Forumet för informationsstandardisering i skolväsendet (FFIS) leds av Skolverket och i styrgruppen ingår representanter från SKR och Swedish Edtech Industry. I forumets aktiviteter, utvecklingsforum och olika arbetsgrupper erbjuds företrädare för andra myndigheter, nationella organisationer av huvudmän, företrädare för enskilda huvudmän och leverantörer att delta.
Forumet syftar till att främja interoperabilitet och därmed möjliggöra ett säkert och effektivt informationsutbyte inom och mellan huvudmän samt mellan huvudmän och andra aktörer som myndigheter och leverantörer av digitala resurser. Syftet är också att undvika framtida inlåsningar i specifika teknologier eller leverantörer.
Målsättningen för forumet är att säkerställa att de standarder, rekommendationer och specifikationer som krävs för ett effektivt och säkert informationsutbyte inom skolväsendet existerar och i största möjliga utsträckning är öppna, kända och använda.
Den 30 november klockan 13 – 16 genomförs årets andra utvecklingsforum (via Teams). Information har aviserats via FFIS e-postlista.
Under utvecklingsforumet kommer arbetsgrupperna att redovisa hur långt de kommit. Det fortsatta arbetet kommer också att diskuteras och eventuella förslag från arbetsgrupperna också.
Arbetet är igång i flera arbetsgrupper. Arbetsgruppen för Skolverkets grunddata har startats men avvaktar utseende av ny koordinator.
Det går förstås fortfarande att anmäla intresse för att delta i arbetsgrupper till Peter Karlberg . Ange gärna FFIS arbetsgrupp i rubriken.
Styrgruppen för FFIS består av Claes-Håkan Johansson, Mikael Svensson och Johanna Karlén.
FFIS aktiviteter aviseras via en e-postlista. Ta kontakt med nedanstående medarbetare på Skolverket för att anmäla intresse.
För ytterligare information kontakta:
peter.karlberg@skolverket.se eller edin.nuhic@skolverket.se
Inom skolväsendet sker ett omfattande informationsutbyte. Då informationen ofta finns i flera olika system hos en huvudman kan det vara svårt att enkelt utbyta data mellan skolor inom en och samma huvudman liksom mellan skolor hos olika huvudmän. Detta gäller också den data som samlas in av myndigheter. Själva insamlandet av data kan också kompliceras av att samma eller likartad information behöver matas in ett flertal gånger. De system som används kan inte alltid kommunicera med varandra vilket leder till onödigt manuellt arbete. Det kan också leda till att den information som förs vidare har brister när det gäller kvaliteten. För lärare och annan personal i skolväsendet leder detta till ökad arbetsbörda.
För att kunna minska arbetsmängden och säkerställa effektiva informationsflöden behöver den aktuella informationen kvalitetssäkras bland annat genom enhetliga definitioner av begrepp. System som används som stöd i arbetet måste också fungera så att data endast behöver lämnas en gång. Därtill är det nödvändigt att enhetligt kunna beskriva vilken information som ska medfölja vid exempelvis stadieövergångar, byte av skola och ansökning till gymnasieskola. Även informationslämnandet till nationell statistik skulle underlättas om informationen kan lämnas automatiskt direkt från huvudmannens system.
Standarder är en förutsättning för interoperabilitet samt för ett säkert och effektivt informationsutbyte. I skolväsendet kan det handla om standarder för metadata (som behövs för att beskriva något på ett enhetligt sätt). Det kan också handla om standarder för att rapportera resultat och kommunicera mellan olika system samt mellan system och digitalt innehåll (som till exempel ett läromedel). Därutöver kan det handla om standarder för att hantera sådant som elevinformation och inloggning.
I den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet lyfts behovet av ett nationellt standardiseringsarbete som ger bättre förutsättningar för ett säkert och effektivt informationsutbyte såväl inom som mellan skolans huvudmän och med andra aktörer såsom myndigheter. Ett konkret initiativ som möter detta behov föreslås i planen: Initiativ 8: Samordning av standardiseringsarbetet inom skolväsendet .
Inom skolväsendet sker ett omfattande informationsutbyte. Då informationen ofta finns i flera olika system hos en huvudman kan det vara svårt att enkelt utbyta data mellan skolor inom en och samma huvudman liksom mellan skolor hos olika huvudmän. Detta gäller också den data som samlas in av myndigheter. Själva insamlandet av data kan också kompliceras av att samma eller likartad information behöver matas in ett flertal gånger. De system som används kan inte alltid kommunicera med varandra vilket leder till onödigt manuellt arbete. Det kan också leda till att den information som förs vidare har brister när det gäller kvaliteten. För lärare och annan personal i skolväsendet leder detta till ökad arbetsbörda.
För att kunna minska arbetsmängden och säkerställa effektiva informationsflöden behöver den aktuella informationen kvalitetssäkras bland annat genom enhetliga definitioner av begrepp. System som används som stöd i arbetet måste också fungera så att data endast behöver lämnas en gång. Därtill är det nödvändigt att enhetligt kunna beskriva vilken information som ska medfölja vid exempelvis stadieövergångar, byte av skola och ansökning till gymnasieskola. Även informationslämnandet till nationell statistik skulle underlättas om informationen kan lämnas automatiskt direkt från huvudmannens system.
Standarder är en förutsättning för interoperabilitet samt för ett säkert och effektivt informationsutbyte. I skolväsendet kan det handla om standarder för metadata (som behövs för att beskriva något på ett enhetligt sätt). Det kan också handla om standarder för att rapportera resultat och kommunicera mellan olika system samt mellan system och digitalt innehåll (som till exempel ett läromedel). Därutöver kan det handla om standarder för att hantera sådant som elevinformation och inloggning.
I den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet lyfts behovet av ett nationellt standardiseringsarbete som ger bättre förutsättningar för ett säkert och effektivt informationsutbyte såväl inom som mellan skolans huvudmän och med andra aktörer såsom myndigheter. Ett konkret initiativ som möter detta behov föreslås i planen: Initiativ 8: Samordning av standardiseringsarbetet inom skolväsendet .
Den 27 januari 2021 arrangerades ett utvecklingsforum för att informera om FFIS arbete och för att diskutera prioriterade områden att arbeta vidare med under 2021. Syftet med mötet var också att etablera utvecklingsforumet och identifiera deltagare.
Mötet var för de som är engagerade i standardfrågor på olika sätt i sin organisation, som är insatt i frågorna, kan hjälpa till att prioritera aktuella områden och som eventuellt vill ingå i Skolverkets utvecklingsforum framöver och i aktuella arbetsgrupper.
Under eftermiddagen presenterades FFIS delvis nya organisation och arbetssätt (bland annat om just så kallade utvecklingsforum), en kort summering av arbetet under 2020 beskrevs och det gavs en nulägesbild av sådant som kan vara relevant för FFIS att arbeta vidare med.
Den 27 januari 2021 arrangerades ett utvecklingsforum för att informera om FFIS arbete och för att diskutera prioriterade områden att arbeta vidare med under 2021. Syftet med mötet var också att etablera utvecklingsforumet och identifiera deltagare.
Mötet var för de som är engagerade i standardfrågor på olika sätt i sin organisation, som är insatt i frågorna, kan hjälpa till att prioritera aktuella områden och som eventuellt vill ingå i Skolverkets utvecklingsforum framöver och i aktuella arbetsgrupper.
Under eftermiddagen presenterades FFIS delvis nya organisation och arbetssätt (bland annat om just så kallade utvecklingsforum), en kort summering av arbetet under 2020 beskrevs och det gavs en nulägesbild av sådant som kan vara relevant för FFIS att arbeta vidare med.