Skolsegregationen hotar tolerans och tillit

Skolsegregationens onda spiral är ett hot mot likvärdighet eftersom den försvårar skolans kompensatoriska uppdrag. Den bidrar till ökade skillnader i undervisningskvalitet mellan skolor, kommuner och elevgrupper. Den minskar också möjligheterna att mötas och samverka mellan olika sociala och etniska grupper, vilket i sin tur försvårar för tolerans och tillit.

Segregation är ett relationellt fenomen

Den statliga utredningen En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning definierar segregation som ett åtskiljande av olika grupper av människor som sker på olika arenor, bland annat bostadsområde, skola och arbete. Segregation är enligt författarna alltid ett relationellt fenomen, som etablerar eller reproducerar skillnader mellan olika grupper i samhället på olika sätt.

Utredningen visar att segregation tenderar att leda till att några blir vinnare och andra blir förlorare, eftersom segregation både kan stärka vissa gruppers livsvillkor och drastiskt försämra dem för andra. Segregationen kan i relation till detta vara något självvalt och positivt för vissa grupper, medan den för andra är ofrivillig och förknippad med något negativt.

Enligt den ovannämnda utredningen är segregation, med andra ord, ett mångfacetterat fenomen som kan komma till uttryck i olika former som ofta är kopplade till varandra. Med utgångspunkt från regeringens långsiktiga strategi för att minska och motverka segregation, pekar utredningen på tre former av dominerande segregationsformer som är starkt kopplade till varandra:

1. Socioekonomisk segregation, att personer med olika utbildning, inkomst och yrke fysiskt bor och verkar på olika platser.
2. Etnisk segregation, personer med visst ursprung eller viss religion skiljs från andra.
3. Demografisk segregation, när det uppstår skillnader beroende på kön, ålder eller hushållstyp.

Sidan 193.

Utredningen anger att graden av skolsegregation brukar analyseras utifrån graden av både etnisk och socioekonomisk segregation. Den påpekar även att termen familjebakgrund ofta används som en förenkling för att beskriva dessa två typer av segregation som i Sverige visar en tydlig koppling med varandra.

Med hänvisning till tidigare forskning pekar utredningen på boendesegregationen, skolvalet och den växande andelen elever i fristående skolor som bidragande orsaker till den ökade skolsegregationen. Samtidigt registreras skillnader i relation till graden av skolsegregationen mellan olika kommuner.

I Skolverkets promemoria om huvudmäns arbete med att motverka skolsegregation från 2018, definieras skolsegregation som …att elever med liknande socioekonomisk- och migrationsbakgrund går i samma skolor. (Sidan 3)

Ökad skolsegregation leder till minskad likvärdighet

Skolsegregationen är ett hinder för skolans likvärdighetsuppdrag eftersom den bidrar till att stärka skillnader i undervisningskvalitet och tillgång till lärare med goda kvalifikationer, enligt Yan-Hansens och Gustavssons studie om likvärdighet i den svenska grundskolan under perioden 1998–2014.

Baserat på mätningar av likvärdighet i relation till föräldrars utbildningsnivå och elevernas akademiska resultat, visar Yan-Hansens och Gustavssons undersökning en minskning av likvärdigheten i Sverige under denna period. Denna studie lyfter även fram följande slutsatser:

• Likvärdigheten har minskat på grund av en ökning av skolsegregation.
• Skillnader i elevernas akademiska prestationer mellan skolor och kommuner har ökat.
• Elevernas studieresultat påverkas både av familjernas socioekonomiska bakgrund och av familjens strategier vad gäller att göra rätt skol- och utbildningsval.
• Den ökade skolsegregationen har i synnerhet haft negativa följder för rätten till en likvärdig utbildning för elever med utländsk bakgrund.

Skolsegregationens onda spiral

Skolsegregationens onda spiral, i synnerhet för skolor med stor koncentration av elever från familjer med låg genomsnittlig utbildningsnivå, påtalas även av utredningen En alltmer uppdelad skola. 700 högstadierektorer om skolans likvärdighet och framtid. Denna utredning, som publicerats av Lärarnas Riksförbud och Sveriges Skolledarförbund år 2021, visar följande negativa följder av skolsegregationen:

• Ökad risk för svårigheter att rekrytera behöriga lärare och speciallärare.
• Ökad risk för ytterligare ansträngd arbetssituation för den befintliga skolpersonalen.
• Ökad risk för en försämring av undervisningssituationen.
• Ökad risk för minskade möjligheter till inköp av relevanta läromedel.
• Ökad risk för obalans i budget och underskott på grund av elevflytt till andra skolor.

Denna utredning belyser även att elevsammansättningen skiljer sig åt mellan de kommunala och fristående skolorna som ingick i studien. Skillnader i elevsammansättning mellan olika skolor beroende på huvudmannaskap bidrar till skolsegregationen genom att:

• Den kommunala skolan oftast har ansvar för den största andelen elever med föräldrar som har en låg genomsnittlig utbildningsnivå.
• Fristående skolor är överrepresenterade bland skolor med elever som har föräldrar med hög genomsnittlig utbildningsnivå.
• Dagens finansierings- och resurstilldelningssystem gynnar skolor med de mest gynnsamma elevunderlagen.
• Det genererar svårigheter att dra till sig och behålla elever för de skolor som visar dåliga elevresultat.
• Det genererar svårigheter att få alla elever att nå gymnasiebehörighet.
• Det ökar risken för att kommunala skolor står inför betydligt större utmaningar än de fristående.

Strategier för att motverka skolsegregationen

I Skolverkets promemoria om skolsegregation föreslås följande strategier för att framgångsrikt motverka social segregation inom ramen för nuvarande system:

• Samarbete och nätverk, både inom och mellan huvudmän när det gäller jämnare elevsammansättning mellan skolor.
• Riktade insatser mot skolor med mindre gynnsamma förutsättningar när det gäller ekonomiska och personella resurser.
• Omorganisation av skolenheter, ombyggnation eller anläggning av nya skolor.

När det gäller omorganisation av skolenheter lyfter forskningsrapporten Att bryta segrega­tion genom utbildning av Arneback med flera följande iakttagelser:

• Beslutet att lägga ned kommunala skolor bör förstås inom ramen av en utbildningspolitik som kännetecknas av kravet på hög nivå av måluppfyllelse, betoning på ansvarsutkrävande och brister, skolans marknadsutsättning samt valfrihetsreformer.
• Nedläggningen samt flytten av elever ger ingen garanti för framgångsrikt arbete mot skolsegrationen.
• Kommunens stöd är en nödvändig förutsättning för ett likvärdigt och framgångsrikt arbete med heterogena grupper på skolnivå.
• Elevflytten skapar endast förutsättningar, ökad integration och samvaro mellan olika elevgrupper om särskiljande och utestängande praktiker inte äger rum inom omorganisationen.
• Elevflytten ger ingen garanti för att stoppa den interna skolsegregationen, det vill säga att olika elevgrupper särskiljs även efter att de flyttat till en ny skola.
• Elevflyttens framgång beror även på personalens relationella arbete för att skapa trygga sociala rum och välfungerande lärmiljöer.
• Elevflytten är ingen garanti för en ökad måluppfyllelse för de elever som har flyttats från den nedlagda skolan.
• Flytten av elever har inte heller påverkat måluppfyllelsen för de övriga eleverna på anvisningsskolorna.

Den statliga utredningen En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning föreslår i sin tur följande åtgärder på olika politiska och utbildningsnivåer:

• Förstärkning av den kollektiva lärarkompetensen genom till exempel det så kallade professionsprogrammet.
• Etablering av allsidiga sammansatta skolor och klasser där elever med olika bakgrunder möts inom både kommunala och fristående skolor.
• Ett ökat samarbete mellan huvudmän och staten inklusive universitet på regional nivå genom en förstärkning av Skolverkets regionala närvaro.
• En kontinuerlig och tillförlitlig uppföljning av samtliga skolenheters förutsättningar, verksamhet och resultat baserat på en dialog mellan Skolverket och huvudmännen.
• Reglering av urvalsgrunder för skolor som har flera sökande elever än det finns platser.
• Vårdnadshavarens skolval görs under gemensam skolvalperiod via ett gemensamt nationellt system för både kommunala och fristående skolor som skall hanteras av Statens skolverk i dess regionala organisation.
• Ett skolvalsystem där alla sökande får likartade möjligheter till en viss skolplacering.
• Ökade och förändrade statliga finansiella styrmedel för att minska skillnader mellan kommuner och huvudmän.
• Skolpengen ska i vissa fall följa med eleven med viss fördröjning för att garantera en viss ekonomisk stabilitet för de skolor som drabbats av elevflytt.

Sammantaget är skolsegregation ett relationellt fenomen som hotar både likvärdighet och demokrati genom att orsaka hinder för möten och samverkan mellan olika sociala och eller etniska grupper. Refererade utredningar och forskningsstudier pekar på att arbetet mot skolsegregation bör bygga på en ökad reglering av skolvalsystem, en ökning av riktade finansiella styrmedel, ökad kompetensutveckling av skolpersonalen samt ökad samverkan mellan olika nivåer och centrala aktörer i olika samhällsarenor.

Text: Guadalupe Francia, Silvia Edling, och Signhild Olsson, Högskolan i Gävle

Källor:

Arneback, E., Bergh, A. Jämte, J. och Trumberg, A. (2021) En skola i integration. Lärdomar från Örebro kommuns arbete med styrd skolintegration. Örebro Universitet.

Lärarnas Riksförbund och Sveriges Skolledarförbund (2021) En alltmer uppdelad skola. 700 högstadierektorer om skolans likvärdighet och framtid.

Skolverket (2018) Kartläggning av huvudmäns arbete med att motverka skolsegregation Länk till annan webbplats..

SOU 2020: 28 En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning. Länk till annan webbplats.

Yang Hansen, K. & Gustavsson J.-E. (2019). Identifying the key source of deteriorating educational equity in Sweden between 1998 and 2014, International Journal of Educational Research, 93, 79–90.