Statsbidrag för fjärde tekniskt år

Det här statsbidraget ska användas till gymnasieskolor som vill anordna ett fjärde tekniskt år.

Viktiga datum och beslut

Faser under 2022

Ansökan för läsåren 2023/24–2026/27 är öppen i e-tjänsten för statsbidrag mellan 1 maj och 1 juni 2022. Ansökan omfattar tiden 1 juli 2023 till 30 juni 2027.

De som kan ansöka i den här bidragsomgången är huvudmän för skolenheter som ansöker om statsbidraget för första gången eller som har en beviljad ansökan till och med läsåret 2022/23.

Här kan du se en lista över vilka skolor som beviljats bidrag i tidigare ansökningsomgång, samt till vilket läsår det är möjligt att begära ut statsbidrag.

Lista över beviljade belopp och skolor, ansökningar för fjärde tekniskt år Pdf, 548 kB. (Pdf, 548 kB)

Logga in i e-tjänsten Länk till annan webbplats.

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag

Så kan du förbereda dig

Ansökan ska grundas på en elevprognos. Inför ansökan ska ni genomföra en elevprognos som ska ligga till grund för antalet elevplatser i er ansökan.

Ansökan ska grundas på en elevprognos

I samband med att ni ansöker om statsbidrag ska ni skicka in ett yttrande från det lokala programrådet för varje skolenhet som ni ansöker om bidrag för.

Programrådets yttrande ska innehålla specifik information.

Ni ska skicka in ett yttrande från det lokala programrådet

Begär ut bidrag i e-tjänsten för statsbidrag för läsåret 2022/23

Begäran om utbetalning för läsåret 2022/23 är öppen i e-tjänsten för statsbidrag mellan 15 september och 17 oktober 2022. Begäran om utbetalning omfattar tiden 1 juli 2022 till 30 juni 2023.

Alla huvudmän kan begära ut bidraget för läsåret 2022/23 i e-tjänsten för statsbidrag, oavsett när ni ansökte om bidraget.

Redovisa beräknade kostnader

När ni begär utbetalning av bidraget ska ni även redovisa era beräknade kostnader för läsåret. Följande kostnadskategorier ska ni redovisa i e-tjänsten:

  • personalkostnader
  • lokalkostnader
  • läromedel
  • övrig utrustning
  • administration/overhead
  • övriga kostnader

Specificera övriga kostnader

Ni ska även specificera era övriga kostnader. Detta är samma kostnadskategorier som ni redovisade i samband med att ni ansökte om statsbidraget.

Exempel på övriga kostnader som bedöms som giltiga:

  • ersättning för mat under Arbetsplatsförlagt lärande
  • ersättning för resor under Arbetsplatsförlagt lärande

Exempel på övriga kostnader som bedöms som ogiltiga:

  • kläder och skor som elever behöver under Arbetsplatsförlagt lärande
  • försäkringar, utöver elevförsäkring
  • kurser såsom Kurs i hjärt- och lungräddning
  • kostnader för marknadsföring

Logga in i e-tjänsten Länk till annan webbplats.

Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag


Vem kan söka statsbidraget?

Kommunala och fristående huvudmän för gymnasieskolor med teknikprogram.

Vad ska statsbidraget användas till?

Bidraget ska användas till gymnasieskolor med teknikprogram för att komplettera med vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år, även kallat gymnasieingenjör.

Vilka villkor gäller för statsbidraget?

Statsbidraget går att söka för fyra år i taget. Ansökan görs för en eller flera specifika skolenheter. De som beviljas statsbidrag kan sedan begära ut bidrag för varje läsår.

För att Skolverket ska bevilja bidraget måste följande villkor uppfyllas

  • Det tekniska året ska bygga vidare på teknikprogrammet men organiseras som ett fristående år.
  • Det ska omfatta 900 gymnasiepoäng och vara indelat i nationella profiler.
  • Huvudmannen ska följa de regler som gäller för utbildningen enligt skollagen.
  • Huvudmannen ska följa förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.

I samband med att ni ansöker om statsbidrag ska ni skicka in ett yttrande från det lokala programrådet för varje skolenhet som ni ansöker om bidrag för. Programrådets yttrande ska innehålla specifik information.

Följande gäller för programrådets yttrande:

  • Uttalandet ska vara samlat för hela programrådet och samtliga medlemmar bör därför skriva under.
  • Programrådet ska beskriva vilka behov de ser i regionen av att anställa de elever som genomgått vidareutbildningen.
  • Programrådet skall kommentera efterfrågan och arbetslöshet i regionen vad gäller personal som genomgått vidareutbildningen.
  • En deltagarlista för programrådet innefattande namn, befattning och företag/organisation för varje ledamot skall bifogas yttrandet.
  • Information om hur ofta programrådet planerar att ses ska bifogas yttrandet.

Bedömning av ansökan

Skolverket kommer att bedöma om den utbildning som beskrivs i ansökan håller en god kvalitet. Om fler ansökningar kommer in än det finns bidrag kommer Skolverket att ta hänsyn till

  • arbetsmarknadens behov,
  • behovet av geografisk spridning av utbildningen,
  • behovet av spridning av utbildningen mellan branscher, och
  • utbildningens kvalitet.

I bedömningen ingår också hur skolan samverkar med arbetslivet och det lokala programrådet.

Innan du söker statsbidrag för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år ska du göra en elevprognos för att se om det finns ett intresse för utbildningen. Genom att göra en elevprognos kan du se om utbildningen lockar ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Det är också enklare att planera för hur många platser du ska ansöka om. Skolverket kan komma att göra stickprov på elevprognoser.

Nedan finns några tips på hur du kan göra en elevprognos.

Formulera en målsättning

Fundera över vad du behöver veta i elevprognosen. Då är det lättare för dig att utforma undersökningen så du får den information du behöver veta innan du söker statsbidrag.

Det kan till exempel vara bra att veta

  • om det finns intresse för att studera till gymnasieingenjör
  • hur många elever som kan tänkas söka
  • vilken inriktning det finns intresse för.

Informera eleverna

Tänk på att du behöver förbereda eleverna genom att informera dem om vad det innebär att studera till gymnasieingenjör. Ju mer information eleverna får desto större möjlighet har de att fundera igenom om de har intresse av att söka utbildningen.

Bestäm vilka som ska delta

Det finns ingen tumregel för hur många som ska delta i undersökningen. Men tänk på att elevprognosen ska ligga till grund för hur många platser du söker och du ska kunna motivera antal platser utifrån den.

Formulera frågor

Utifrån din målsättning kan du formulera frågor att ställa till eleverna.

Fundera över vilken typ av frågor du ska ställa. Ställer du enbart ja/nej-frågor får du inte lika mycket information. Det finns också en risk att eleverna svarar reflexmässigt och med mindre eftertanke. Genom att ställa öppna frågor får du ett större underlag och eleverna har möjlighet att resonera kring sina svar.

Exempel på ja och nej-frågor

  • Är du intresserad av att gå ett fjärde tekniskt år?
  • Tror du ett fjärde tekniskt år skulle underlätta för dig att få jobb efter examen?

Exempel på öppna frågor

  • Varför är du intresserad eller inte intresserad av att bli gymnasieingenjör?
  • Vilka för- och nackdelar ser du med vidareutbildningen?
  • Vad verkar mest intressant med att vara gymnasieingenjör?

Ställ frågor som ger eleverna möjlighet att reflektera över både varför de skulle vilja söka och varför de inte skulle vilja söka utbildningen. Det ger ett mer rättvisande underlag på hur många elever som faktiskt kan tänkas söka.

Bestäm form på undersökningen

För att lättare sammanställa svaren kan det vara en fördel om eleverna får besvara frågorna skriftligt. Du kan till exempel ställa frågorna i en blankett.

Skriv en kort rapport

Elevprognosen ska sammanställas i en kort rapport. Skolverket kommer att samla in rapporten vid eventuella stickprov.

I rapporten ska det framgå

  • när undersökningen gjordes
  • vilka frågor som ställdes
  • hur många elever som deltog
  • hur många som uttryckte ett intresse av att studera till gymnasieingenjör
  • dina egna slutsatser om hur många platser som behövs utifrån elevprognosen
  • övriga aspekter du vill lyfta.

Hur stort är statsbidraget?

För år 2022 kan Skolverket betala ut 69 200 000 kronor. Det är en minskning av anslaget jämfört med 2021 med 50 miljoner kronor.

Maxbeloppet är 138 350 kr per elev och läsår. Det bidrag ni kan ansöka om bestäms utifrån antalet elevplatser i er ansökan och er redovisade kostnadsprognos. Beloppet baseras på både fasta och rörliga kostnader för att genomföra utbildningen. Det maxbelopp per elev och läsår som ni kan begära ut är 138 350 kronor.

Beloppet utgår från riksprislistan

För att få fram ett maxbelopp per elev har Skolverket utgått ifrån Skolverkets riksprislista för 2018 och prissättningen för yrkesprogram.

Riksprislistan för ersättning till fristående skolor 2018 Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad 19 maj 2022.