.

Exempel på skolchefers beprövade erfarenhet

Så kan ni arbeta med beprövad erfarenhet i nätverksform

Var är vi?

Hur ser resultaten ut i förhållande till de nationella målen och kraven som anges i skollag och läroplan? Det måste vi veta innan vi påbörjar ett utvecklingsarbete. Resultaten ska också kopplas till förutsättningar, arbetsprocesser och organisering av undervisningen.

Allt utvecklingsarbete måste starta i en samlad beskrivning av nuläget. En samsyn om nuläget är viktig för att förbättringsarbetet ska bli framgångsrikt.

Följa upp resultat och måluppfyllelse

Till att börja med behöver vi samla in och sammanställa information om olika typer av resultat och måluppfyllelse.

Det kan till exempel handla om:

  • Elevernas kunskapsresultat i form av nationella prov, andra prov och tester, såväl skriftliga som muntliga samt betyg.
  • Hur elevresultaten ser ut på grupp-, klass- och skolnivå.
  • Hur verksamheten har bidragit till barnens utveckling och lärande.
  • Verksamhetens måluppfyllelse inom läroplanernas övergripande mål och riktlinjer, t ex normer, värden, ansvar och inflytande.
  • Hur vi har organiserat undervisningen, vilka arbetssätt och arbetsformer vi har använt i undervisningen, förhållningssätt och lärandeklimat t.ex. bemötande och förväntningar, tillit, trygghet, delaktighet, nyfikenhet.
  • Hur vi har tagit hänsyn till vetenskap och beprövad erfarenhet.
  • Dokumentation av vad genomförda utvecklingsinsatser lett till.

Underlaget kan, förutom prov- och betygsresultat, vara i form av resultat från intervjuer och samtal med barn och elever, observationer, attitydundersökningar och elevenkäter.

När vi sammanställt dessa olika typer av resultat till en nulägesbeskrivning har vi möjlighet att få syn på vilken kunskap om resultat och måluppfyllelse som redan finns och vilken som saknas. Rektorn har ansvar för att det genomförs.

Följa upp förutsättningar

Vi måste dels identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för att genomföra förbättringsarbetet, dels vilka resurser som står till buds. Sedan tar vi ställning till vilka förutsättningar som är möjliga att påverka och vilka som inte är det.

Exempel på förutsättningar att beskriva:

  • Hur styrning, ledning och ansvarsfördelning är organiserad,
  • hur resurser har fördelats och använts,
  • hur gruppers storlek och sammansättning ser ut
  • hur personaltäthet och personalsammansättning ser ut,
  • hur kompetens och behörighet ser ut och vilka behov av utveckling som finns,
  • hur våra lokaler, vår utrustning och miljö använts och
  • vilka verktyg, system och rutiner vi har för dokumentation och utvärdering.

Nulägesbeskrivning

Uppföljningar av resultat och förutsättningar utmynnar i en nulägesbeskrivning. De olika underlagen som tagits fram sammanställs så att de beskriver nuläget för verksamheten. Det sker utan analys av materialet.

Underlagen ska omfatta elevresultat av både kvantitativ och kvalitativ karaktär såsom betyg, provresultat, portfolion, elevarbeten, intervjuer/samtal och enkäter. Dokumentation av måluppfyllelse inom de övergripande målen, hur vi organiserat undervisningen, vilka arbetssätt och arbetsformer vi använt i undervisningen, förhållningssätt och lärandeklimat beskrivs också. Slutligen framgår även vilka förutsättningar som verksamheten haft för att genomföra uppdraget utifrån nationella mål, krav och riktlinjer.

Vart ska vi?

När en nulägesbeskrivning är gjord är det dags att börja arbeta med nästa fas i processen: Vart ska vi? Denna innehåller analys och bedömning av elevernas resultat och hur undervisningen bedrivits och vad vi behöver utveckla. Analysen utmynnar i en nulägesbedömning. Uppdraget och de nationella målen är utgångspunkter för analysarbetet.

Uppdrag och mål

Huvudmän, rektorer, lärare, förskollärare, fritidspedagoger och annan personal har olika ansvar utifrån sitt specifika uppdrag. Men en förutsättning för att komma vidare i kvalitetsarbetet är att alla involverade förstår och har en gemensam tolkning av det nationella uppdraget som gäller för verksamheten.

  • Vilket är vårt uppdrag enligt skollag, läroplaner, kursplaner och ämnesplaner och vilka är de övergripande målen?
  • Vilka kunskaper och färdigheter ska våra barn och elever få möjlighet att utveckla?

Analys

Analysens uppgift är att på ett trovärdigt sätt bedöma kvaliteten i förhållande till de nationella målen samt att identifiera faktorer som har påverkat.

Efter analysen kan vi göra en välgrundad bedömning av var vi är, vad som påverkat resultaten och vad som behöver förändras när det gäller förutsättningarna, verksamhetens genomförande och måluppfyllelsen.

För att kunna bedöma kvaliteten i utbildningen och vad som behöver krävs dialog. Dialog med barn och elever är en viktig förutsättning för att förstå och hitta samband. Dialogen bidrar dessutom till att barnen och eleverna blir delaktiga i sitt eget lärande. Dialogen mellan ledning och personal synliggör vad som är orsakerna till att resultat och måluppfyllelse ser ut som den gör. Sambanden mellan verksamhetens förutsättningar, genomförande och måluppfyllelse synliggörs.

Analysen görs med utgångspunkt i uppföljningen och innehåller:

  • vad i verksamheten som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen,
  • om ytterligare uppföljning eller utvärdering behöver genomföras.

Jämföra

Jämförelse är ett första steg in i analysen. Genom att jämföra kan man hitta skillnader, mönster och tendenser och dra slutsatser om samband och orsaker.

Frågor att fundera över kan vara:

  • Vilka skillnader ser vi mellan olika grupper; till exempel klasser, ämnen, flickor och pojkar, föräldrarnas utbildningsnivå, elever med svensk och utländsk bakgrund?
  • Hur ser utvecklingen över tid ut när det gäller betygs- eller provresultat och hur relaterar de till varandra?

Tolka och förklara

Tolka och förklara är nästa steg som är nödvändigt för att försöka förstå vilka rimliga förklaringar som finns till resultaten. Det är nödvändigt att ta in andras kunskaper och erfarenheter för att belysa den egna praktiken och att öppna för en didaktisk diskussion.

Frågor som kan underlätta dialogen:

  • Vad har vi gjort eller inte gjort i undervisningen som kan förklara resultaten,
  • hur har organiseringen av undervisningen, arbetssätt och arbetsformer, våra förhållningssätt, förväntningar och lärandeklimat etc. påverkat resultaten och måluppfyllelsen och
  • vilken forskning och erfarenhet kan vi ta hjälp av för att vidga våra perspektiv och inhämta ny kunskap?

Problematisera och kritiskt granska

Slutligen behöver vi problematisera och kritiskt granska våra förklaringar;

  • Hur vet vi det vi vet,
  • vad saknar vi kunskap om och hur vi ska ta reda på mer,
  • hur kan de ”rimliga” förklaringarna problematiseras i förhållande till aktuell relevant forskning?

Nulägesbedömning

Utifrån analysen formulerar vi ett problem tillsammans med antaganden om vilka orsakerna kan vara. Vi tar reda på vad annan erfarenhet och forskning säger om liknande problem. Därefter identifierar vi utvecklingsområden och beslutar vilka insatser som ska prioriteras och genomföras för att de nationella målen ska uppfyllas. Det är viktigt att komma fram till vilket utvecklingsområde som vi ska prioritera och fokusera på.

Vi formulerar tydliga mål och förväntade effekter för de utvecklingsinsatser vi prioriterat och beslutat. Mål och förväntade effekter bör vara formulerade på ett sätt som gör att det går att följa upp vad som är uppnått och när, såväl i utvecklingsarbetet som i förhållande till de nationella målen. Det kan till exempel handla om att ställa frågan ”Vad vill vi ska hända” och sedan följa upp om det hände, troliga orsaker till att det hände eller inte.

Analysen med prioriterade utvecklingsområden dokumenteras och sammanställs till en nulägesbedömning som sedan ligger till grund för planeringen. Det är ett viktigt steg för att göra alla delaktiga i kvalitetsarbetet.

Hur gör vi?

Utifrån nulägesbedömningen med analys, prioriterade utvecklingsområden och tillgängliga resurser formulerar och planerar vi hur vi ska genomföra utvecklingsinsatserna.

Planera

En planering är viktig för att komma igång med arbetet och styra det mot att nå uppsatta mål. Planeringen pekar ut hur arbetet ska genomföras, följas upp och utvärderas.

Planeringen ska beskriva:

  • Vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till, (”Vad vill vi ska hända?”)
  • vilka arbetssätt och metoder som ska användas,
  • hur alla ska bli delaktiga i processen,
  • hur processen ska hållas vid liv,
  • vilka förutsättningar som krävs på kort respektive lång sikt för att utbildningen och utvecklingsinsatserna ska kunna genomföras samt
  • vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt i genomförandet.

En viktig fråga är hur insatserna ska följas upp och utvärderas. Vad av detta som ska göras och hur det ska göras behöver vi besluta om redan nu. Det kommer att ha en inverkan på övrig planering.

Genomför

Med jämna mellanrum behöver vi se tillbaka på och sammanfatta det som pågår för att försäkra oss om att insatserna leder mot planeringens mål. Vi behöver också stämma av om vi fortfarande fokuserar på det vi prioriterar för att utvecklingen ska bli långsiktig. Om vi kontinuerligt reflekterar och dokumenterar svårigheter och framgångar i genomförandet samt eventuella justeringar under arbetets gång har vi ett underlag för utvärdering av insatserna. Det bidrar även till ett kollegialt lärande i arbetslaget.

Dokumentera

Dokumentationen ska visa på vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. Den behövs för att kunna följa en kvalitetsutveckling över tid och för att kunna se effekterna av utvecklingsarbetet. Dokumentationen möjliggör spridning av kunskap och erfarenhet och kan bli ett underlag för beprövad erfarenhet.

I skollagen finns ingen detaljerad reglering av hur dokumentationen ska utformas eller vad den ska innehålla, den ska i största möjliga mån utformas efter lokala behov och förutsättningar. Dokumentationen kan utformas på olika sätt till exempel genom loggbok, portfolio, foto eller film. Det viktiga är att man har ett tydligt syfte med dokumentationen och att den görs kontinuerligt.

Kom ihåg att använda underlag som redan finns dokumenterade!

Det finns redan tillgång till statistiska uppgifter och sammanställningar över exempelvis lärares eller förskollärares behörighet och fortbildning, personaltäthet, betygs- och provresultat. Det finns ofta individuella utvecklingsplaner, studieplaner eller åtgärdsprogram samt enkätresultat och BRUK-skattningar. Dessa kan behöva kompletteras med beskrivande texter om hur arbetsprocesser, organisation eller lärandemiljö påverkat måluppfyllelsen.

  • Vilken information har vi nu och vilken saknas?
  • Är den tillräcklig för att vi ska kunna starta ett utvecklingsarbete?

Rutiner och former för dokumentationen

Det är rektorns roll att skapa rutiner och former för dokumentation som fungerar för enhetens kvalitetsarbete. Även att prioritera och hjälpa till med att fokusera är en viktig uppgift.

Exempel på detta kan vara:

  • Vilka planeringar, uppföljningar och beslut behöver finnas dokumenterade och på vilket sätt?
  • Vilken befintlig dokumentation kan vi använda, till exempel statistiska uppgifter på lärarbehörighet, personaltäthet, elevresultat, individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram?
  • Hur omfattande behöver dokumentationen vara för att den ska var tillräcklig som underlag för analys?
  • När och hur ska olika analyser och bedömningar av måluppfyllelsen göras och dokumenteras under året och vem ansvarar?

Alla som är involverade i genomförandet, både personal och elever, ska också medverka i uppföljnings- och dokumentationsarbetet.

Hur blev det?

När insatserna är genomförda vill vi förstås veta vilka effekter de haft. Vi värderar därför resultaten i förhållande till de nationella målen, de genomförda insatserna och de förväntade effekterna. Vi avsätter tid för att granska vad som har gjorts och vad det har lett till utifrån frågan vi ställde, ”Vad vill vi ska hända?”. Först därefter kan vi formulera hur vi ska gå vidare.

Det systematiska kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process som aldrig tar slut. Genom att analysera vilka insatser som gett effekt – och vilka som inte gjort det – blir det fortsatta utvecklingsarbetet bättre för varje varv. Efter uppföljningen blir nästa steg i kvalitetsarbetet att åter igen definiera: Var är vi (nu)?

Delaktighet

Allas delaktighet är grundläggande för kvalitetsarbetet. Blir kvalitetsarbetet ett ensamjobb för rektor, så har man misslyckats. Hållbara förändringar förutsätter att så många som möjligt är involverade i utvecklingsarbetet. Det underlättar genomförande och informationsspridning. Alla som berörs av utvecklingsarbetet kommer att ha lättare att ta till sig nya arbetssätt och arbetsformer om de sker i en känsla av sammanhang och mening.

Huvudman, rektor, lärare, förskollärare, annan personal, elever och barn måste alla utifrån sina olika synvinklar ta fram underlag och analysera orsaker och vad som behöver utvecklas. Barn och elever är särskilt viktiga och måste tillfrågas om hur de ser på sitt lärande, sina resultat och prestationer i förhållande till vad förskolan och skolan erbjuder. Om barn och elever upplever reellt inflytande över undervisningens innehåll och hur den utförs har det visat att de lär sig mer, blir mer engagerade och tar mer ansvar.

Fortsättning

När väl insatserna är genomförda och vi vet resultatet och vad som behöver åtgärdas ska vi formulera hur vi vill gå vidare och ta nya beslut. Ska andra insatser genomföras eller ska vi fortsätta på den inslagna vägen? Behöver vi omorganisera eller behövs andra förutsättningar?

På så sätt fortsätter processen och ett nytt läge ska bedömas: Var är vi? Vår ursprungliga nulägesbedömning, våra formulerade mål, vår planering för genomförandet och resultaten från våra uppföljningar och utvärderingar ger oss nu möjlighet att reflektera kring hela processen. Vad har vi lärt oss och vad av det vi har uppnått vill vi permanenta eller fortsätta utveckla?

Vi stärker stödet för systematiskt kvalitetsarbete

Vi stärker stödet för det systematiska kvalitetsarbetet. Det gör vi bland annat genom att ha tagit fram ett nationellt kvalitetssystem för skolväsendet, som ska fungera som utgångspunkt för kvalitetsarbetet. Vi ser också över och förbättrar befintligt stödmaterial och kvalitetsverkstaden.

Vi tar även fram föreskrifter som kommer att förtydliga hur arbetet ska bedrivas. Regeringen har nu gjort vissa ändringar av det uppdraget. Ändringarna innebär att

  • vissa krav på innehållet i föreskrifterna inte längre ingår i uppdraget
  • bestämmelser ska införas i föreskrifterna om hur arbetet ska bedrivas för att betyg ska sättas på ett rättvisande sätt som återspeglar elevens kunskaper i ämnet
  • synpunkter ska inhämtas från andra myndigheter och organisationer, bland annat i syfte att föreskrifterna ska bli ändamålsenliga vid tillsyn och inte i onödan öka den administrativa bördan
  • tidpunkten för när Skolverket senast ska ta beslut om föreskrifterna har flyttats fram till den 28 februari 2025.
Senast uppdaterad 11 mars 2024

Innehåll på denna sida