Mottagande i grundsärskolan

Det är hemkommunen som beslutar om en elev ska tas emot i grundsärskolan. Här finns information om vad som gäller kring mottagandet av elever i grundsärskolan.

Krav för att tas emot i grundsärskolan

Vilka utredningar ska hemkommunen göra innan de fattar beslut om att en elev ska tas emot i grundsärskolan?

Det är hemkommunen som beslutar om en elev ska tas emot i grundsärskolan. Innan beslutet ska hemkommunen göra en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och en social utredning. Kommunen ska samråda med elevens vårdnadshavare om utredningen medan den pågår.

Källa: 7 kapitlet 5 § andra stycket skollagen.

Vad menas med hemkommun?

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i.

Krävs det samtycke från vårdnadshavarna för att ta emot en elev i grundsärskolan? Går det att ta emot en elev i grundsärskolan även om vårdnadshavarna inte ger sitt samtycke?

Vårdnadshavarna måste godkänna att en elev tas emot i grundsärskolan. Om de inte godkänner det ska eleven gå i grundskolan eller någon motsvarande skolform i stället. Hemkommunen kan besluta att en elev ska tas emot i grundsärskolan även om vårdnadshavarna inte vill det. Men då måste det finnas synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Synnerliga skäl innebär extra starka skäl.

Källa: 7 kapitlet 5 § tredje stycket skollagen.

Vilka regler gäller för mottagande på försök i grundsärskolan? Behöver det vara utrett att eleven tillhör målgruppen för grundsärskolan?

Ja, det krävs att en elev tillhör målgruppen för grundsärskola för att hen ska kunna tas emot på försök där. Det innebär att alla bedömningar måste vara slutförda och att elevens hemkommun ska ha tagit ett beslut om att eleven tillhör målgruppen för grundsärskolan.

Det är de berörda huvudmännen som ska fatta beslutet om att en elev ska tas emot på försök i grundsärskolan. Beslutet kan omfatta en period på högst sex månader. En förutsättning för att huvudmannen ska få fatta beslut om mottagande på försök i grundsärskolan är också att elevens vårdnadshavare ger sitt godkännande. Huvudmannen är kommunen om det är en kommunal skola och skolans styrelse om det är en fristående skola.

Att byta skolform på försök är en stor förändring för eleven. Därför ska nya placeringar på försök göras restriktivt och bara när det är klarlagt att

  • eleven tillhör målgruppen
  • det är stor sannolikhet att ärendet kommer leda till ett beslut om mottagande i grundsärskolan.

När en elev tas emot på försök i grundsärskolan ändras inte den ordinarie skolplaceringen. Om eleven efter mottagandet på försök vill gå tillbaka till grundskolan så har eleven rätt till det. Hen har alltså rätt att komma tillbaka till sin vanliga skola.

Källor: 7 kapitlet 8 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan sidan 29.

Vad gör man om det i kartläggningen av en nyanländ elevs kunskaper framkommer att eleven eventuellt tillhör målgruppen för särskolan?

Samma sak gäller för nyanlända elever som för andra elever. Det vill säga att om man misstänker att en elev tillhör målgruppen för särskolan ska elevens rektor informeras. Nästa steg i processen är att rektorn kontaktar den person i elevens hemkommun som beslutar om mottagande och informerar om att det finns ett behov av att göra en utredning. Sedan ska hemkommunen utreda frågan skyndsamt.

Källa: 7 kapitlet 5 § skollagen.

Utredning av om en elev tillhör grundsärskolans målgrupp

Hur tidigt kan man göra en utredning av om en elev tillhör särskolans målgrupp?

Det är inte reglerat hur tidigt man kan göra en utredning av om en elev tillhör särskolans målgrupp. Det behövs en bedömning i varje enskilt fall. När frågan om ett barn i framtiden kan komma att tillhöra grundsärskolans målgrupp väcks redan i förskolan behöver rektorn för förskolan först samråda med barnets vårdnadshavare. Sedan måste hen se till att hemkommunen blir informerad. Det är också viktigt att den som är ansvarig för den förskoleklass där barnet ska gå får information. När barnet går i förskoleklassen kan det bli aktuellt med en utredning om vilken målgrupp hen ska tillhöra. Utredningen ligger till grund för beslutet om barnet ska tas emot i grundsärskolans årskurs 1. Men en del barn kommer att gå kvar i förskolan som sexåringar och därefter börja i årskurs 1. I dessa fall måste man påbörja processen kring ett even­tuellt mottagande i grundsärskolan redan i förskolan.

Källor: 7 kapitlet 4­­­­–5, 10–11 a–b §§ skollagen, Skolverkets allmänna råd om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan sidan 13.

Vem ansvarar för att göra utredningen av om en elev tillhör särskolans målgrupp?

Det är elevens hemkommun som ansvarar för att utreda om en elev tillhör särskolans målgrupp. Utredningen ska bestå av en pedagogisk, en psykologisk, en medicinsk och en social bedömning. Hemkommunen ska samråda med barnets vårdnadshavare när den gör utredningen.

Elevens vårdnadshavare måste alltid ge sitt samtycke när det handlar om att göra en psykologisk eller medicinsk bedömning.

Källa: 7 kapitlet 5 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan sidan 18.

Vilka utredningar kräver vårdnadshavarnas samtycke?

Elevens vårdnadshavare måste alltid ge sitt samtycke till att göra en psykologisk eller medicinsk bedömning. Om vårdnadshavarna inte ger sitt samtycke till det kan hemkommunen oftast inte genomföra dessa delar av utredningen. Det innebär att det inte går att få fram det fullständiga underlag som krävs för att hemkommunen ska kunna fatta beslut om mottagande i särskolan. Då kan ärendet behöva avslutas. Om någon av vårdnadshavarna motsätter sig en utredning behöver skolan ändå fortsätta att ha en dialog med dem om det behov av särskilt stöd som konstaterats.

Hemkommunen kan få genomföra en psykologisk eller medicinsk bedömning även utan vårdnadshavarnas medgivande. Då måste eleven vara så gammal och ha uppnått en sådan mognad att hen själv kan bestämma. Elevens åsikter ska få betydelse i förhållande till hens ålder och mognad. Om eleven har fyllt 16 år har hen rätt att själv föra sin talan i ärendet.

När det gäller att göra den pedagogiska delen av utredningen inför ett eventuellt mottagande är vårdnadshavarna i allmänhet redan involverade eftersom skolan är skyldig att utreda och följa upp elevens behov av särskilt stöd, bland annat genom pedagogiska bedömningar. Det gäller om eleven går i förskoleklassen eller grundskolan. Oftast har skolan gjort ett åtgärdsprogram som beskriver hur man bäst kan stödja elevens lärande. Åtgärdsprogrammet tas fram i samråd med vårdnadshavarna.

Vårdnadshavarna är oftast delaktiga även i den sociala bedömningen. Bedömningen kan oftast göras genom att den som är ansvarig för den sociala bedömningen och vårdnadshavarna får samråda med varandra. Även när man gör en social bedömning är det nödvändigt att föra en dialog med eleven och elevens vårdnadshavare.

Källa: 6 kapitlet 11, 13 och 13 a §§ föräldrabalken (1949:381), Skolverkets allmänna råd om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan samt urval till gymnasiesärskolans nationella program sidan 21­­­–23.

Om en elev som är mottagen i särskolan flyttar, måste den nya kommunen göra en ny bedömning?

Nej, om eleven flyttar till en annan kommun behöver den nya hemkommunen i allmänhet inte göra någon ny utredning eller fatta något nytt beslut. Det behöver de däremot göra om de bedömer att underlaget för utredningen har brister eller om det framkommer ny information som tyder på att det tidigare beslutet kan vara felaktigt. Det är viktigt att den nya hemkommunen begär in och får utredningshandlingarna från elevens tidigare hemkommun.

Källa: Skolverkets allmänna råd om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan sidan 25.

Integrerad undervisning

Vad innebär det att en elev som går i grundskolan eller grundsärskolan är integrerad?

En elev som mottagen i grundskolan kan få sin utbildning i grundsärskolan. På samma sätt kan en elev som är mottagen i grundsärskolan få sin utbildning i grundskolan. Då heter det att eleven är integrerad. Vårdnadshavarna måste ge sitt godkännande för att en elev ska få integrerad utbildning.

När en elev är integrerad gäller de kursplaner och andra bestämmelser som finns för den skolform där eleven tagits emot. En elev som tagits emot i grundsärskolan men är integrerad i grundskolan ska med andra ord följa kursplanerna för grundsärskolan och få betyg utifrån grundsärskolans betygsskala, även om hen går i grundskolan. Om upplägget för elevens undervisning behöver ändras får rektorn för skolan där eleven går fatta beslut om undantag från detta.

Källa: 7 kapitlet 9 § skollagen, Skolverkets allmänna råd om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan samt urval till gymnasiesärskolans nationella program sidan 30–31.

Om en elev läser integrerat i grundsärskolan, ska hen ha kvar sin placering på grundskolan där hen går?

Ja, för en elev som läser integrerat och får sin utbildning inom en annan skolform gäller bestämmelserna för den skolform där eleven ursprungligen är inskriven. Det innebär också att eleven har kvar sin ursprungliga skolplacering i grundskolan under tiden som hen läser integrerat.

Källa: 7 kapitlet 9 § skollagen.

Om en elev i särskolan inte tillhör särskolans målgrupp

Vilket ansvar har skolan om någon misstänker att en elev som går i särskolan inte tillhör målgruppen för särskolan?

Alla som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens rektor om de uppmärksammar eller får reda på något som tyder på att en elev i grundsärskolan inte tillhör grundsärskolans målgrupp.

En rektor som får information som tyder på att en elev kanske inte tillhör grundsärskolans målgrupp ska anmäla det till elevens hemkommun. Hemkommunen ska utreda frågan skyndsamt.

Källa: 7 kapitlet 5 a § skollagen.

Förskoleklass och grundsärskola

Kan ett barn få gå kvar i förskolan och börja i förskoleklass ett år senare?

Se svaret under Obligatorisk förskoleklass

Vad gäller kring förskoleklassen för de barn som man tror senare kommer att gå i grundsärskolan eller specialskolan?

Se svaret under Obligatorisk förskoleklass

Senast uppdaterad 14 oktober 2019