Sätta betyg inom komvux i svenska för invandrare (sfi)

Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sina kunskaper vid tiden för betygssättningen. Här kan du som lärare läsa om bedömning och betygssättning inom komvux i sfi.

När du som lärare sätter betyg analyserar du varje elevs kunskaper i förhållande till kursens betygskriterier. För betyget Godkänt måste elevens kunskaper motsvara samtliga delar av betygskriterierna.

Inom komvux i svenska för invandrare (sfi) sätts betyg efter varje avslutad kurs.

Betygsskalan

Betygsskalan har två betygssteg, Godkänt och Icke godkänt.

Läs mer om den förenklade betygsskalan inom komvux i sfi .

Betygskriterier

Du som är lärare använder betygskriterierna som ett verktyg för att bedöma elevens kunskaper vid betygssättningen. Betygskriterierna är formulerade utifrån fem kunskapsområden: hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet. Dessa ska inte bedömas fristående från varandra vid betygssättningen utan du behöver göra en bedömning av elevens uppnådda kunskaper. Det är viktigt att läsa och tolka betygskriterierna i relation till utbildningens syfte, mål och karaktär och den undervisning som har bedrivits.

Läs mer i kommentarmaterialet till kursplanerna i sfi som du hittar här.

Från bedömning till betyg

Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sina kunskaper vid kursens slut.
Vid tiden för betygssättningen analyserar och värderar du som lärare betygsunderlaget i förhållande till betygskriterierna för att bedöma om elevens kunskaper motsvarar samtliga delar av betygskriterierna för Godkänt. Betygsunderlaget kan bestå av till exempel redovisningar, loggböcker, filmer, prov, inlämningar och klassrumsdiskussioner.

Som lärare kan du då och då under kursen behöva sammanfatta och dokumentera de kunskaper som eleven har visat. Sammanfattningarna kan se olika ut men behöver kunna kopplas till betygskriterierna för att användas som betygsunderlag. Du kan också utgå från minnesanteckningar eller använda annan relevant information som du minns, men inte har dokumenterat.

Bedömningar kan ha olika syften. Ett syfte är att samla in information som gör att elevernas kunskaper kan analyseras och värderas utifrån betygskriterierna vid tiden för betygssättningen.

För att du med säkerhet ska kunna värdera kvaliteten på elevens kunskaper vid betygssättningen är det viktigt att de bedömningssituationer du utformar ger dig ett tillräckligt brett och varierat underlag. Betygsunderlaget behöver vara relevant för en värdering av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna.

Du kan behöva fundera över hur du ser till att alla elever ges goda möjligheter att visa sina kunskaper i olika bedömningssituationer, så att det går att följa alla elevers kunskapsutveckling och inte bara de elever som har lättare att visa sina kunskaper. Det gäller även vid mindre formella bedömningssituationer i undervisningen.

Du kan dessutom fundera över hur en mer formell bedömningssituation kan ge en relevant bild av elevernas kunskaper, till exempel när du utformar inlämningsuppgifter och bestämmer hur de ska genomföras.

Här kan du läsa mer om hur du analyserar olika betygsunderlag för att få den mest relevanta och rättvisande bilden av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna.

När genomfördes bedömningen?

Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sina kunskaper i slutet av kursen. Det är därför viktigt att noga överväga vilken vikt som ges underlag från bedömningar som är gjorda tidigt under kursen. Det behöver inte alltid vara så att senare bedömningar ger en mer relevant bild av en elevs kunskaper, men de kan ofta väga tyngre vid betygssättningen eftersom elevernas kunskaper förväntas fördjupas och utvecklas genom undervisningen.

Hur betydande var bedömningen?

När du analyserar elevernas kunskaper inom en del av betygskriterierna Elevens resultat från det nationella provet i kurs B, C och D ska särskilt beaktas.

Se även avsnittet om Nationella provens betydelse för betyget Länk till annan webbplats. längre ned på denna sida.

Hur tillförlitlig var bedömningen?

Du kan värdera bedömningstillfällen olika utifrån deras tillförlitlighet. Det kan ha funnits särskilda orsaker till att en elev hade svårt att visa sina kunskaper i en viss bedömningssituation. Eleven kan till exempel ha varit sjuk eller missuppfattat en uppgift.

Du kan också fästa mindre vikt vid ett bedömningstillfälle om du kommer fram till att det inte gav eleverna en rättvis chans att visa alla sina kunskaper inom ett arbetsområde. Det kan bero på att eleverna inte hann fördjupa sig på det sätt som du hade tänkt i undervisningen.

Vid betygssättningen behöver betygskriterierna läsas och tolkas i relation till Utbildningens syfte, mål och karaktär och den undervisning som du har bedrivit.

För att du ska kunna sätta betyget Godkänt måste eleven ha visat kunskaper inom samtliga delar av betygskriterierna för kursen. Det går alltså inte att bortse från någon del av betygskriterierna.

Icke godkänt och streck

Om det inte finns underlag för att bedöma en elevs kunskaper i en kurs, på grund av att eleven varit frånvarande, sätts inget betyg. Detta markeras med ett streck (–) i betygskatalogen. Om du däremot har ett tillräckligt relevant underlag för att bedöma en elevs kunskaper i förhållande till en eller flera delar av betygskriterierna men bedömer att kunskaperna inte motsvarar ett godkänt betyg, ska du sätta betyget Icke godkänt. Exakt var gränsen går för om underlaget räcker till för att bedöma elevens kunskaper eller inte kan bara du som lärare avgöra. Skillnaden mellan streck och Icke godkänt är att streck inte är ett betyg.

Om en elev har påbörjat en kurs och sedan uteblivit från den under mer än tre veckor i följd, utan att orsaken är sjukdom eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avbrutit kursen. För en elev som avbrutit en kurs sätts inte betyg.

Det är du som bedömer om du har ett relevant underlag om vad eleven kan i förhållande till betygskriterierna eller inte. Det underlag du har tillgång till kan förstås göra att du vet en del om vad eleven kan i förhållande till betygskriterierna oavsett om den är dokumenterad eller icke-dokumenterad.

Kommunicera betyg med elever

Eleverna ska få information om de grunder som tillämpas vid betygssättningen. Det innebär att rektorn, tillsammans med lärarna, behöver säkerställa att eleverna får väl avvägd och enhetlig information om betyg och betygssättning. Det betyder också att eleverna ska få ändamålsenlig information om vad som är väsentliga kunskaper i kursen, om betyg och betygssättning och om betygskriterierna.

Det är viktigt att eleverna får väl avvägd och enhetlig information om betygsskalan, vid vilken tidpunkt betygen sätts och vad betygen i skolformsdelenska användas till. Det kan till exempel innebära att eleverna informeras om att betyget på ett nationellt prov inte per automatik blir en elevs betyg på kursen. Information om betyg och betygssättning kan med fördel samordnas inom verksamheten för att undvika att eleverna möts av olika besked.

Eftersom betyg sätts i relation till betygskriterierna behöver du ge eleverna ändamålsenlig information om dem.

Du kan informera övergripande om vad som är väsentlig kunskap i kursen eller sammanfatta vad som beskrivs i betygskriterierna. Det kan vara svårt för eleverna att ta till sig sådan information i början av ett arbetsområde och utan ett innehållsligt sammanhang i undervisningen. Därför kan det vara att föredra att ge sådan information senare under kursens gång.

Eleverna behöver inte få specifik information om vad som bedöms i alla enskilda bedömningssituationer. Det är du som avgör vilken information som kan vara lämplig att ge eleverna i anslutning till en bedömningssituation. Du kan också med fördel informera dina elever om att kursplanen i sfi är översatt till många språk.

Undantagsbestämmelsen

Om det finns särskilda skäl kan du bortse från enstaka delar av betygskriterierna när du sätter betyg. Den här delen av skollagen kallas för undantagsbestämmelsen. Undantagsbestämmelsen kan bara tillämpas vid betygssättningen. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever med funktionsnedsättning som annars inte haft någon möjlighet att nå ett godkänt betyg. Det är inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet ska kunna få ett godkänt betyg.

Mer om undantagsbestämmelsen

När ett betyg har blivit fel

Betygssättning är en myndighetsutövning och ett betyg går inte att överklaga. Däremot kan rektorn rätta ett betyg som innehåller ett uppenbart fel, till exempel att fel betyg skrivits in i betygskatalogen av misstag. Betyget kan också ändras när det är uppenbart fel på grund av nya omständigheter, till exempel att ett bedömningsunderlag inte beaktats vid betygssättningen. Betyget kan då ändras, men får inte sänkas. Ändringen måste kunna ske snabbt och enkelt, vilket innebär att det normalt inte finns någon ändringsskyldighet om det krävs ytterligare utredning i ett ärende. Det är den eller de personer som ursprungligen satte betyget som ändrar det. I vissa fall kan rektorn behöva fatta beslutet, till exempel om läraren som har satt betyget har slutat.

Nationella provets betydelse för betyget

När du sätter betyg ska resultatet på nationella prov särskilt beaktas. Provresultatet har alltså en särskild betydelse vid betygssättningen och det har en större betydelse än andra enskilda underlag. Men provet ska inte helt styra betyget och resultatet på ett nationellt prov kan inte vara ditt enda underlag vid betygssättningen. Skrivningen i skollagen innebär att provbetyget särskilt ska beaktas och de kunskaper eleven visat genom provet ger dig som lärare viktig information inför betygssättningen. Precis som tidigare beaktar du all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna vid betygssättningen.

Nationella prov är välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygssättningen. Du får bara bortse från resultatet om det finns särskilda skäl för det. Du behöver också vara observant på avvikelser mellan provbetyg och betyg, särskilt systematiska avvikelser på gruppnivå.

Mer om hur du kan använda provresultaten i betygssättningen

Lärarlegitimation – ett krav för att få sätta betyg

En lärare som saknar lärarlegitimation får inte sätta betyg självständigt, utan ska göra det tillsammans med en legitimerad lärare. Båda lärarna ska då signera i betygskatalogen. Om de två lärarna som ska sätta betyg tillsammans inte kan enas om betyget har den legitimerade läraren företräde och sätter betyg, under förutsättning att den legitimerade läraren har behörighet att undervisa i det aktuella ämnet. Om den legitimerade läraren inte har ämnesbehörighet sätter rektorn betyg.

Mer om lärarlegitimation och betygssättning

Senast uppdaterad 12 september 2022