Kränkande behandling, mobbning och diskriminering

Förskolor, skolor och övriga verksamheter som lyder under skollagen ska vara fria från kränkande behandling, mobbning och diskriminering. De måste arbeta aktivt med att förebygga och åtgärda kränkningar i samband med verksamheten. Här kan du läsa mer om denna skyldighet.

Om begreppen kränkande behandling, mobbning och diskriminering

Vad är kränkande behandling?

Vad som är kränkande behandling måste avgöras i varje enskilt fall.

I dagligt tal kan kränkande behandling omfatta många olika situationer, medan kränkande behandling i skollagens mening är ett snävare begrepp. I skollagen definieras kränkande behandling som ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Både diskriminering och kränkande behandling är förbjudet i förskolor, skolor och andra verksamheter som lyder under skollagen. Skyldigheten att förebygga och åtgärda diskriminering och kränkande behandling regleras dock till stor del i olika lagar: diskrimineringslagen respektive skollagen.

Kränkande behandling är ett beteende som är oönskat av den som blir utsatt. Det är barnet eller eleven som upplever sig vara utsatt för kränkande behandling som avgör vad som är oönskat. För att det ska vara fråga om kränkande behandling enligt skollagen måste kränkningen vara märkbar och tydlig. Den som kränker någon måste också förstå att uppträdandet upplevs som kränkande. I många situationer är det uppenbart att ett beteende är kränkande, men om det inte är det måste barnet eller eleven klargöra för den som kränker att beteendet är ovälkommet. Det är viktigt att komma ihåg att det kan vara svårt för ett barn eller en elev att förmedla sin känsla av att ha blivit kränkt. Särskilt yngre barn kan ha svårt att sätta ord på sina känslor på samma sätt som äldre barn och vuxna. Barnet eller eleven kan därför behöva ta hjälp av personalen i verksamheten.

Källor: 6 kapitlet 3 § skollagen och proposition 2005/06:38 Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, sidan 136- 137.

Vad är diskriminering?

Om diskriminering (Diskrimineringsombudsmannens webbplats)länk till annan webbplats

Hur kan kränkande behandling ta sig uttryck?

Kränkande behandling i skollagens mening kan utföras av en eller flera personer och även riktas mot en eller flera personer. Ett barn eller en elev kan till exempel bli utsatt för kränkande behandling av personal eller av ett eller flera andra barn eller elever i verksamheten. Kränkningarna kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. De kan vara synliga och handfasta eller dolda och subtila. Kränkande behandling kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiska handlingar som slag, sparkar och knuffar, men kan även bestå av utfrysning eller hot. Kränkande behandling kan också förekomma på internet, till exempel på sociala medier.

Bedömningen av vad som är kränkande behandling behöver alltid göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Här är några exempel på sådant som Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet i enskilda ärenden, utifrån de aktuella omständigheterna i dessa fall, har bedömt som kränkande behandling. Detta är alltså exempel på sådant som skulle kunna vara kränkande behandling.

  • Att skolpersonal fotograferar eller filmar en elev som är i affekt utan elevens samtycke (Skolinspektionens beslut 2020-10-20 med diarienummer SI 2020:3427 och 2020-12-12 med diarienummer SI 2019:6258)
  • Oproportionerliga fysiska ingripanden av skolpersonal (Barn- och elevombudets beslut 2020-12-16 med diarienummer SI 2019:10119 och Skolinspektionens beslut 2021-01-21 med diarienummer SI 2019:2587)
  • Sexårigt barn som slår och sparkar annat barn på förskolan (Skolinspektionens beslut 2021-01-19 med diarienummer SI 2020:6465)
  • Nedsättande kommentarer och bilder på sociala medier (Barn- och elevombudets beslut 2019-07-09 med diarienummer SI 2019:2080 och Skolinspektionens beslut 2020-02-27 med diarienummer 2019:4147)
  • Psykiska kränkningar genom utfrysning (Skolinspektionens beslut 2016-11-30 med diarienummer 41-2016:5970)

Källor: 6 kapitlet 3 och 9 §§ skollagen och proposition 2005/06:38 Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, sidan 137.

Vad är mobbning?

Begreppet mobbning finns inte i skollagen. I dagligt tal brukar man använda ordet mobbning om ett barn eller en elev blir utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier vid upprepade tillfällen. Kränkande behandling kan vara något som bara händer en gång. Kränkande behandling är alltså ett bredare begrepp, som kan innefatta mobbning men även andra kränkande beteenden.

Källor: 6 kapitlet 3 § skollagen och proposition 2005/06:38 Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, sidan 102.

Vad är diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier?

Diskriminering regleras i diskrimineringslagen. Förenklat är diskriminering att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska ha sin grund i någon av de sju diskrimineringsgrunderna:

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder.

Det finns sex former av diskriminering. Två av dessa är trakasserier och sexuella trakasserier.

Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.

Om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen gäller samma regler för skolpersonalens respektive rektorns anmälningsskyldighet som när det gäller upplevd kränkande behandling.

Källor: 6 kapitlet 3 och 10 §§ skollagen och 1 kapitlet 4 § diskrimineringslagen.

Vad är kränkande behandling?

Vem ansvarar för vad i arbetet mot kränkande behandling?

Om diskriminering (Diskrimineringsombudsmannens webbplats)länk till annan webbplats

Kränkande behandling och diskriminering under coronapandemin

Vad är viktigt att tänka på när det gäller kränkande behandling och diskriminering om skolan bedriver fjärr- eller distansundervisning?

Om en skola bedriver fjärr- eller distansundervisning och elever sitter ensamma hemma med datorn eller mobilen kan utsattheten för kränkningar på nätet öka. Därför är det viktigt att skolan påminner och informerar eleverna om att samma regler för hur vi är mot varandra gäller på internet som i verkliga livet. Det kan också vara nödvändigt att prata med eleverna om att ha ett inkluderande förhållningssätt och att ingen ska hållas utanför, exempelvis från olika chattforum.

Skolan måste precis som vanligt utreda när de får veta att en elev upplever att hen blivit kränkt i samband med skolans verksamhet. Skolan måste också vidta åtgärder för att få slut på kränkningar. För att lyckas med det är det av stor betydelse att skolans personal finns med i de forum för kommunikation som är kopplade till utbildningen och som skolan tagit initiativ till, till exempel olika chattrådar. Skolans personal behöver också löpande förhöra sig om hur eleverna upplever sin vardag.

Källor: 6 kapitlet 6-10 §§ skollagen.

Vem ansvarar för vad i arbetet mot kränkande behandling?

Det råder nolltolerans mot kränkande behandling i förskolan och skolan. För huvudmannen och personalen finns det ett förbud mot att utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling.

I alla verksamheter som lyder under skollagen ska det bedrivas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Om ett barn eller en elev ändå blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten måste huvudmannen vidta åtgärder för att få kränkningarna att upphöra och förhindra nya kränkningar.

Vilket ansvar har personalen och rektorn vid kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier?

Förskollärare, lärare och annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten måste anmäla det till rektorn. Rektorn måste i sin tur anmäla händelsen vidare till huvudmannen. Personalens respektive rektorns skyldighet att anmäla gäller på samma sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen. Skyldigheten att anmäla gäller oberoende av hur personalen får reda på den upplevda kränkningen. Det kan till exempel handla om att ett barn eller en elev berättar om en kränkning för någon i personalen eller att hen själv ser eller hör något som kan vara en kränkning.

Inom annan pedagogisk verksamhet och fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet ska huvudmannen utse vem personalen ska anmäla till.

Vad är annan pedagogisk verksamhet?

Med annan pedagogisk verksamhet menas

  • pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem, till exempel familjedaghem
  • öppen förskola
  • öppen fritidsverksamhet, ibland även kallat ”fritidsklubb”
  • omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds, ibland även kallat ”nattis”.

Källa: 25 kapitlet 1 § skollagen.

Med annan pedagogisk verksamhet menas

  • pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem, till exempel familjedaghem
  • öppen förskola
  • öppen fritidsverksamhet, ibland även kallat ”fritidsklubb”
  • omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds, ibland även kallat ”nattis”.

Källa: 25 kapitlet 1 § skollagen.

Personalens skyldighet att anmäla gäller alla situationer där ett barn eller en elev upplever sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier i samband med verksamheten. Personalen ska inte göra någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan de gör anmälan till rektorn. Rektorn ska i sin tur inte göra någon värdering innan hen anmäler vidare till huvudmannen. Skolinspektionen har bedömt att skyldigheten att anmäla gäller även om vårdnadshavare, barn eller elever inte vill att händelsen ska anmälas till rektorn respektive huvudmannen.

Källor: 6 kapitlet 6-10 §§ skollagen och Skolinspektionens beslut 2015-09-28 med diarienummer 41-2015:5666 samt Skolinspektionens beslut 2016-01-20 med diarienummer 41-2015:6325.

Hur snabbt behöver personalen och rektorn anmäla upplevd kränkande behandling vidare?

En rektor som får reda på att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med förskolans eller skolans verksamhet är skyldig att anmäla det till huvudmannen. Huvudmannen är sedan skyldig att skyndsamt utreda vad som hänt. Om utredningen konstaterar kränkande behandling måste huvudmannen vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Rektorns skyldighet att anmäla upplevd kränkande behandling till huvudmannen är direkt kopplad till huvudmannens skyldighet att skyndsamt utreda vad som hänt. Därför måste även personalens anmälan till rektorn och rektorns vidareanmälan till huvudmannen göras skyndsamt.

Skolinspektionen har i ett beslut bedömt att en rutin som innebar att rektorn månadsvis rapporterade anmäld kränkande behandling till huvudmannen inte var tillräckligt skyndsamt, eftersom detta förfarande innebar att det kunde gå upp till en månad innan anmäld kränkande behandling kom till huvudmannens kännedom.

Källor: 6 kapitlet 10 § skollagen och Skolinspektionens beslut 2018-10-10 med diarienummer 42-2018:5136.

Vilka skyldigheter har huvudmannen när det gäller kränkande behandling?

Huvudmannen för en förskola, skola eller annan verksamhet som regleras i skollagen ansvarar för att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Det innebär att huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Huvudmannen ska också se till att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling för varje verksamhet.

Om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är huvudmannen skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna. Om utredningen visar att kränkande behandling förekommit ska huvudmannen vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Det är förbjudet för huvudmannen att utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Ett barn eller en elev får inte heller utsättas för repressalier på grund av att barnet eller eleven har medverkat i en utredning om uppgivna kränkningar eller för att hen anmält eller påtalat en upplevd kränkning.

En huvudman som åsidosatt sina skyldigheter kan bli skyldig att betala skadestånd till barnet eller eleven.

Huvudmannen har också en skyldighet att utreda upplevda trakasserier eller sexuella trakasserier och i förekommande fall vidta skäliga åtgärder för att förhindra trakasserier i framtiden. Detta regleras inte i skollagen, utan i diskrimineringslagen. På Diskrimineringsombudsmannens webbplats finns mer information om detta.

Källor: 6 kapitlet 6–12 §§ skollagen och 2 kapitlet 7 § diskrimineringslagen (2008:567).

Utreda och förhindra trakasserier och sexuella trakasserier (Diskrimineringsombudsmannens webbplats)länk till annan webbplats

Hur snabbt ska huvudmannens utredning göras och vem ska genomföra utredningen?

När en anmälan om kränkande behandling har gjorts ska huvudmannen skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna. Det är inte närmare reglerat vad ”skyndsamt” innebär, hur själva utredningen ska gå till eller hur omfattande den behöver vara. I förarbetena till bestämmelsen anges att utredningen bör ske så skyndsamt som möjligt, men samtidigt med stor hänsyn till det barn eller den elev som utsatts för kränkningen. Hur man närmare bör går till väga beror på förhållandena i det enskilda fallet. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att genom några få frågor få händelsen klarlagd. Men en så enkel utredning kan, enligt förarbetena, bara anses tillräcklig om det framgår att händelsen varit bagatellartad. I andra, mer komplicerade fall, kan det krävas en mer långtgående och omfattande utredning.

Vem som ska genomföra utredningen anges inte skollagen. Huvudmannen ansvarar för att en utredning görs, men det finns inget som hindrar att huvudmannen delegerar till exempelvis rektor att sköta utredningen.

Källor: 6 kapitlet 10 § skollagen, proposition 2005/06:38 Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, sidan 140-141 och Skolinspektionens beslut 2015-09-28 med diarienummer 41-2015:5666.

Vilket ansvar har förskolan eller skolan för att hantera kränkningar som inte sker i deras verksamhet, men i samband med den? Till exempel i sociala medier?

Huvudmannen är skyldig att utreda alla situationer där ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling som huvudmannen får kännedom om, och som har samband med verksamheten. Om utredningen visar att kränkande behandling förekommit måste huvudmannen vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

Skyldigheten att utreda och åtgärda kränkande behandling gäller även händelser som sker utanför förskolans eller skolans område eller utanför skoltid, om det finns en koppling till verksamheten i förskolan eller skolan. Det kan till exempel handla om sådant som händer på vägen till eller från verksamheten, eller om nätkränkningar som äger rum på fritiden men som får återverkningar på elevens skoltid. Om en kränkning har samband med verksamheten är något som behöver bedömas från fall till fall.

Källor: 6 kapitlet 10 § skollagen och Skolinspektionens beslut 2019-05-14 med diarienummer 41-2018:9310 samt Skolinspektionens beslut 2020-10-15 med diarienummer SI 2019:3461.

Ska skolan eller förskolan anmäla eller lämna information om kränkningar till andra myndigheter, till exempel polisen eller socialtjänsten?

Om en elev, som exempelvis utsatt en annan elev för en kränkning, blir avstängd ska socialnämnden informeras om skolans beslut om den avstängda eleven är under 18 år.

Personal i förskola och skola har också en viktig roll i att upptäcka när barn far illa eller när det finns risk för det. När det finns en misstanke om att ett barn far illa har huvudmannen och personalen i skolan eller förskolan en skyldighet att göra en anmälan till socialnämnden. Med barn avses här alla barn och elever under 18 år.

Den enda situation när det utifrån skollagen finns en reglerad skyldighet för skolan att göra en polisanmälan är om skolan har omhändertagit stöldgods, narkotika, dopningsmedel, knivar och andra vapen eller hälsofarliga varor från en elev. Då ska rektorn snabbt anmäla detta till polisen. I andra fall om en elev gör något som skulle kunna vara ett brott är det upp till rektorn och annan skolpersonal att ta ställning till om en polisanmälan ska göras.

Källor: 5 kapitlet 16 och 21-23 §§ samt 29 kapitlet 13 § skollagen.

Omhändertagande av föremål

Stöd i arbetet

Skolans ansvar för barn som far illalänk till annan webbplats

Vilken rätt till information har vårdnadshavare om deras barn har blivit utsatt för kränkande behandling?

Ett barns vårdnadshavare har ansvar för barnets personliga förhållanden och för att barnet får sina behov tillgodosedda. Skolan behöver informera om sådant som vårdnadshavaren behöver veta för att kunna ta det ansvaret.

Enligt skollagen ska vårdnadshavare fortlöpande få information om barnets eller elevens utveckling och skolgång. Det finns ingen bestämmelse i skollagen som reglerar exakt när eller på vilket sätt vårdnadshavare ska få information om deras barn har blivit utsatt för kränkande behandling, utan det är upp till förskolan eller skolan att ha rutiner för hur den informationen ges. Om en skola eller huvudman vidtar disciplinära åtgärder mot en elev som har utsatt en annan elev för kränkande behandling har vårdnadshavare till den eleven rätt till information enligt förvaltningslagens bestämmelser om myndighetsutövning mot enskilda.

Källor: 6 kapitlet 2 § föräldrabalken samt 3 kapitlet 3 § och 29 kapitlet 10 § skollagen.

Trygghet, studiero och disciplinära åtgärder

Plan mot kränkande behandling

Vad ska planen mot kränkande behandling innehålla och hur ofta ska den följas upp?

Huvudmannen ska se till att det en gång per år, för varje särskild verksamhet, upprättas en plan mot kränkande behandling. Det övergripande syftet med planen är att förebygga och motverka kränkande behandling, och tanken är att planen ska vara ”levande” i den meningen att den ständigt ska vara aktuell i verksamhetens dagliga arbete. För att planen ska fungera på ett ändamålsenligt sätt är det, enligt förarbetena, viktigt att den utformas utifrån verksamhetens egna behov.

Planen mot kränkande behandling ska dock alltid innehålla

  • en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever
  • en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som verksamheten planerar att påbörja eller genomföra under det kommande året
  • en redogörelse för hur åtgärderna i föregående års plan har genomförts.

Enligt förarbetena bör planen vidare innehålla rutiner för både akuta situationer och uppföljande insatser, ansvarsfördelning samt hur händelser och åtgärder ska dokumenteras.

Barn och elever ska medverka i arbetet med att upprätta, följa upp och se över verksamhetens plan mot kränkande behandling. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Även vårdnadshavare bör, enligt uttalanden i förarbetena, göras delaktiga i detta arbete.

Källor: 6 kapitlet 8 § skollagen, 2 § förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med en plan mot kränkande behandling och proposition 2005/06:38 Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, sidorna 89 och 139.

Hittade du inte svar på din fråga?

Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 15 oktober 2021

Innehåll på denna sida