Sätta betyg i komvux på grundläggande nivå

Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sina kunskaper vid tiden för betygssättningen. Här kan du som lärare läsa om bedömning och betygssättning i komvux på grundläggande nivå.

När du som lärare sätter betyg analyserar du varje elevs kunskaper i förhållande till kursens betygskriterier. För betyget Godkänt måste elevens kunskaper motsvara samtliga delar av betygskriterierna.

Då sätts betyg

  • Inom komvux på grundläggande nivå sätts betyg på kurser och delkurser.
  • För en elev som har betyg från samtliga delkurser av en kurs sätts även ett sammanfattande betyg i den nationella kursen.

Betyg i en kurs eller delkurs ska sättas när undervisningstiden upphör och betygssättningen ska ske i anslutning till den tidpunkten. På orienteringskurser sätts inga betyg.

Betygsskalan

Betygsskalan har två steg, Godkänt och Icke godkänt.

Förenklad betygsskala inom komvux på grundläggande nivå

Betygskriterierna

Du som är lärare använder betygskriterierna som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen. Betygskriterierna utgår från målen och det centrala innehållet i kursplanerna. De beskriver med vilken kvalitet som eleverna behöver visa sina kunskaper för ett godkänt betyg.

Mer information hittar du i kommentarmaterialen till kursplanerna på grundläggande nivå.

Så använder du kursplanerna inom kommunal vuxenutbildning (övergripande kommentarmaterial) Länk till annan webbplats.

Läs de ämnesspecifika kommentarmaterialen

Jämför de gamla och nya kursplaner för komvux på grundläggande nivå

Betyg på nationella delkurser

I ämnena engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk finns nationella delkurser. Dessa kurser är de mest omfattande kurserna på komvux på grundläggande nivå, både till poäng och innehåll.

De nationella delkurserna bildar en innehållslig progression inom respektive kurs, och ett betyg på den sista nationella delkursen motsvarar kunskapsmässigt ett betyg i kursen som helhet. Betygskriterierna för den nationella kursen respektive den sista nationella delkursen är desamma och speglar samma kunskapsnivå. Om en elev har betyg från samtliga delkurser av en kurs ska ett sammanfattande betyg sättas på hela kursen och det betyget ska vara detsamma som elevens betyg i den sista nationella delkursen.

Ett betyg på den sista nationella delkursen är inte mindre värt än ett sammanfattande betyg på hela den nationella kursen. Betygskriterierna återspeglar samma kunskapsnivå i båda kurserna. En elev kan ha behov av att läsa samtliga delkurser och får då ett sammanfattande betyg på hela kursen, medan en annan elev med större förkunskaper kan ha behov av att läsa en eller flera delkurser. Som exempel kan en elev gå in på den tredje nationella delkursen och läsa de nationella delkurserna 3 och 4 och då få betyg enbart i dessa delkurser. Du som lärare sätter inget sammanfattande betyg på hela kursen i de fall en elev har läst en eller några, och inte samtliga, av de delkurser som ingår i en nationell kurs.

En elev behöver inte ha betyg från en underliggande nationell delkurs för att kunna påbörja nästa nationella delkurs. En elev behöver inte heller ha genomfört en prövning och fått ett betyg för att kunna påbörja någon av de nationella delkurserna. För att en elev ska påbörja studier inom komvux på gymnasial nivå finns inte heller några krav på betyg från komvux på grundläggande nivå. Bedömningen av vilken nationell delkurs en elev ska påbörja behöver ske i dialog mellan dig som lärare och eleven och grunda sig på en bedömning av elevens förutsättningar, behov och mål med sina studier.

Rätt till, behörighet och antagning för komvux på gymnasial nivå

Icke godkänt och streck

Om det inte finns underlag för att bedöma en elevs kunskaper i en kurs, på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg. Detta markeras med ett streck (–) i betygskatalogen. Om du däremot har ett tillräckligt relevantunderlag för att bedöma en elevs kunskaper i förhållande till en eller flera delar av betygskriterierna men bedömer att kunskaperna inte motsvarar ett godkänt betyg, ska du sätta betyget Icke godkänt. Exakt var gränsen går för om underlaget räcker till för att bedöma elevens kunskaper eller inte kan bara du som lärare avgöra. Skillnaden mellan streck och Icke godkänt är att streck inte är ett betyg.

Om en elev har påbörjat en kurs eller en delkurs och sedan uteblivit från den under mer än tre veckor i följd, utan att orsaken är sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avbrutit kursen eller delkursen. För en elev som avbrutit en kurs eller delkurs sätts inte betyg.

Det är du som bedömer om du har ett relevant underlag om vad eleven kan i förhållande till betygskriterierna eller inte. Det underlag du har tillgång till kan förstås göra att du vet en del om vad eleven kan i förhållande till betygskriterierna oavsett om det är dokumenterat eller icke-dokumenterat, även om eleven till exempel missat ett prov.

Från bedömning till betyg

Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sina kunskaper vid delkursens eller kursens slut.

Vid tiden för betygssättningen analyserar och värderar du som lärare betygsunderlaget i förhållande till betygskriterierna för att bedöma om elevens kunskaper motsvarar samtliga delar av betygskriterierna för Godkänt. Betygsunderlaget kan bestå av till exempel redovisningar, loggböcker, filmer, laborationsrapporter och klassrumsdiskussioner.

Som lärare kan du då och då under kursen eller delkursen behöva sammanfatta och dokumentera de kunskaper som eleven har visat. Sammanfattningarna kan se olika ut men behöver kunna jämföras med betygskriterierna för att användas som betygsunderlag. Du kan också utgå från minnesanteckningar eller använda annan relevant information som du minns, men inte har dokumenterat.

Nya bestämmelser om betygssättning

Bedömningar kan ha olika syften. Ett syfte är att samla in information som gör att elevernas kunskaper kan analyseras och värderas utifrån betygskriterierna vid tiden för betygssättningen.

För att du med säkerhet ska kunna värdera kvaliteten på elevens kunskaper vid betygssättningen är det viktigt att de bedömningssituationer du utformar ger dig ett tillräckligt brett och varierat underlag. Betygsunderlaget behöver vara relevant för en värdering av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna.

Du kan behöva funderar över hur du ser till att alla elever ges goda möjligheter att visa sina kunskaper i olika bedömningssituationer, så att det går att följa alla elevers kunskapsutveckling och inte bara de elever som har lättare att visa sina kunskaper. Det gäller även vid mindre formella bedömningssituationer i undervisningen.

Du kan dessutom fundera över hur en mer formell bedömningssituation kan ge en relevantbild av elevernas kunskaper, till exempel när du utformar inlämningsuppgifter och bestämmer formerna för hur de ska genomföras.

Här kan du läsa mer om hur du analyserar olika betygsunderlag för att få den mest relevanta och rättvisande bilden av elevens kunskaper i förhållande tillbetygskriterierna.

När genomfördes bedömningen?

Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sina kunskaper i slutet av delkursen eller kursen. Det är därför viktigt att noga överväga vilken vikt som ges underlag från bedömningar som är gjorda tidigt under kursen. Det behöver inte alltid vara så att senare bedömningar ger en mer relevant bild av en elevs kunskaper, men de kan ofta väga tyngre vid betygssättningen eftersom elevernas kunskaper förväntas fördjupas och utvecklas genom undervisningen.

Hur betydande var bedömningen?

När du analyserar elevernas kunskaper inom en del av betygskriterierna kan det vara så att du fäster större vikt vid vissa bedömningar som omfattat mer väsentliga delar av kursens syfte och/eller större delar av det centrala innehållet, och därmed är kopplade till flera eller större arbetsområden.

Hur tillförlitlig var bedömningen?

Du kan värdera bedömningstillfällen olika utifrån deras tillförlitlighet. Det kan ha funnits särskilda orsaker till att en elev hade svårt att visa sina kunskaper i en viss bedömningssituation. Eleven kan till exempel ha varit sjuk eller missuppfattat en uppgift.

Du kan också fästa mindre vikt vid ett bedömningstillfälle om du kommer fram till att det inte gav eleverna en rättvis chans att visa alla sina kunskaper inom ett arbetsområde. Det kan bero på att eleverna inte hann fördjupa sig på det sätt som du hade tänkt i undervisningen.

Vid betygssättningen behöver betygskriterierna läsas och tolkas i relation till kursens syfte, centrala innehåll och den undervisning som du har bedrivit.

För att du ska kunna sätta betyget Godkänt måste eleven ha visat kunskaper inom samtliga delar av betygskriterierna för den aktuella kursen. Det går alltså inte att bortse från någon del av betygskriterierna.

Kommunicera betyg med elever

Eleverna ska få information om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. Det innebär att rektorn, tillsammans med lärarna, behöver säkerställa att eleverna får väl avvägd och enhetlig information om betyg och betygssättning. Det betyder också att eleverna ska få ändamålsenlig information om vad som är väsentliga kunskaper i kursen, om betyg och betygssättning och om betygskriterierna.

Det är viktigt att eleverna får väl avvägd och enhetlig information om betygsskalan, vid vilken tidpunkt betygen sätts och vad betygen i skolformsdelen ska användas till. Information om betyg och betygssättning kan med fördel samordnas inom verksamheten för att undvika att eleverna möts av olika besked.

Eftersom betyg sätts i relation till betygskriterierna behöver du ge eleverna ändamålsenlig information om dem.

Du kan informera övergripande om vad som är väsentlig kunskap i kursen eller sammanfatta vad som beskrivs i betygskriterierna. Det kan vara svårt för eleverna att ta till sig sådan information i början av ett arbetsområde och utan ett innehållsligt sammanhang i undervisningen. Därför kan det vara att föredra att ge sådan information senare under kursens gång.

Eleverna behöver inte få specifik information om vad som bedöms i alla enskilda bedömningssituationer. Det är du som avgör vilken information som kan vara lämplig att ge eleverna i anslutning till en bedömningssituation.

Undantagsbestämmelsen

Om det finns särskilda skäl kan du bortse från enstaka delar av betygskriterierna när du sätter betyg. Den här delen av skollagen kallas för undantagsbestämmelsen.

Undantagsbestämmelsen kan bara tillämpas vid betygssättningen. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever med funktionsnedsättning som annars inte haft någon möjlighet att nå ett godkänt betyg. Det är inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet ska kunna få ett godkänt betyg.

Mer om undantagsbestämmelsen

När ett betyg har blivit fel

Betygssättning är en myndighetsutövning och ett betyg går inte att överklaga. Däremot kan rektorn rätta ett betyg som innehåller ett uppenbart fel, till exempel att fel betyg skrivits in i betygskatalogen av misstag. Betyget kan också ändras när det är uppenbart fel på grund av nya omständigheter, till exempel att ett bedömningsunderlag inte har beaktats vid betygssättningen. Betyget kan då ändras, . Ändringen måste kunna ske snabbt och enkelt, vilket innebär att det normalt inte finns någon ändringsskyldighet om det krävs ytterligare utredning i ett ärende. Det är den eller de personer som ursprungligen satte betyget som ändrar det. I vissa fall kan rektorn behöva fatta beslutet, till exempel om läraren som har satt betyget har slutat.

Lärarlegitimation – ett krav för att få sätta betyg

En lärare som saknar lärarlegitimation får inte sätta betyg självständigt, utan ska göra det tillsammans med en legitimerad lärare. Båda lärarna ska då signera i betygskatalogen. Om de två lärarna som ska sätta betyg tillsammans inte kan enas om betyget har den legitimerade läraren företräde och sätter betyg, under förutsättning att den legitimerade läraren har behörighet att undervisa i det aktuella ämnet. Om den legitimerade läraren inte har ämnesbehörighet sätter rektorn betyg.

Mer om lärarlegitimation och betygssättning

Läs mer

Ta del av Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning, som vänder sig till lärare, rektorer och huvudmän i alla skolformer där betyg sätts. Publikationen innehåller både de allmänna råden och stödjande kommentarer till dessa.

Betyg och prövning – kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad 05 december 2022

Frågor och svar

Att en elev med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid bedömning av elevens kunskaper är allvarligt och kan innebära disciplinära åtgärder

När du som lärare analyserar och värderar kvaliteten på elevens kunskaper behöver du ta hänsyn till hur giltiga och tillförlitliga olika underlag är. Ju mer giltiga och tillförlitliga underlagen är, desto tyngre väger de vid betygssättningen. Om du bedömer att ett underlag inte är tillförlitligt på grund av fusk ska det inte tas med i bedömningsunderlaget.

Det är viktigt att tänka på att betygssättning enbart ska grunda sig på elevens kunskaper och inte får användas som disciplinär åtgärd.

En utgångspunkt för att utforma en ändamålsenlig bedömningssituation är att du som lärare ställer dig frågorna: Vad är det jag vill veta? Varför vill jag veta detta? Hur har jag tänkt att använda den information jag får? Svaren påverkar hur du formulerar frågor eller uppgifter och vilka bedömningsformer du väljer.

Du behöver utforma bedömningssituationer för att få information om elevernas styrkor och utvecklingsbehov. Denna information kan sedan användas i formativt syfte för att stödja elevernas kunskapsutveckling. Du behöver också utforma bedömningssituationer som kan användas i summativt syfte vid betygssättningen. Det är viktigt att du som lärare eftersträvar att bedömningssituationerna blir giltiga och tillförlitliga för sina syften. En bedömningssituation som ger detaljerad och nyanserad information om elevers kunskaper har hög giltighet för ett formativt syfte. Du kan då använda informationen för att förändra och förbättra din undervisning eller ge återkoppling till eleverna.

En bedömningssituation som ger ett underlag som fungerar väl för att jämföras med betygskriterierna har hög giltighet för ett summativt syfte och väger därmed tyngre vid betygssättningen. En viktig fråga är därför hur väl bedömningssituationerna och de underlag de leder fram till fungerar för olika syften.

Ibland använder lärare betygsbeteckningar enligt betygsskalan A–F på prov eller uppgifter. Det finns inga bestämmelser som hindrar dig som lärare från att göra det. Men betyg sätts först i slutet aven kurs eller delkurs.

Betygsbeteckningar på enskilda prov och uppgifter är mindre ändamålsenliga för din allsidiga utvärdering eftersom giltigheten och tillförlitligheten i en bedömning ökar ju större och mer varierat underlag du har tillgång till.

Det kan vara svårt att konstruera enskilda prov och uppgifter som gör det möjligt att värdera elevens kunskaper mot betygsskalan. I de nationella proven görs visserligen detta, men där prövas en stor del av kurs- eller ämnesplanen och uppgifterna är utprövade i stor skala.

En annan risk med prov- och uppgiftsbetyg om de kommuniceras till eleverna är att de kan tro att du med en enkel formel kan väga samman dessa till ett betyg i slutet av kursen eller delkursen, det vill säga att betyget är ett medelvärde av de prov- och uppgiftsbetyg som eleven fått fram till och med betygssättningen.

Mer om ändamålsenliga bedömningssituationer

En verksamhet kan, men behöver inte ha gemensamma former för att dokumentera bedömningsunderlag. Om det inte finns är det viktigt att rektorn, så långt det är möjligt, känner till var dokumentationen finns. På så sätt kan det säkerställas att kunskap om eleverna och deras utbildning inte går förlorad vid lärarbyten. Det är den undervisande läraren som har bäst kännedom om elevernas kunskaper. Dokumentationen behöver dock så långt som möjligt utformas så att andra kan ta del av och förstå den, om en annan lärare i ett senare skede tar över undervisningen och sätter betyg. Detta är en fråga om rättssäkerhet för eleverna.

Det är den undervisande lärare vid tiden för betygssättningen som sätter betyg. Läraren tar hänsyn till relevant information om elevens kunskaper i relation till betygskriterierna, även sådana tidigare underlag som har dokumenterats av den lärare som undervisande innan lärarbytet.

Mer om att allsidigt utvärdera inför betygssättningen

Anpassningar av undervisningen kan innebära att elever ges möjlighet att använda olika hjälpmedel. Det kan till exempel vara verktyg för att lyssna på en text som ingår i undervisningen. Men en anpassning där eleven lyssnar på en text i till exempel ämnet svenska är inte liktydigt med att eleven läser. Vissa anpassningar och hjälpmedel i ämnen som ställer krav på att eleven kan läsa kan innebära att läsförmågan inte kan prövas. Resultatet kan då inte användas som ett underlag för bedömning av just läsförmågan. Som lärare är det viktigt att hålla isär vad som är anpassningar av undervisningen och vad som är möjligt att anpassa i bedömningssituationer som behöver ge ett giltigt och tillförlitligt underlag inför betygssättningen.