Statistiknyhet
Nationella prov i gymnasieskolan våren 2022
Resultaten från de nationella proven i svenska, engelska och matematik som genomfördes i gymnasieskolan under vårterminen 2022 finns nu publicerade. Provresultaten i matematik har försämrats i matematik 1 och förbättrats i matematik 3 jämfört med tidigare år.
Statistik över provresultat på läns-, kommun- och skolenhetsnivå
Länk till annan webbplats.
Vårterminen 2022 genomfördes nationella prov i gymnasieskolan efter att ha varit inställda under vårterminen 2020 och 2021 på grund av covid-19-pandemin. Eftersom proven i grundskolan också var inställda under vårterminen 2020 och 2021 innebär det att många elever som deltog vid proven i gymnasieskolan våren 2022 inte genomförde nationella prov i årskurs 9.
Antalet inrapporterade provresultat för våren 2022 är generellt fler än för vårterminen 2019 vilket beror på de ökande elevkullarna.
Eftersom proven förändras något för varje provomgång ska mindre förändringar i provresultat tolkas med försiktighet.
Påverkan på provresultat i matematik 1 och 2
Av de elever som deltog vid prov i matematik 1a och 1b under vårterminen 2022 var det en större andel elever som fick provbetyg F jämfört med tidigare år. Provet i matematik 1a är obligatoriskt att genomföra på yrkesprogram och provet i matematik 1b är obligatoriskt att genomföra på humanistiska och estetiska programmet.
Diagram 1. Andel F i matematik 1a och 1b (%) vårterminerna 2017, 2018, 2019 och 2022
Tillgänglig bild över diagram 1
Excel, 19 kB.
Majoriteten av eleverna som deltog vid nationellt prov i matematik 1a och 1b går första året i gymnasieskolan, 96 procent respektive 99 procent. De slutade till övervägande del, 87 procent respektive 94 procent, grundskolan våren 2021. Deras slutbetyg i matematik från årskurs 9 skilde sig inte från slutbetygen i matematik i årskurs 9 år 2019. Inte heller fanns någon skillnad i meritvärde från grundskolan.
Eleverna som skrev nationellt prov i matematik 1a och 1b vårterminen 2022 har påverkats av två omständigheter, dels pandemin dels ändringar i ämnesplanen för matematik. Majoriteten av eleverna gick i årskurs 8 när pandemin bröt ut och drabbades främst av pandemins konsekvenser under årskurs 8 och 9. Pandemin orsakade en hög frånvaro för både elever och lärare. I de undersökningar som Skolverket har genomfört om konsekvenserna av pandemin gör rektorer och lärare bedömningen att det finns ett visst kunskapstapp, främst i de högre årskurserna i grundskolan samt i gymnasieskolan.
Den ändrade ämnesplanen i matematik trädde i kraft läsåret 2021/22. En del av förändringen var att jämna ut progressionen mellan matematiken i årskurs 9 och matematik 1 och 2 på gymnasiet eftersom Skolverkets analyser pekat på att elever inte var tillräckligt förberedda för matematik 2 trots att de fått godkända betyg i matematik 1. Förändringen innebar bland annat att visst innehåll flyttades från matematik 2 till matematik 1 samt att en del av repetitionen i matematik 1 ströks med syftet att öka progressionen från grundskolans matematik till matematik 1 och samtidigt minska progressionen från matematik 1 till matematik 2. De elever som skrev nationellt prov i matematik 1 och matematik 2 vårterminen 2022 var de första kullarna som läste enligt de nya ämnesplanerna vilket bedöms ha påverkat fördelningen av provresultat. Men för att kunna följa upp förändringar i elevernas resultat på kursen till följd av ändringarna i ämnesplanerna och särskilja dessa från påverkan av pandemin, behövs data för flera år framåt.
Andelen elever med godkänt provresultat (provbetyg E–A) i matematik 2b var 62 procent. Över tid har andelen elever med godkända provresultat i matematik 2b varierat. Dessa elever har läst kursen matematik 1b innan förändringen av ämnesplanen trädde i kraft.
Förbättrade provresultat i matematik 3
I matematik 3b, som är obligatorisk för elever på ekonomiprogrammet med inriktning mot ekonomi, är antalet inrapporterade provresultat större vårterminen 2022 jämfört med 2019. Fördelningen av provresultat skiljer sig inte från fördelningen 2019.
I matematik 3c har andelen elever som fick godkänt provresultat ökat från 70 procent till 78 procent jämfört med 2019. Ökningen syns främst bland elever hos kommunal huvudman.
Antalet inrapporterade provresultat har ökat för teknikprogrammet jämfört med våren 2019. I matematik 4 är andelen elever med godkända provresultat i nivå med resultaten från vårterminen 2019.
Resultat för nationella prov i språk
I engelska 5 respektive engelska 6 fick 93 procent respektive 97 procent av eleverna godkänt provresultat på det nationella provet.
I svenska 1 respektive svenska 3 var det 86 procent respektive 96 procent av eleverna som fick godkänt provresultat. Antalet elever som deltog i provet i svenska som andraspråk 1 har minskat från drygt 4 200 till knappt 2 900. Andelen elever som fick godkänt provresultat var 60 procent. Antalet elever som deltog i provet i svenska som andraspråk 3 har däremot ökat från knappt 3 600 till knappt 4 600. Andelen elever som fick godkänt provresultat var 92 procent. Förändringen i antalet inrapporterade provresultat i svenska som andraspråk är en följd av den stora kullen elever med utländsk bakgrund som gick in i gymnasieskolan efter 2015 och som nu till stor del är klara med sina gymnasiestudier.
Vid frågor om statistiken kontakta utbildningsstatistik@skolverket.se.
Relaterad information
Kunskapstappet i grundskolan under covid-19-pandemin
Kunskapstapp och betyg i gymnasieskolan under covid-19-pandemin
Publicerades den .