Genomföra och bedöma nationella prov i svenska för invandrare (sfi)

Som lärare har du detaljerade anvisningar för hur du genomför och bedömer proven. Det är viktigt att det finns rutiner för att proven ska göras på ett så säkert sätt som möjligt.

Med proven följer två häften – Lärarinformation och Bedömningsanvisningar. I lärarinformationshäftet hittar du instruktioner för hur genomförandet ska gå till. Bedömningsanvisningarna använder du när du rättar och bedömer elevernas prestationer.

Nationella prov får inte genomföras på distans

Ett nationellt prov ska genomföras i skolans lokaler under rektors ansvar. Nationella prov får inte genomföras på distans. Vid ett muntligt delprov ska, som vid övriga delprov, lärare närvara i lokalen för att kunna bedöma elevernas prestationer enligt bedömningsanvisningarna.

Proven är obligatoriska

De nationella proven är obligatoriska efter kurserna B, C och D oavsett vilken studieväg en elev läser inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. De nationella proven är inga examensprov. Avsikten är att eleven gör ett nationellt prov en gång under kursen och att provet är ett stöd och ett av flera underlag för lärarens samlade bedömning av elevens kunskaper vid betygssättning.

Hela provet ska genomföras

I samtliga prov är det viktigt att hela provet genomförs. Det är inte lämpligt att kombinera delprov från olika provversioner. I vilken ordning de olika delproven kan genomföras framgår av lärarinformationen. Ordkunskap och grammatik anses ingå i samtliga uppgifter.

Provtid

Hur lång tid eleverna har på sig framgår av lärarinformationshäftet. Om en elev är klar med provet tidigare får eleven lämna rummet. Samtidigt kan det vara störande om elever hela tiden lämnar rummet. Vid vissa prov kan det därför vara en fördel om eleverna sitter hela provtiden. Hur länge en elev måste sitta kvar vid provtillfället bestämmer varje skola utifrån sina lokala förutsättningar. Läs häftet Lärarinformation för respektive prov för tydligare information om vad som gäller för just det provet.

Rast under provet

I häftet Lärarinformation finns information om när det passar bra att ta en rast för det aktuella provet. Utgångspunkten är att eleverna ska genomföra provet utan otillåtna hjälpmedel och utan möjlighet att kommunicera med varandra eller andra personer via till exempel sociala medier.

Otillåtna hjälpmedel

Anordnaren måste se till att eleverna inte använder otillåtna hjälpmedel under provet. Mobiltelefoner eller annan elektronisk utrustning får inte användas under provet. Du som lärare hittar anvisningar om vilka hjälpmedel som är tillåtna i häftet Lärarinformation till respektive prov.

Om eleven är försenad

Det är upp till varje anordnare att avgöra om en elev som kommer för sent till provtillfället ska få göra provet eller inte. Läraren går miste om ett viktigt bedömningsunderlag om eleven inte får chansen att visa sina kunskaper. En elev får inte göra samma prov vid flera tillfällen.

Provresultatets betydelse för betyget

Provresultatet ska särskilt beaktas

När du sätter betyg ska resultatet på nationella prov särskilt beaktas. Provresultatet har alltså en särskild betydelse vid betygssättningen och det har en större betydelse än andra enskilda underlag. Men provet ska inte helt styra betyget och resultatet på ett nationellt prov kan inte vara ditt enda underlag vid betygssättningen.

Skrivningen i skollagen innebär att provbetyget särskilt ska beaktas. Vid betygssättningen beaktar du relevant information om elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna vid betygssättningen.

Nationella prov är välkonstruerade, noga utprövade och har utvecklats just för att vara ett stöd vid betygssättningen. Du får bara bortse från resultatet om det finns särskilda skäl för det. Du behöver också vara observant på avvikelser mellan provbetyg och betyg, särskilt systematiska avvikelser på gruppnivå.

Provbetyg och betyg – inte samma sak

Provbetyget ger information om kvaliteten på elevens kunnande i förhållande till det som provet har prövat och denna information sammanfattas i ett provbetyg. I ett nationellt prov är det av tidsskäl och andra skäl inte möjligt att utvärdera elevernas kunskaper i förhållande till hela kursens syfte, centrala innehåll och betygskriterier.

Vid betygssättningen utvärderar du allsidigt all information om elevens kunskaper, inklusive resultatet från ett nationellt prov. Du som lärare avgör då vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper utifrån betygskriterierna. Det betyg som eleven får kan skilja sig från provbetyget, både uppåt och nedåt, men du behöver vara observant på systematiska avvikelser i resultat på gruppnivå. Sådana systematiska avvikelser kan indikera att resultatet från de nationella proven inte särskilt har beaktats.

När resultatet skiljer sig från dina övriga bedömningsunderlag

Det kan finnas tillfällen när resultatet på det nationella provet för en enskild elev skiljer sig på ett oväntat sätt från dina övriga bedömningsunderlag. Du bör därför samråda med kollegor när det finns tveksamheter om hur en elevs resultat på ett nationellt prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen. Det kan handla om att diskutera vilka eventuella särskilda skäl som finns för att bedöma att en elevs resultat på det nationella provet inte är rättvisande. Lärare kan även tillsammans analysera och diskutera giltigheten i den undervisande lärarens egna underlag eller analysera och diskutera elevens prestationer på olika delar av provet.

Det blir särskilt viktigt att du samråder med kollegor om du överväger att sätta många betyg som avviker från provbetyget. Men i slutändan är det du som sätter betyg.

Om du ifrågasätter tillförlitligheten i resultatet

Om du vid den allsidiga utvärderingen vid betygssättningen har särskilda skäl att starkt ifrågasätta tillförlitligheten i en elevs resultat på ett nationellt prov, ska du inte särskilt beakta detta resultat. Det kan till exempel vara fråga om felande teknik eller hjälpmedel som inte fungerat vid ett delprov.

Det kan även vara sådana omständigheter som eleven själv kan ha påverkat, till exempel att det har konstaterats att eleven har fuskat vid provet. I vissa fall kan det handla om att eleven har varit med om allvarliga eller omvälvande händelser.

Nya nationella prov i svenska för invandrare från våren 2022

Med anledning av att det infördes en ny betygsskala inom sfi utkommer Skolverket med en ny serie nationella prov för sfi med start i januari 2022 och de äldre proven ska då inte användas.

Proven ska ge information om hur lärarens bedömning ligger till i förhållande till riket. Det innebär att läraren ska särskilt beakta provresultatet vid betygssättning.
De nya nationella proven i sfi är konstruerade utifrån en reviderad kursplan med en förenklad betygsskala samt en ny poängbaserad modell för sammanvägning till provbetyg. Den nya modellen innebär att det finns ett givet antal poäng som en elev kan få för varje uppgift. Provbetyget Godkänt eller Icke godkänt motsvarar det antal poäng en elev får i provet som helhet.

Elevens delprovsresultat redovisas med poäng. Poängen från samtliga delprov läggs ihop och översätts till ett provbetyg. Betygsbeteckningarna för att beskriva kvaliteten på ett enskilt elevsvar har försvunnit. Syftet med förändringarna är att öka giltigheten och tillförlitligheten vid bedömningen.

Proven kommer fortsatt innehålla uppgifter med olika svårighetsgrad och provbetygen kommer representera betygsnivåerna i kurs- och ämnesplanerna.

Frågor och svar om nya nationella prov i sfi

Betygssättning bygger på en allsidig, sammantagen bedömning utifrån syfte, mål och karaktär, kriterier och den undervisning som har bedrivits. En enskild prestation, även på en uppsats, är otillräcklig för att på egen hand säga något om en elevs betygsnivå. Mängden uppgifter och variationen av uppgifter i ett helt prov gör dock provresultatet mer tillförlitligt än poäng på en viss nivå på varje enskild uppgift eller ett avgränsat resultat i ett delprov.

I delproven mäts de så kallade kunskapsområdena läsa, höra, skriva och tala.
I hela provet får eleven flera varierade chanser att visa sin kunskapsnivå i sfi.

Att genomföra prov med dator eller andra digitala verktyg

Delprovet Skriva är konstruerat och utprövat för att eleverna ska skriva för hand. Även bedömningsanvisningarna utgår ifrån att eleverna skriver delprovet för hand. Om en elev ändå skriver delprovet på dator så behöver anordnaren tänka på att det kan finnas skillnader i en elevs prestationer beroende på skrivsätt och lärares bedömning av hand- och datorskriven text. Eleverna har alltid rätt att skriva för hand.

Före provet

  • Lärare, elever och annan personal behöver bekanta sig med den valda digitala enheten genom att till exempel genomföra andra prov i den.
  • De digitala enheter som används behöver vara uppdaterade och ha tillgång till ström.
  • Se till att inga uppdateringar av de digitala enheterna görs i nära anslutning till provtillfället.

Under provet

För att säkerställa att provet genomförs på ett säkert sätt behöver anordnaren se till att eleven inte besöker webbplatser eller använder dokument och tjänster som inte är kopplade till provet under genomförandet. Det här kan lösas på olika sätt beroende på vilken digital enhet anordnaren använder, men många gånger finns det program som låser ned skrivytan. Det är viktigt att eleverna får använda en enhet och en skrivyta som de är vana vid.

Efter provet

Elevlösningar som skapats på en digital enhet får sparas digitalt. Elevhäftet som innehåller uppgiften får däremot inte överföras och sparas digitalt. Hur och var elevlösningarna sparas är upp till anordnaren att upprätta rutiner för. Det är rektorns ansvar att anordnaren följer Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:19) om hantering och genomförande av nationella prov.

I kommunala verksamheter ska elevlösningar från nationella prov arkiveras enligt arkivlagen (1990:782). I Skolverkets föreskrifter anges att fristående aktörer ska bevara elevlösningar i tre år efter att ett nationellt prov har genomförts. Anordnaren behöver tänka på att personuppgifter i samband med proven hanteras i enlighet med personuppgiftslagen (1998:204).

Spara och dela inför bedömningen

Inför bedömningen är det tillåtet att dela elevlösningarna med annan bedömande lärare. Elevlösningarna är sekretessbelagda och behöver därför sparas i en it-miljö som klarar en förhöjd säkerhet. Om anordnaren inte använder ett provverktyg som säkerställer detta behöver anordnaren ta ett större eget ansvar för en säker it-miljö. Det är till exempel inte säkert att mejla elevlösningar lärare emellan inför bedömningen. När elevlösningen sparas behöver anordnaren kunna garantera att det här görs på ett säkert sätt. Tänk på att en del molntjänster inte lever upp till de krav som ställs i sekretesslagen och dataskyddsförordningen.

Läs mer i SKR:s vägledning: att genomföra nationella skrivprov digitalt. Från och med februari 2020 finns det en ny version.

Vägledningen finns att ladda ner som pdf längre ner på sidan. Välj pdf:en Vägledning digitala nationella skrivprov v2.2 2020.

Genomföra nationella prov med dator (skr.se) Länk till annan webbplats.

Avidentifiera elevlösningar som skrivs på dator

Delprovet Skriva är konstruerat och utprövat för att eleverna ska skriva för hand. Även bedömningsanvisningarna utgår ifrån att eleverna skriver delprovet för hand. Om en elev ändå skriver delprovet på dator så behöver anordnaren tänka på att det kan finnas skillnader i en elevs prestationer beroende på skrivsätt och lärares bedömning av hand- och datorskriven text. Eleverna har alltid rätt att skriva för hand.

Sedan den 29 juni 2018 ska elevlösningar som eleven gör på dator eller annan digital enhet avidentifieras. Den bedömande läraren ska alltså inte veta vems prov han eller hon bedömer. Reglerna gäller alla nationella prov som genomförs digitalt.

Enligt förordningen kan undantag göras om syftet med avidentifieringen inte kan uppfyllas utan att det innebär betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen. Det innebär i praktiken att undantag endast kan göras när en avidentifiering skulle vara verkningslös på grund av att enstaka eller få elever deltar vid provtillfället.

Provverktyg avidentifierar automatiskt

Avidentifiering innebär att elevlösningarna inte får innehålla några personuppgifter såsom namn, personnummer eller födelsedatum. Anordnaren kan använda olika metoder för att avidentifiera elevernas texter. Den allra enklaste metoden är att använda ett provverktyg eftersom dessa ofta har en funktionalitet som möjliggör automatisk avidentifiering.

När provverktyg saknas på skolan

Om anordnaren inte har tillgång till ett provverktyg finns det andra metoder. Läraren kan till exempel upprätta en elevlista där varje elev får ett slumpartat nummer eller en kod. Eleven märker sin text med numret eller koden istället för sitt namn. Inför bedömningen är det lämpligt att någon annan än den bedömande läraren kontrollerar att ingen elev har skrivit sitt namn eller andra personuppgifter av misstag. Efter bedömningen avkodar läraren elevtexterna med hjälp av den upprättade elevlistan.

Svårigheter när det är en eller få elever som gör prov

Det uppstår situationer där det blir svårt för anordnaren att uppnå intentionen med lagstiftningen, det vill säga att den bedömande läraren inte vet vems prov han eller hon bedömer. Inom vuxenutbildningen är det vanligt att en eller få elever skriver provet vid ett tillfälle, vilket gör att en avidentifiering blir verkningslös. Ett sätt att lösa problematiken, om så är möjligt, kan vara att dela upp bedömningen mellan flera lärare och bedöma varandras prov.

När avidentifiering behöver göras i efterhand

Om anordnaren missat upprätta en rutin för avidentifiering kan det bli aktuellt att göra detta i efterhand. En annan lärare än de som ska bedöma elevernas texter kan då upprätta en elevlista och ersätta elevernas namn och/eller andra personuppgifter med ett nummer eller en kod.

Vägledning

SKL har i samarbete med oss, Swedish Edtech Industry och Friskolornas riksförbund tagit fram en vägledning för hur skolor kan uppfylla kraven fram tills dess att vi lanserat vår digitala provplattform 2022. Du hittar vägledningen på SKL:s webbplats.

Vägledningen finns att ladda ner som pdf längre ner på sidan. Välj pdf:en Vägledning att genomföra nationella skrivprov digitalt v2.

Digitalisering av nationella prov (skr.se) Länk till annan webbplats.

Senast uppdaterad 07 februari 2024

Innehåll på denna sida

    Frågor och svar

    Tanken är att eleven genomför ett nationellt prov i slutet av kursen, d.v.s. inte vid upprepade tillfällen.

    Ja, om man genomför prov ofta i verksamheten kommer samma prov att användas flera gånger men med olika elever. Under 2022 kommer det att finnas färre provversioner men med tiden blir det ett större antal prov att alternera mellan.

    Under våren 2022 utkommer två nya nationella sfi-prov per kurs. Hösten 2022 kommer nr 3 ut i varje kurs. Anledningen till att det under våren 2022 inte finns lika många nationella sfi-prov att tillgå är den brytningspunkt som uppstod av att den nya kursplanen med förenklad betygsskala infördes den 1 januari 2022. Med denna nyhet kan man inte längre använda de tidigare utgivna prov som tagits fram. Det tar drygt ett år att konstruera ett nationellt prov i sfi. Provet ska genomgå ett antal kvalitetskontroller och utprövningar. Det är en lång process som tyvärr också försvårats av den senaste tidens pandemi.

    Det finns inga elevexempel gällande delprov Tala i bedömningsanvisningarna till det nationella provet i sfi. Dessa finns i stället representerade i bedömningsstödet Samtal på gång som är kopplat till delprov Tala.

    ”Samtal på gång” är kopplat till delprov Tala men kan även användas i andra sammanhang vid bedömning av muntlig produktion och interaktion. Det finns inget bedömningsstöd kopplat till de andra kunskapsområdena Läsa, Höra, Skriva.

    Ett nytt ”Samtal på gång” kommer att publiceras under hösten 2022. Materialet är anpassat till den förenklade betygsskalan. Det kommer att innehålla en teoretisk del som beskriver bedömning av den muntliga förmågan hos vuxna andraspråkstalare i ett provsammanhang, förslag på aktiviteter för kompetensutveckling inom lärarlaget och förslag hur materialet kan användas tillsammans med elever.

    Elever som studerar på studieväg 1, 2 och 3 läser samma kurser (förutom 1A) och kursplanen ställer samma krav på kunskaper. Proven behöver därför mäta samma kunskaper på kursen oavsett studieväg.

    Anledningen till att eleverna kan få godkänt på provet trots att de inte klarar ett delprov är att sammanvägningen till ett provbetyg i de nationella proven behöver vara kompensatorisk. Principerna för sammanvägningen av ett provresultat och en lärares betygssättning skiljer sig därmed åt.

    Ett delprov är för litet för att avgöra vilka enskilda delar av betygskriterier som är uppfyllda eller inte. En lärare har ett mer omfattande underlag som hen kan använda för att bedöma om kursens betygskriterier är uppfyllt i förhållande till hela kursen. Kunskapsområdena hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produktion och skriftlig färdighet ska inför betygssättningen inte betygsättas fristående från varandra utan läraren måste göra en bedömning av elevens hela språkliga förmåga och utgå från vad eleven faktiskt klarar av språkligt.

    Provresultatet ger dock en god bild av elevens generella betygsnivå (IG eller G) vilket lärare kan kalibrera sin betygssättning mot.

    Skolverket anser att de tidigare utgivna proven inte mäter mot den nu gällande lydelsen av kursplanen och att skolorna därför inte ska använda tidigare utgivna nationella prov för sfi som stöd vid betygssättning. Av samma anledning ska dessa heller inte användas som stöd vid prövning.

    Om möjligt kan prövningen samordnas med ordinarie provtillfällen på skolenheten. I en övergångsperiod, under våren 2022, kommer det endast att finnas ett fåtal aktuella nationella prov att använda.

    Den prövande läraren behöver då vara uppmärksam på att en prövande redan kan ha gjort ett nationellt prov i ett annat sammanhang och att provets syfte inte kan uppnås om den prövande gör om samma nationella prov. Skolenheter har inte möjlighet att beställa tidigare utgivna nationella prov.