Statsbidrag för fjärde tekniskt år

Ansökan är öppen 1 maj till 1 juni 2021 i e-tjänsten för statsbidrag.

De som kan ansöka i den här bidragsomgången är skolenheter som Skolverket inte redan beviljat statsbidraget eller som har en beviljad ansökan till och med läsåret 2021/22.

Logga in i e-tjänsten

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag

Så kan du förbereda dig

• Ansökan ska grundas på en elevprognos

Inför ansökan ska ni genomföra en elevprognos som ska ligga till grund för antalet elevplatser i er ansökan.

Ansökan ska grundas på en elevprognos

• Programrådets yttrande ska innehålla specifik information

Programrådets yttrande som ska bifogas i ansökan ska innehålla specifik information.

Följande gäller för programrådets yttrande:

• Uttalandet ska vara samlat för hela programrådet och samtliga medlemmar bör därför skriva under.
• Programrådet ska beskriva vilka behov de ser i regionen av att anställa de elever som genomgått vidareutbildningen.
• Programrådet skall kommentera efterfrågan och arbetslöshet i regionen vad gäller personal som genomgått vidareutbildningen.
• En deltagarlista för programrådet innefattande namn, befattning och företag/organisation för varje ledamot skall bifogas yttrandet.
• Information om hur ofta programrådet planerar att ses ska bifogas yttrandet.

Beslut om ansökan

Vi kommer att publicera här och i e-tjänsten i juni 2021.

Begär ut bidrag i e-tjänsten för statsbidrag för läsåret 2021/22.

Från hösten 2019 ska alla huvudmän begära ut bidraget i e-tjänsten för statsbidrag, oavsett när ni ansökte om bidraget.

Ni kan begära ut upp till det belopp som ni beviljats i er ansökan, upp till maximalt 138 350 kronor per elev.

Redovisa beräknade kostnader

När ni begär utbetalning av bidraget ska ni även redovisa era beräknade kostnader för läsåret. Följande kostnadskategorier ska ni redovisa i e-tjänsten:

• personalkostnader
• lokalkostnader
• läromedel
• övrig utrustning
• administration/overhead
• övriga kostnader

Specificera övriga kostnader

Ni ska även specificera era övriga kostnader. Detta är samma kostnadskategorier som ni redovisade i samband med att ni ansökte om statsbidraget.

Exempel på övriga kostnader som bedöms som giltiga:

• ersättning för mat under Arbetsplatsförlagt lärande
• ersättning för resor under Arbetsplatsförlagt lärande

Exempel på övriga kostnader som bedöms som ogiltiga:

• kläder och skor som elever behöver under Arbetsplatsförlagt lärande
• försäkringar, utöver elevförsäkring
• kurser såsom Kurs i hjärt- och lungräddning
• kostnader för marknadsföring

Logga in i e-tjänsten

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag

Innan du söker statsbidrag för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år ska du göra en elevprognos för att se om det finns ett intresse för utbildningen. Genom att göra en elevprognos kan du se om utbildningen lockar ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Det är också enklare att planera för hur många platser du ska ansöka om. Skolverket kan komma att göra stickprov på elevprognoser.

Nedan finns några tips på hur du kan göra en elevprognos.

Formulera en målsättning

Fundera över vad du behöver veta i elevprognosen. Då är det lättare för dig att utforma undersökningen så du får den information du behöver veta innan du söker statsbidrag.

Det kan till exempel vara bra att veta

• om det finns intresse för att studera till gymnasieingenjör
• hur många elever som kan tänkas söka
• vilken inriktning det finns intresse för.

Informera eleverna

Tänk på att du behöver förbereda eleverna genom att informera dem om vad det innebär att studera till gymnasieingenjör. Ju mer information eleverna får desto större möjlighet har de att fundera igenom om de har intresse av att söka utbildningen.

Bestäm vilka som ska delta

Det finns ingen tumregel för hur många som ska delta i undersökningen. Men tänk på att elevprognosen ska ligga till grund för hur många platser du söker och du ska kunna motivera antal platser utifrån den.

Formulera frågor

Utifrån din målsättning kan du formulera frågor att ställa till eleverna.

Fundera över vilken typ av frågor du ska ställa. Ställer du enbart ja/nej-frågor får du inte lika mycket information. Det finns också en risk att eleverna svarar reflexmässigt och med mindre eftertanke. Genom att ställa öppna frågor får du ett större underlag och eleverna har möjlighet att resonera kring sina svar.

Exempel på ja och nej-frågor

• Är du intresserad av att gå ett fjärde tekniskt år?
• Tror du ett fjärde tekniskt år skulle underlätta för dig att få jobb efter examen?

Exempel på öppna frågor

• Varför är du intresserad eller inte intresserad av att bli gymnasieingenjör?
• Vilka för- och nackdelar ser du med vidareutbildningen?
• Vad verkar mest intressant med att vara gymnasieingenjör?

Ställ frågor som ger eleverna möjlighet att reflektera över både varför de skulle vilja söka och varför de inte skulle vilja söka utbildningen. Det ger ett mer rättvisande underlag på hur många elever som faktiskt kan tänkas söka.

Bestäm form på undersökningen

För att lättare sammanställa svaren kan det vara en fördel om eleverna får besvara frågorna skriftligt. Du kan till exempel ställa frågorna i en blankett.

Skriv en kort rapport

Elevprognosen ska sammanställas i en kort rapport. Skolverket kommer att samla in rapporten vid eventuella stickprov.

I rapporten ska det framgå

• när undersökningen gjordes
• vilka frågor som ställdes
• hur många elever som deltog
• hur många som uttryckte ett intresse av att studera till gymnasieingenjör
• dina egna slutsatser om hur många platser som behövs utifrån elevprognosen
• övriga aspekter du vill lyfta.