Det här statsbidraget ska användas till gymnasieskolor som vill anordna ett fjärde tekniskt år.
Ansökan är öppen 1 maj till 1 juni 2021 i e-tjänsten för statsbidrag.
De som kan ansöka i den här bidragsomgången är skolenheter som Skolverket inte redan beviljat statsbidraget eller som har en beviljad ansökan till och med läsåret 2021/22.
Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag
Inför ansökan ska ni genomföra en elevprognos som ska ligga till grund för antalet elevplatser i er ansökan.
Ansökan ska grundas på en elevprognos
Programrådets yttrande som ska bifogas i ansökan ska innehålla specifik information.
Följande gäller för programrådets yttrande:
Vi kommer att publicera här och i e-tjänsten i juni 2021.
Ansökan är öppen 1 maj till 1 juni 2021 i e-tjänsten för statsbidrag.
De som kan ansöka i den här bidragsomgången är skolenheter som Skolverket inte redan beviljat statsbidraget eller som har en beviljad ansökan till och med läsåret 2021/22.
Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag
Inför ansökan ska ni genomföra en elevprognos som ska ligga till grund för antalet elevplatser i er ansökan.
Ansökan ska grundas på en elevprognos
Programrådets yttrande som ska bifogas i ansökan ska innehålla specifik information.
Följande gäller för programrådets yttrande:
Vi kommer att publicera här och i e-tjänsten i juni 2021.
Från hösten 2019 ska alla huvudmän begära ut bidraget i e-tjänsten för statsbidrag, oavsett när ni ansökte om bidraget.
Ni kan begära ut upp till det belopp som ni beviljats i er ansökan, upp till maximalt 138 350 kronor per elev.
När ni begär utbetalning av bidraget ska ni även redovisa era beräknade kostnader för läsåret. Följande kostnadskategorier ska ni redovisa i e-tjänsten:
Ni ska även specificera era övriga kostnader. Detta är samma kostnadskategorier som ni redovisade i samband med att ni ansökte om statsbidraget.
Exempel på övriga kostnader som bedöms som giltiga:
Exempel på övriga kostnader som bedöms som ogiltiga:
Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag
Från hösten 2019 ska alla huvudmän begära ut bidraget i e-tjänsten för statsbidrag, oavsett när ni ansökte om bidraget.
Ni kan begära ut upp till det belopp som ni beviljats i er ansökan, upp till maximalt 138 350 kronor per elev.
När ni begär utbetalning av bidraget ska ni även redovisa era beräknade kostnader för läsåret. Följande kostnadskategorier ska ni redovisa i e-tjänsten:
Ni ska även specificera era övriga kostnader. Detta är samma kostnadskategorier som ni redovisade i samband med att ni ansökte om statsbidraget.
Exempel på övriga kostnader som bedöms som giltiga:
Exempel på övriga kostnader som bedöms som ogiltiga:
Så fungerar e-tjänsten för statsbidrag
Här kan du se en lista över vilka skolor som beviljats bidrag i tidigare ansökningsomgång, samt till vilket läsår det är möjligt att begära ut statsbidrag.
Lista över beviljade belopp och skolor, ansökningar för fjärde tekniskt år (pdf, 180 kB)
Kommunala och fristående huvudmän för gymnasieskolor med teknikprogram.
Bidraget ska användas till gymnasieskolor med teknikprogram för att komplettera med vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år, även kallat gymnasieingenjör.
Statsbidraget går att söka för fyra år i taget. Ansökan görs för en eller flera specifika skolenheter. De som beviljas statsbidrag kan sedan begära ut bidrag för varje läsår.
Skolverket kommer att bedöma om den utbildning som beskrivs i ansökan håller en god kvalitet. Om fler ansökningar kommer in än det finns bidrag kommer Skolverket att ta hänsyn till
I bedömningen ingår också hur skolan samverkar med arbetslivet och det lokala programrådet.
Innan du söker statsbidrag för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år ska du göra en elevprognos för att se om det finns ett intresse för utbildningen. Genom att göra en elevprognos kan du se om utbildningen lockar ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Det är också enklare att planera för hur många platser du ska ansöka om. Skolverket kan komma att göra stickprov på elevprognoser.
Nedan finns några tips på hur du kan göra en elevprognos.
Fundera över vad du behöver veta i elevprognosen. Då är det lättare för dig att utforma undersökningen så du får den information du behöver veta innan du söker statsbidrag.
Det kan till exempel vara bra att veta
Tänk på att du behöver förbereda eleverna genom att informera dem om vad det innebär att studera till gymnasieingenjör. Ju mer information eleverna får desto större möjlighet har de att fundera igenom om de har intresse av att söka utbildningen.
Det finns ingen tumregel för hur många som ska delta i undersökningen. Men tänk på att elevprognosen ska ligga till grund för hur många platser du söker och du ska kunna motivera antal platser utifrån den.
Utifrån din målsättning kan du formulera frågor att ställa till eleverna.
Fundera över vilken typ av frågor du ska ställa. Ställer du enbart ja/nej-frågor får du inte lika mycket information. Det finns också en risk att eleverna svarar reflexmässigt och med mindre eftertanke. Genom att ställa öppna frågor får du ett större underlag och eleverna har möjlighet att resonera kring sina svar.
Exempel på ja och nej-frågor
Exempel på öppna frågor
Ställ frågor som ger eleverna möjlighet att reflektera över både varför de skulle vilja söka och varför de inte skulle vilja söka utbildningen. Det ger ett mer rättvisande underlag på hur många elever som faktiskt kan tänkas söka.
För att lättare sammanställa svaren kan det vara en fördel om eleverna får besvara frågorna skriftligt. Du kan till exempel ställa frågorna i en blankett.
Elevprognosen ska sammanställas i en kort rapport. Skolverket kommer att samla in rapporten vid eventuella stickprov.
I rapporten ska det framgå
Innan du söker statsbidrag för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år ska du göra en elevprognos för att se om det finns ett intresse för utbildningen. Genom att göra en elevprognos kan du se om utbildningen lockar ett tillräckligt stort elevantal för att verksamheten ska kunna startas upp och bedrivas långsiktigt. Det är också enklare att planera för hur många platser du ska ansöka om. Skolverket kan komma att göra stickprov på elevprognoser.
Nedan finns några tips på hur du kan göra en elevprognos.
Fundera över vad du behöver veta i elevprognosen. Då är det lättare för dig att utforma undersökningen så du får den information du behöver veta innan du söker statsbidrag.
Det kan till exempel vara bra att veta
Tänk på att du behöver förbereda eleverna genom att informera dem om vad det innebär att studera till gymnasieingenjör. Ju mer information eleverna får desto större möjlighet har de att fundera igenom om de har intresse av att söka utbildningen.
Det finns ingen tumregel för hur många som ska delta i undersökningen. Men tänk på att elevprognosen ska ligga till grund för hur många platser du söker och du ska kunna motivera antal platser utifrån den.
Utifrån din målsättning kan du formulera frågor att ställa till eleverna.
Fundera över vilken typ av frågor du ska ställa. Ställer du enbart ja/nej-frågor får du inte lika mycket information. Det finns också en risk att eleverna svarar reflexmässigt och med mindre eftertanke. Genom att ställa öppna frågor får du ett större underlag och eleverna har möjlighet att resonera kring sina svar.
Exempel på ja och nej-frågor
Exempel på öppna frågor
Ställ frågor som ger eleverna möjlighet att reflektera över både varför de skulle vilja söka och varför de inte skulle vilja söka utbildningen. Det ger ett mer rättvisande underlag på hur många elever som faktiskt kan tänkas söka.
För att lättare sammanställa svaren kan det vara en fördel om eleverna får besvara frågorna skriftligt. Du kan till exempel ställa frågorna i en blankett.
Elevprognosen ska sammanställas i en kort rapport. Skolverket kommer att samla in rapporten vid eventuella stickprov.
I rapporten ska det framgå
Det bidrag ni kan ansöka om bestäms utifrån antalet elevplatser i er ansökan och er redovisade kostnadsprognos. Beloppet baseras på både fasta och rörliga kostnader för att genomföra utbildningen. Det maxbelopp per elev ni kan begära ut är 138 350 kronor.
För att få fram ett maxbelopp per elev har Skolverket utgått ifrån Skolverkets riksprislista för 2018. Eftersom vidareutbildningen är en yrkesutbildning, till skillnad från teknikprogrammets första tre år, bör utgångspunkten istället vara prissättningen för yrkesprogram.
Det fjärde tekniska året har fyra profiler som till sin karaktär är olika. Två av dem, design- och produktutveckling samt produktionsteknik, innehåller främst industritekniska ämnen. De båda andra profilerna, samhällsbyggande och informationsteknik, innehåller byggtekniska ämnen respektive IT-ämnen.
För att prissättningen inte ska vara olika beroende på vilken av de fyra profilerna eleven väljer har Skolverket beräknat ett medelvärde av elevpengen utifrån riksprislistan 2018.