Elevsamarbeten vid individuella inlämningar sker i det dolda för läraren

En studie som undersökt högstadieelevers strategier för att hjälpa varandra med individuella inlämningsuppgifter väcker frågan om sådana uppgifter verkligen kan spegla elevernas individuella prestationer. Individuella inlämningsuppgifter tycks snarare i vissa fall vara ett samarbete som sker i det dolda, bortom lärares vetskap. Uppgifterna kan också innebära en social press för elever om att dela med sig av sitt arbete.

I läroplanen för grundskolan står att ”Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella betygskriterier som finns för respektive ämne.” Således slår den fast att betyg ska baseras på elevers enskilda, det vill säga individuella, prestationer.

Vidare uppmanas lärare av Skolverket att ha kontroll över skapade bedömningssituationer, det vill säga att betygsunderlaget är tillförlitligt och att betygen som sätts därmed faktiskt motsvarar elevers kunskaper i ämnet. I och med framväxten av nya AI-baserade verktyg så som Chat GPT rekommenderas lärare att undvika inlämningsuppgifter om man inte kan säkerställa tillförlitligheten i innehållet.

Inlämningsuppgifter där lärare inte kan säkerställa tillförlitligheten kan enbart användas som övning, men inte som betygsunderlag eftersom betygssättning är myndighetsutövning som ska vara rättssäker och tillförlitlig. Lärare måste i dessa situationer kunna försäkra sig om att det verkligen är den elev som uppger sig ha skrivit inlämningsuppgiften som verkligen har skrivit den.

Individuella inlämningar i årskurs åtta och nio

En studie av Charlotta Rönn som undersökt elever i årskurs åtta och nio väcker frågan om bedömningar och betygssättning i realiteten alltid utgår från elevers individuella prestationer, vid inlämningsuppgifter i skolan. Studien genomfördes under tiden med Lgr11 och bygger på fyra månaders observationer från klassrum och raster av 25 elever i årskurs åtta. Utöver observationer har ljudinspelningar från lektioner genomförts samt intervjuer med sammantaget 29 elever i årskurs nio.

Studiens syfte var att identifiera, beskriva och analysera elevers informella sociala strategier bortom lärarens övervakande vid individuella inlämningsuppgifter. Dessa sociala strategier skulle också kunna tolkas som det som i vardaglig mening i skolan kallas eller betraktas som fusk.

Innebörden av att elever samarbetar och hjälper varandra vid individuella inlämningar är att det skapar en osäkerhet för läraren i sina bedömningar. Konsekvensen blir att lärarens bedömning inte egentligen svarar mot elevens prestation och kunskaper. Det i sin tur öppnar upp för ifrågasättande av bedömningens validitet, det vill säga huruvida bedömningen svarar mot det som faktiskt avsetts att bedömas.

Elever undviker att be läraren om hjälp

Ett av resultaten från Rönns studie visar att högstadieeleverna i intervjuer beskriver hur de drar sig för att be om hjälp från lärare. De bär på en uppfattning att läraren främst är någon med makt att sänka deras betyg snarare än någon som skulle kunna erbjuda stöd i lärandet. Som konsekvens av det berättar eleverna att de föredrar att fråga en kamrat om hjälp.

Utifrån observationerna och intervjuerna visar Rönn att eleverna hjälper varandra med individuella inlämningsuppgifter såväl i som utanför klassrummet och efter skoltid.

Elever byter datorer med varandra

I klassrummet uppstår förfrågningar mellan eleverna att hjälpa varandra med texter, både att läsa igenom och att utveckla. I studien framgår att när läraren i klassrummen vänder ryggen till och inte ser, så byter eleverna datorer med varandra för att låta en kamrat arbeta vidare med uppgiften.

Studien ger ett exempel på en situation där två pojkar byter datorer bakom ryggen på läraren och sedan byter tillbaka. Därefter ber eleven läraren att titta på texten genom det digitala verktyget Google Classroom. Läraren återkommer med en bedömning och talar om att texten ser bra ut. Läraren vet dock inte om att det är kamraten bredvid som i själva verket skrivit texten.

En annan strategi är att låta någon annan skriva på ens text genom att dela sina inloggningsuppgifter och därefter låta en kamrat logga in på ens konto och arbeta vidare med arbetet. En del av resultatet från studien visar hur en högpresterande elev hjälper flera elever inför inlämning i ämnet svenska genom att logga in på kamraternas konton och revidera texterna. Detta skedde så pass diskret att inte ens forskaren som utfört observationer i klassrummet märkte det, vilket indikerar att det även är svårt för lärare att i klassrummet upptäcka.

Elever skickar foton på uppgifter

I studien beskrivs också situationer utanför klassrummet och skoltid där eleverna hjälper varandra med individuella inlämningsuppgifter. I intervjuer beskriver elever hur de sms:ar eller ringer varandra om inlämningsuppgifter. Även utanför skoltid beskriver eleverna hur de loggar in på kamraters användarkonton och skriver på varandras texter.

Ett annat sätt är att be någon skicka en bild tagen på en skriven inlämningsuppgift. Eleven som efterfrågat texten lovar i sin tur att formulera om svaren med egna ord, men i intervjuerna berättar elever hur texter kan få hög matchning i plagiatkontroller. Det kan i sin tur leda till att eleven som delat sin text kan bli anklagad av lärare för plagiat.

Nekad hjälp kan få sociala konsekvenser

Att som elev välja att inte dela med sig av sina texter beskrivs i studien som att det kan leda till negativa sociala konsekvenser för eleven. Det kan leda till att bli bemött med ilska eller att bli ignorerad av kamrater i skolan.

Eftersom sociala relationer är viktiga föredrar många elever att hellre dela med sig. Här beskrivs också en skillnad mellan kön då sociala konsekvenser tycks vara vanligare hos flickor. Det beskrivs också vara en könsskillnad mellan vilka elever som hjälper varandra.

Studiens resultat visar att det främst är flickor med lägre betyg som tar hjälp av flickor med högre betyg, både i och utanför klassrummen. Ofta beskrivs högpresterande flickor vara de som får förfrågningar efter bilder på sina texter.

Det är viktigt att visa sig kompetent

Som slutsatser av studien menar Rönn att det tycks vara viktigare för eleverna att framställa sig som kompetenta och flitiga än att ta ansvar för sitt lärande. Konsekvensen av elevernas samarbete blir i förlängningen att eleverna inte bedöms för sina reella kunskaper utan för sina kamraters kunskaper. En risk Rönn påpekar med detta är att elever som egentligen är i behov av stödinsatser kan missas.

En slutsats som kan dras av Rönns studie är hur skolan tycks präglas av en prestationskultur där fokus på betyg kommer före utvecklande av kunskaper och förmågor. Med större fokus på formativ bedömning skulle förmodligen mer tonvikt kunna läggas på lärandet och utveckling före summativa omdömen eller betyg.

Utifrån Rönns studie kan även frågor om bedömningars och betygs validitet lyftas. Hur väl svarar egentligen bedömning och betyg mot elevers individuella kunskaper och förmågor då samarbeten tycks ske i det dolda bortom lärarens vetskap?

Text: Johan Forsell, Linköpings universitet

Källor:

Rönn, C. (2022). Pupils’ informal social strategies in a Swedish compulsory school – What pupils do and say, out of sight of the teachers, while managing written individual assignments. Länk till annan webbplats. Educational Review.

Skolverket. Sätta betyg i grundskolan.

Skolverket. Råd om ChatGPT och liknande verktyg.

Skolverket regeringsredovisning. Förslag till ändringar i kursplaner-kunskapskrav och ämnesplaner, s. 9-10.