Genomföra och bedöma nationella prov i svenska för invandrare (sfi)

Som lärare har du detaljerade anvisningar för hur du genomför och bedömer proven. Det är viktigt att det finns rutiner för att proven ska göras på ett så säkert sätt som möjligt.

Med proven följer två häften – Lärarinformation och Bedömningsanvisningar. I lärarinformationshäftet hittar du instruktioner för hur genomförandet ska gå till. Bedömningsanvisningarna använder du när du rättar och bedömer elevernas prestationer.

Proven är obligatoriska

De nationella proven är obligatoriska efter kurserna B, C och D oavsett vilken studieväg en elev läser inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. De nationella proven är inga examensprov. Avsikten är att eleven gör ett nationellt prov en gång under kursen och att provet är ett stöd och ett av flera underlag för lärarens samlade bedömning av elevens kunskaper vid betygssättning.

Hela provet ska genomföras

I samtliga prov är det viktigt att hela provet genomförs. Det är inte lämpligt att kombinera delprov från olika provversioner. I vilken ordning de olika delproven kan genomföras framgår av lärarinformationen. Ordkunskap och grammatik anses ingå i samtliga uppgifter.

Provtid

Hur lång tid eleverna har på sig framgår av lärarinformationshäftet. Om en elev är klar med provet tidigare får eleven lämna rummet. Samtidigt kan det vara störande om elever hela tiden lämnar rummet. Vid vissa prov kan det därför vara en fördel om eleverna sitter hela provtiden. Hur länge en elev måste sitta kvar vid provtillfället bestämmer varje skola utifrån sina lokala förutsättningar. Läs häftet Lärarinformation för respektive prov för tydligare information om vad som gäller för just det provet.

Rast under provet

I häftet Lärarinformation finns information om när det passar bra att ta en rast för det aktuella provet. Utgångspunkten är att eleverna ska genomföra provet utan otillåtna hjälpmedel och utan möjlighet att kommunicera med varandra eller andra personer via till exempel sociala medier.

Otillåtna hjälpmedel

Anordnaren måste se till att eleverna inte använder otillåtna hjälpmedel under provet. Mobiltelefoner får inte användas under provet. Du som lärare hittar anvisningar om vilka hjälpmedel som är tillåtna i häftet Lärarinformation till respektive prov.

Om eleven är försenad

Det är upp till varje anordnare att avgöra om en elev som kommer för sent till provtillfället ska få göra provet eller inte. Läraren går miste om ett viktigt bedömningsunderlag om eleven inte får chansen att visa sina kunskaper. En elev får inte göra samma prov vid flera tillfällen.

Provresultatets betydelse för betyget

Provresultatet ska särskilt beaktas

Sedan den 29 juni 2018 ska provresultatet särskilt beaktas vid betygssättningen.

Formuleringen ”särskilt beakta” innebär att provresultatet inte helt ska styra betyget, utan att provet ska vara ett stöd vid betygssättningen. Resultatet på ett nationellt prov kan alltså inte vara det enda underlaget för betygssättningen. Att resultat på ett nationellt prov ska ha en särskild betydelse innebär att det har en större betydelse än andra enskilda underlag vid din allsidiga utvärdering av elevens kunskaper vid betygssättningen.

Mer om provresultatets betydelse för betyget

Provbetyg och betyg – inte samma sak

Provbetyget ger information om kvaliteten på elevens kunnande i förhållande till det som provet har prövat och denna information sammanfattas i ett provbetyg. I ett nationellt prov är det av tidsskäl och andra skäl inte möjligt att utvärdera elevernas kunskaper i förhållande till hela kursens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav.

Vid betygssättningen utvärderar du allsidigt all information om elevens kunskaper, inklusive resultatet från ett nationellt prov. Du som lärare avgör då vilket betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper utifrån kunskapskraven. Det betyg som eleven får kan skilja sig från provbetyget, både uppåt och nedåt, men du behöver vara observant på systematiska avvikelser i resultat på gruppnivå. Sådana systematiska avvikelser kan indikera att resultatet från de nationella proven inte särskilt har beaktats.

När resultatet skiljer sig från dina övriga bedömningsunderlag

Det kan finnas tillfällen när resultatet på det nationella provet för en enskild elev skiljer sig på ett oväntat sätt från dina övriga bedömningsunderlag. Du bör därför samråda med kollegor när det finns tveksamheter om hur en elevs resultat på ett nationellt prov särskilt ska beaktas vid betygssättningen. Det kan handla om att diskutera vilka eventuella särskilda skäl som finns för att bedöma att en elevs resultat på det nationella provet inte är rättvisande. Lärare kan även tillsammans analysera och diskutera giltigheten i den undervisande lärarens egna underlag eller analysera och diskutera elevens prestationer på olika delar av provet.

Det blir särskilt viktigt att du samråder med kollegor om du överväger att sätta många betyg som avviker från provbetyget. Men i slutändan är det du som sätter betyg.

Om du ifrågasätter tillförlitligheten i resultatet

Om du vid den allsidiga utvärderingen vid betygssättningen har särskilda skäl att starkt ifrågasätta tillförlitligheten i en elevs resultat på ett nationellt prov, ska du inte särskilt beakta detta resultat. Det kan till exempel vara fråga om felande teknik eller hjälpmedel som inte fungerat vid ett delprov.

Det kan även vara sådana omständigheter som eleven själv kan ha påverkat, till exempel att det har konstaterats att eleven har fuskat vid provet. I vissa fall kan det handla om att eleven har varit med om allvarliga eller omvälvande händelser.

Att genomföra prov med dator eller andra digitala verktyg

Delprovet Skriva är konstruerat och utprövat för att eleverna ska skriva för hand. Även bedömningsanvisningarna utgår ifrån att eleverna skriver delprovet för hand. Om en elev ändå skriver delprovet på dator så behöver anordnaren tänka på att det kan finnas skillnader i en elevs prestationer beroende på skrivsätt och lärares bedömning av hand- och datorskriven text. Eleverna har alltid rätt att skriva för hand.

Före provet

  • Lärare, elever och annan personal behöver bekanta sig med den valda digitala enheten genom att till exempel genomföra andra prov i den.
  • De digitala enheter som används behöver vara uppdaterade och ha tillgång till ström.
  • Se till att inga uppdateringar av de digitala enheterna görs i nära anslutning till provtillfället.

Under provet

För att säkerställa att provet genomförs på ett säkert sätt behöver anordnaren se till att eleven inte besöker webbplatser eller använder dokument och tjänster som inte är kopplade till provet under genomförandet. Det här kan lösas på olika sätt beroende på vilken digital enhet anordnaren använder, men många gånger finns det program som låser ned skrivytan. Det är viktigt att eleverna får använda en enhet och en skrivyta som de är vana vid.

Efter provet

Elevlösningar som skapats på en digital enhet får sparas digitalt. Elevhäftet som innehåller uppgiften får däremot inte överföras och sparas digitalt. Hur och var elevlösningarna sparas är upp till anordnaren att upprätta rutiner för. Det är rektorns ansvar att anordnaren följer Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2013:19) om hantering och genomförande av nationella prov.

I kommunala verksamheter ska elevlösningar från nationella prov arkiveras enligt arkivlagen (1990:782). I Skolverkets föreskrifter anges att fristående aktörer ska bevara elevlösningar i tre år efter att ett nationellt prov har genomförts. Anordnaren behöver tänka på att personuppgifter i samband med proven hanteras i enlighet med personuppgiftslagen (1998:204).

Spara och dela inför bedömningen

Inför bedömningen är det tillåtet att dela elevlösningarna med annan bedömande lärare. Elevlösningarna är sekretessbelagda och behöver därför sparas i en it-miljö som klarar en förhöjd säkerhet. Om anordnaren inte använder ett provverktyg som säkerställer detta behöver anordnaren ta ett större eget ansvar för en säker it-miljö. Det är till exempel inte säkert att mejla elevlösningar lärare emellan inför bedömningen. När elevlösningen sparas behöver anordnaren kunna garantera att det här görs på ett säkert sätt. Tänk på att en del molntjänster inte lever upp till de krav som ställs i sekretesslagen och dataskyddsförordningen.

Läs mer i SKL:s vägledning: att genomföra nationella skrivprov digitalt.

Vägledningen finns att ladda ner som pdf längre ner på sidan. Välj pdf:en Vägledning att genomföra nationella skrivprov digitalt v2.

Genomföra nationella prov med dator (skl.se)länk till annan webbplats

Avidentifiera elevlösningar som skrivs på dator

Sedan den 29 juni ska elevlösningar som eleven gör på dator eller annan digital enhet avidentifieras. Den bedömande läraren ska alltså inte veta vems prov han eller hon bedömer. Reglerna gäller alla nationella prov som genomförs digitalt.

Enligt förordningen kan undantag göras om syftet med avidentifieringen inte kan uppfyllas utan att det innebär betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för huvudmannen. Det innebär i praktiken att undantag endast kan göras när en avidentifiering skulle vara verkningslös på grund av att enstaka eller få elever deltar vid provtillfället.

Delprovet Skriva är konstruerat och utprövat för att eleverna ska skriva för hand. Även bedömningsanvisningarna utgår ifrån att eleverna skriver delprovet för hand. Om en elev ändå skriver delprovet på dator så behöver anordnaren tänka på att det kan finnas skillnader i en elevs prestationer beroende på skrivsätt och lärares bedömning av hand- och datorskriven text. Eleverna har alltid rätt att skriva för hand.

Mer om avidentifiering

Provverktyg avidentifierar automatiskt

Avidentifiering innebär att elevlösningarna inte får innehålla några personuppgifter såsom namn, personnummer eller födelsedatum. Anordnaren kan använda olika metoder för att avidentifiera elevernas texter. Den allra enklaste metoden är att använda ett provverktyg eftersom dessa ofta har en funktionalitet som möjliggör automatisk avidentifiering.

När provverktyg saknas på skolan

Om anordnaren inte har tillgång till ett provverktyg finns det andra metoder. Läraren kan till exempel upprätta en elevlista där varje elev får ett slumpartat nummer eller en kod. Eleven märker sin text med numret eller koden istället för sitt namn. Inför bedömningen är det lämpligt att någon annan än den bedömande läraren kontrollerar att ingen elev har skrivit sitt namn eller andra personuppgifter av misstag. Efter bedömningen avkodar läraren elevtexterna med hjälp av den upprättade elevlistan.

Svårigheter när det är en eller få elever som gör prov

Det uppstår situationer där det blir svårt för anordnaren att uppnå intentionen med lagstiftningen, det vill säga att den bedömande läraren inte vet vems prov han eller hon bedömer. Inom vuxenutbildningen är det vanligt att en eller få elever skriver provet vid ett tillfälle, vilket gör att en avidentifiering blir verkningslös. Ett sätt att lösa problematiken, om så är möjligt, kan vara att dela upp bedömningen mellan flera lärare och bedöma varandras prov.

När avidentifiering behöver göras i efterhand

Om anordnaren missat upprätta en rutin för avidentifiering kan det bli aktuellt att göra detta i efterhand. En annan lärare än de som ska bedöma elevernas texter kan då upprätta en elevlista och ersätta elevernas namn och/eller andra personuppgifter med ett nummer eller en kod.

Vägledning

SKL har i samarbete med oss, Swedish Edtech Industry och Friskolornas riksförbund tagit fram en vägledning för hur skolor kan uppfylla kraven fram tills dess att vi lanserat vår digitala provplattform 2022. Du hittar vägledningen på SKL:s webbplats.

Vägledningen finns att ladda ner som pdf längre ner på sidan. Välj pdf:en Vägledning att genomföra nationella skrivprov digitalt v2.

Digitalisering av nationella prov (skl.se)länk till annan webbplats

Senast uppdaterad 28 juni 2019

Frågor och svar

Det anges inte i föreskrifter eller andra författningar om du som lärare får ta med sig nationella prov hem för rättning eller inte. Det är skolans rektor som leder och samordnar det pedagogiska arbetet på skolan och han eller hon ansvarar också för hantering, rutiner och genomförande av nationella prov. Det innebär att det är rektorn som tar beslut om hur skolan på ett betryggande sätt förvarar material och hur läraren ska arbeta med proven så att innehållet i proven inte röjs.

Nationella prov är sekretesskyddade enligt 17 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) under den tid som Skolverket återanvänder proven.

Ja. Du som lärare behöver alltid hantera provresultatet med omdöme när du bedömer enskilda elevers prestationer och sätter betyg. Ibland presterar elever bättre än normalt på provet, ibland sämre.

Det vanligaste är ändå att provresultaten stämmer rätt väl överens med lärarens tidigare egna bedömning. Om elevens resultat avviker, måste läraren avgöra om det är den tidigare bedömningen som är mest korrekt eller om det finns anledning att ändra bedömningen. Betyget eleven får i slutet av ett ämne eller en kurs kan bli detsamma som provbetyget, men det kan också bli lägre eller högre.

Det är rektorn som beslutar om hur arbetet med bedömning ska fördelas. Rektor kan besluta att lärare ska bedöma nationella prov i ämnen som de inte undervisar eller är behöriga i.

Vid en prövning är det ansvarig lärare som väljer hur eleven får visa sina kunskaper samt avgör om det ska ingå ett nationellt prov i prövningen eller inte. Om läraren beslutar att använda ett nationellt prov är det viktigt att det är ett prov som inte är känt för eleven. Det behöver därför vara ett prov som fortfarande återanvänds av Skolverket och därför är skyddat av provsekretess. Sådana prov kan inte beställas av Skolverket, utan skolan måste använda sig av ett prov som redan finns på skolan.

När ett äldre, sekretesskyddat prov, används sker ingen rapportering av resultatet. Även i det fall ett äldre nationellt prov används vid prövning är det viktigt att skolan ser till att provet hanteras på ett säkert sätt så att dess innehåll inte sprids.

Om eleven genomgår en prövning vid en tidpunkt då andra elever, som läser samma ämne eller kurs, ska genomföra ett nationellt prov kan läraren välja att låta eleven genomföra samma prov. Inte heller i detta fall ska resultatet rapporteras.

Det är viktigt att komma ihåg att ett nationellt prov aldrig kan utgöra det enda underlaget vid en prövning eftersom de nationella proven inte är några examensprov.

Läs mer i våra allmänna råd om prövning