Skolverket

Sätta betyg i grundskolan

Som lärare utvärderar du allsidigt varje elevs kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sitt kunnande vid tiden för betygssättningen.

I grundskolan får elever betyg från årskurs 6 i alla ämnen som de har fått undervisning i. I årskurs 6, 7 och 8 får de terminsbetyg i slutet av höst- och vårterminen. I årskurs 9 får de terminsbetyg i slutet av höstterminen och slutbetyg i slutet av vårterminen. Det är med slutbetyget som eleverna söker in till gymnasieskolan.

Betygsskalan

Betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. Betygen A–E är godkända betyg till skillnad från F som står för ett icke godkänt resultat. Att sätta betyg är att bedöma med vilken kvalitet en elev gör och visar det som beskrivs i kunskapskraven. Den här bedömningen gör du som lärare i slutet av en termin.

Om du saknar underlag för att bedöma en elevs kunskaper, på grund av att eleven varit frånvarande, sätter du inget betyg. Markera i stället med ett streck (-) i betygskatalogen och i betygsdokumenten.

Kunskapskraven beskriver vad som krävs för olika betyg. För betyget A, C och E ska elevens kunskaper motsvara beskrivningen av kunskapskravet i sin helhet.

Betygsstegen B och D

För betygen B och D ska eleven ha uppnått det underliggande kunskapskravet i sin helhet och till övervägande del det som beskrivs i överliggande krav. När du avgör om en elevs kunskaper uppfyller det överliggande kunskapskravet till övervägande del är det framför allt en kvalitativ bedömning. Du kan resonera på olika sätt för att motivera att ett överliggande kunskapskrav är uppfyllt till övervägande del.

Läs mer om betygen B och D

I den här bedömningen utgår du från tre frågor.

1. Hur omfattande delar har eleven uppfyllt i överliggande kunskapskrav?

En aspekt att ta hänsyn till är hur stora delar av det överliggande kunskapskravet som elevens kunskaper motsvarar. Det går däremot inte att koppla till övervägande del till en bestämd omfattning av texten i det överliggande kunskapskravet.

2. Hur betydelsefulla delar, utifrån syftet och det centrala innehållet, har eleven uppfyllt i överliggande kunskapskrav?

Allt som står i kunskapskraven väger inte alltid lika tungt. Värdera hur tungt olika delar i kunskapskraven väger utifrån hur betydelsefulla de är i relation till syfte, centralt innehåll och den undervisning som har bedrivits. De delar av kunskapskraven som du bedömer väger tungt kan i regel kopplas till betydande eller omfattande delar av syftet eller det centrala innehållet. Kunnande som beskrivs i dessa delar får därför ofta större plats i undervisningen och kan därför bli utgångspunkt för bedömning vid fler tillfällen. Det är alltså viktigt hur betydelsefulla de kunskaper är som eleven visat i det överliggande kunskapskravet när du ska avgöra om kravet till övervägande del är uppfyllt eller inte. Om elevens kunskaper motsvarar mer betydelsefulla delar i det överliggande kunskapskravet kan det uppväga att kunskapskravet är uppfyllt i mindre omfattning.

På samma sätt kan du komma fram till att elevens kunskaper i de överliggande kunskapskrav motsvarar mindre betydelsefulla delar och att det inte är till övervägande del uppfyllt. I så fall sätter du det lägre betyget.

3. Hur väl utvecklat är elevens kunnande i överliggande kunskapskrav?

En elevs kunnande kan i någon eller några delar vara på en högre nivå än det som beskrivs i närmast överliggande kunskapskrav. Det kan till exempel vara en elev som uppfyller hela kunskapskravet för E och dessutom har kunskaper på A-nivå i någon del. Du kan också bedöma att en elevs kunnande i någon del har högre kvalitet än vad som beskrivs i kunskapskravet för A. Om elevens kunskaper i någon del motsvarar en högre kvalitet än det närmast överliggande kunskapskravet tar du med det i din värdering av om det blir det högre eller lägre betyget. Är elevens kunnande i någon del på en högre nivå än det överliggande kunskapskravet, särskilt i mer betydelsefulla delar, kan det uppväga att kunskapskravet är uppfyllt i mindre omfattning.

Betygsskalan och betygen B och D (reviderat i oktober 2016)länk till annan webbplats

Kunskapskraven

Kunskapskraven består av beskrivningar av hur elevers kunnande i förhållande till de långsiktiga målen kommer till uttryck, och av värdeord som anger med vilken kvalitet elever visar sitt kunnande. De är konstruerade utifrån de långsiktiga målen och det centrala innehållet. Det är viktigt att läsa och tolka kunskapskraven i relation till syftet (inklusive målen), det centrala innehållet och den undervisning som bedrivits. 

Läs mer om värdeorden i kunskapskraven

De vanligaste värdeorden

Vi har sammanställt några av de vanligaste värdeorden i kunskapskraven. Du hittar värdeorden på de sista sidorna i kommentarmaterialen till kursplanerna.

Kommentarmaterial till kursplanerna i grundskolanlänk till annan webbplats

Från bedömning till betyg

Betyget ska spegla den kvalitet eleven har på sitt kunnande vid terminens slut. Som lärare dokumenterar du kontinuerligt elevernas kunskaper, eftersom elever ofta inte kan visa alla sina kunskaper precis innan det är dags för betygssättning. När det är dags för betyg analyserar och värderar du hur relevant och rättvisande bild olika underlag ger av elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven.

Läs mer om hur bedömningar blir till betyg

Enligt läroplanen ska du utnyttja all tillgänglig information om elevernas kunskaper och allsidigt utvärdera den i förhållande till kunskapskraven. Informationen kan vara exempelvis redovisningar, loggböcker, filmer, laborationsrapporter, provsvar och klassrumsdiskussioner. Det kan också vara sammanfattningar av enskilda bedömningsunderlag. Sammanfattningarna kan se olika ut men behöver kunna relateras till kunskapskraven för att kunna användas som underlag vid betygssättningen. Du kan också utgå från minnesanteckningar eller använda annan relevant information ur minnet som kanske inte har dokumenterats.

Utvärdera bedömningsunderlagen

Att allsidigt utvärdera elevens kunskaper innebär att du analyserar och värderar olika underlag utifrån hur relevant och rättvisande bild de ger av elevens kunskapsnivå vid tiden för betygssättningen i förhållande till kunskapskraven. Då tar du exempelvis hänsyn till när bedömningen genomfördes och hur omfattande och tillförlitliga olika bedömningssituationer har varit.

När genomfördes bedömningen? Betyget ska spegla den kvalitet som eleven har på sitt kunnande i slutet på terminen eller vid avslutad kurs. Det är därför viktigt att noga överväga vilken roll bedömningar gjorda tidigt under terminen eller kursen ska ha. Det behöver inte alltid vara så att senare bedömningar ger en mer rättvisande bild av en elevs kunskaper, men de kan ofta väga tyngre vid betygssättningen eftersom elevernas kunnande ofta fördjupas och utvecklas genom undervisningen.

Hur betydande var bedömningen? När du allsidigt utvärderar elevernas kunskaper inom en del av kunskapskraven kan det vara så att du fäster större vikt vid vissa bedömningar som omfattat väsentliga delar av ämnets syfte och större delar av det centrala innehållet och därmed är kopplade till flera eller större arbetsområden eller motsvarande.

Hur tillförlitlig var bedömningen? Du kan värdera bedömningstillfällen olika utifrån deras tillförlitlighet, det kan till exempel ha funnits skäl till att en elev hade svårt att visa sina kunskaper. Eleven kan till exempel ha varit sjuk eller missuppfattat en uppgift. Du kan också fästa mindre vikt vid ett bedömningstillfälle om du kommer fram till att det inte gav eleverna en rättvis chans att visa kunskaper på exempelvis A-nivå i ett arbetsområde. Det kan bero på att eleverna inte hann fördjupa sig som du hade tänkt i undervisningen.

Om du samarbetar med kollegor i utformningen av en bedömningsuppgift och sambedömer elevernas svar, kan det öka tillförlitligheten i bedömningen. Du kan då fästa större vikt vid ett sådant bedömningsunderlag i värderingen.

Betygsskalan och betygen B och D (reviderat i oktober 2016)länk till annan webbplats

Terminsbetyg

Terminsbetyg sätter du i slutet av varje termin från höstterminen i årskurs 6 upp till höstterminen i årskurs 9. Slutbetyg får eleverna i slutet av våren i årskurs 9, eller när ett ämne har avslutats.

Betyg som du sätter i slutet av en termin där det saknas kunskapskrav bygger på en bedömning av de kunskaper som eleven har fått i ämnet till och med den aktuella terminen. Du gör bedömningen utifrån de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället, i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6 eller 9. Du ska då ta hänsyn till årskursen, undervisningen och vilka delar av kunskapskraven som prövats. Eleven har kanske inte fått undervisning i allt och då kan det vara någon del av kunskapskraven som du kan bortse ifrån. Det kan till exempel handla om något centralt innehåll som står inskrivet i kunskapskraven men som inte blivit aktuellt att bedöma.

I slutet av årskurs 6 eller 9 ska en elev däremot ha visat att hon eller han kan allt det som står i hela kunskapskravet för exempelvis E för att få det betyget. Då går det inte att bortse från någon del av kunskapskraven. Motsvarande gäller för betygsstegen A och C. Betygsstegen B och D innebär att det underliggande betygssteget är uppfyllt i sin helhet och det överliggande till övervägande del.

Läs mer om terminsbetyg


Alla betygssteg är möjliga alla terminer

Med formuleringen i relation, eller med hänsyn, till årskursen menas att när du sätter betyg i slutet av till exempel höstterminen i årskurs 8 bedömer du vilka kunskaper som är rimliga att begära i relation till kunskapskraven som gäller för slutet av årskurs 9. Vid betygssättningen ställer du lite lägre krav på vad till exempel ”ett enkelt resonemang” innebär eller hur ”ett komplext samband” kan se ut än vad du skulle ha gjort i årskurs 9. Men tanken är inte att skolan ska utforma egna kunskapskrav för årskurs 7 och 8. Alla betygssteg är alltså möjliga alla terminer.

Betyget grundar sig på all tillgänglig information

Betyget ska spegla elevens kunskaper vid tiden för betygssättningen. När du bedömer elevers kunskaper i förhållande till kunskapskraven, ska du utgå från all tillgänglig information till och med den aktuella terminen. Det betyder att även underlag från tidigare terminer kan vara relevanta. Bedömningen gäller alltså de delar av kunskapskraven i ett ämne som har behandlats i undervisningen, fram till och med den aktuella terminen och betygssättningstillfället. Men de kunskaper eleverna har visat den senaste terminen kan ofta väga tyngre vid betygssättningen, eftersom deras förmågor ofta fördjupas genom undervisningen.

Betyg i de ämnen eleven fått undervisning i under terminen

Terminsbetyg sätter du bara i de ämnen som eleven fått undervisning i under den aktuella terminen, och undervisning behöver inte ges i varje ämne under varje termin. Om eleven har ett betyg från en tidigare termin men inte fått undervisning i ämnet under innevarande termin, får eleven inget nytt betyg. Men det senast satta betyget finns med i terminsbetyget.

Har eleven haft undervisning i ett ämne i årskurs 5 men inte i årskurs 6, får eleven inget betyg vare sig i slutet av höstterminen eller i slutet av vårterminen i årskurs 6. Om en elev fått ett betyg utifrån undervisning under vårterminen i årskurs 7 men sedan inte får någon undervisning förrän vårterminen i årskurs 9, skriver du in det senast satta betyget i terminsbetygen däremellan. Hur du ska skriva framgår av våra föreskrifter. Där finns också mallar för terminsbetygen.

F och streck

Om eleven har varit frånvarande så att inte finns underlag för att bedöma elevens kunskaper i ett ämne får eleven inget betyg. Markera med ett streck (–) i betygskatalogen och i betygsdokumenten. Har du underlag för att bedöma elevens kunskaper, och de inte räcker för ett godkänt betyg ska du sätta betyget F. Skillnaden mellan streck och F är alltså att streck inte är ett betyg. Att inte sätta betyg är ett beslut som i vissa fall kan få konsekvenser för eleven. Använd det därför restriktivt.

Läs mer om F och streck

Exakt var gränsen går för om underlaget räcker till för ett betyg eller inte kan bara du som lärare avgöra. Du ska bedöma om du vet något om vad eleven kan i förhållande till kunskapskraven eller inte. Du kan förstås veta en del om vad eleven kan i förhållande till kunskapskraven utifrån undervisningen, även om eleven till exempel missat ett prov.

Det är viktigt att eleven deltar i undervisningen, ökar frånvaron ska skolan undersöka hur man kan främja elevens närvaro. Finns det risk att eleven inte får godkänt betyg i något ämne ska eleven snabbt få extra anpassningar i undervisningen. Skolan kan behöva utreda elevens behov av särskilt stöd.

Mer om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

Undantagsbestämmelsen

Om det finns särskilda skäl kan du bortse från enstaka delar av kunskapskraven vid betygssättningen. Den här delen av skollagen brukar kallas för undantagsbestämmelsen eller pysparagrafen. Undantagsbestämmelsen kan endast tillämpas vid betygssättningen. Syftet med bestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft någon möjlighet att nå ett visst betyg. Det är inte meningen att en elev med bristfälliga kunskaper i allmänhet ska kunna få ett godkänt betyg. Undantagsbestämmelsen tillämpas bara om elevens svårigheter inte går att avhjälpa genom särskilt stöd.

Mer om undantagsbestämmelsen

När ett betyg har blivit fel

Betygssättning är en myndighetsutövning och ett betyg går inte att överklaga. Däremot kan rektorn rätta ett betyg som innehåller ett uppenbart fel, till exempel att fel betyg skrivits in i betygskatalogen av misstag. Skolan kan också ändra betyget när det är uppenbart fel på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning. Det kan till exempel vara att ett bedömningsunderlag inte beaktats vid betygssättningen. Betyget kan då ändras, men får då inte sänkas. Ändringen måste kunna ske snabbt och enkelt, vilket innebär att det normalt inte finns någon ändringsskyldighet om det krävs ytterligare utredning i ett ärende. Det är den eller de personer som ursprungligen satte betyget som ändrar det. I vissa fall kan rektorn behöva fatta beslutet, till exempel om den som har satt betyget har slutat.

Blockbetyg i årskurs 6

Fram till slutet av årskurs 6 kan de skolor som har ämnesövergripande undervisning i de natur- och samhällsorienterande ämnena välja att sätta blockbetyg i årskurs 6, det vill säga ett sammanfattande betyg. Sammanfattande betyg i SO- och NO-ämnena kan användas i årskurs 6, men inte i de högre årskurserna.

Läs mer om blockbetyg i årskurs 6

Kunskapskraven för betyget ska vara uppfyllda i samtliga ämnen

Om skolan sätter sammanfattande betyg ska detta göras enligt samma regler som finns för betygssättning i övrigt. Det betyder till exempel att kunskapskraven för betyget E ska vara uppfyllt i samtliga tre ämnen som ingår i NO (biologi, fysik och kemi) för att eleven ska få betyget E i sammanfattande betyg.

Rektorn beslutar om blockbetyg

Det är rektorn som beslutar om att sätta sammanfattande betyg. Om rektorn fattat ett sådant beslut i SO eller i NO ska detta gälla hela undervisningsgruppen och för hela läsåret. Rektorn kan fatta olika beslut för olika undervisningsgrupper, eftersom beslutet om att sätta blockbetyg eller inte är kopplat till i vilken utsträckning lärarna undervisar ämnesövergripande. Det gör att rektorn även kan besluta om att sammanfattande betyg ska sättas i en undervisningsgrupp i NO, men inte i SO och tvärtom.

Nationella provets betydelse för betyget

Betyg och provbetyg är olika på flera sätt. Provbetyget baseras på ett enskilt prov eller ett antal delprov som genomförs vid ett enstaka tillfälle. De nationella proven är omfattande, men prövar inte alla delar av ämnets eller kursens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav. Betyget däremot bygger på många bedömningar som gjorts vid olika tillfällen och på många olika sätt. Från den 29 juni 2018 ska provresultatet särskilt beaktas vid betygssättningen.

Mer om hur du kan använda provresultaten i betygssättningen

Lärarlegitimation – ett krav för att få sätta betyg

En lärare som saknar lärarlegitimation får inte sätta betyg självständigt, utan ska göra det tillsammans med en legitimerad lärare. Båda lärarna ska då signera i betygskatalogen. Om de två lärarna som ska sätta betyg tillsammans inte kan enas om betyget har den legitimerade läraren företräde och sätter betyg, under förutsättning att den legitimerade läraren har behörighet att undervisa i det aktuella ämnet. Om den legitimerade läraren inte har ämnesbehörighet sätter rektorn betyg.

Mer om lärarlegitimation och betygssättning

Försöksverksamhet: betyg från årskurs 4

Just nu pågår en försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 på 16 skolor i Sverige. Försöksverksamheten startade hösten 2017 och pågår till och med juni 2021. På de deltagande skolorna får eleverna betyg redan i årskurs 4 och 5. Skolverket har i uppdrag av regeringen att utvärdera försöksverksamheten.

Deltagande skolor

Huvudmän (kommuner eller fristående skolor) och skolor som deltar i försöksverksamheten med betyg från årskurs 4:

Campus Manilla utbildning AB: Campus Manilla

Haparanda kommun: Språkskolan

Ideella föreningen för alla nationers fria skola: Alla Nationers Fria Skola

Internationella Engelska skolan i Sverige AB: Internationella Engelska skolan Landskrona, Internationella Engelska skolan Täby, Internationella Engelska skolan Karlstad, Internationella Engelska skolan Eskilstuna

Kunskapsskolan i Sverige AB: Kunskapsskolan Borås

Landskrona kommun: Pilängskolan

Malmö Friskola AB: Malmö Friskola

Stiftelsen Carpe Diem: Fredrikshovs slotts skola

Stiftelsen English School Gothenburg: The English School of Gothenburg

Stiftelsen Maria Elementar skola: Maria Elementar skola

Vallentuna kommun: Gustav Vasaskolan

Vetenskapsskolan AB: Vetenskapsskolan

Värmdö kommun: Ösbyskolan

Har du frågor om försöksverksamheten? Kontakta oss på betygak4@skolverket.se

Försöksverksamhet: spetsutbildning

Sedan höstterminen 2012 pågår ett försök med riksrekryterande spetsutbildning i årskurs 7–9. Det ska framgå av elevens slutbetyg från grundskolan att eleven har deltagit en spetsutbildning. Det ska också framgå vilket eller vilka ämnen som spetsutbildningen har varit inriktad mot. Försöksverksamheten pågår mellan den 1 juli 2012–30 juni 2022.

Mer om spetsutbildning i grundskolan