Sammanställning och spridning av forskningsresultat

Skolverket sammanställer och sprider forskningsresultat som kan vara relevanta och användbara för utbildningsområdet och ett verktyg för att undersöka, granska och utveckla den egna praktiken. Möjligheten att ta del av forskning är också en förutsättning för en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Syftet med uppdraget att sprida forskning är att

  • göra forskning mer tillgänglig för verksamma i alla skolformer
  • underlätta användning av forskning i praktiken
  • bidra till ett vetenskapligt förhållningssätt och ett problematiserande hos de verksamma.

Det ska i sin tur skapa förutsättningar för kvalitet och likvärdighet i utbildningen för barn, elever och vuxna.

Via länken nedan kan du läsa mer om forskning i relation till skol- och undervisningsutveckling.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Samverkan med universitet och högskolor

För att sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning inom utbildningsområdet samverkar Skolverket med universitet och högskolor. Vi samverkar också med andra myndigheter och organisationer och för en dialog med verksamma i förskola och skola. Forskare som har kunskap om de aktuella forskningsfrågorna skriver i samarbete med Skolverket artiklar, medverkar i intervjuer, filmer med mera.

Det här erbjuder vi

Vi lyfter fram olika typer av forskning och forskningsresultat. Våra målgrupper är förskollärare, lärare, rektorer, huvudmannarepresentanter och andra verksamma inom utbildning. De resultat vi presenterar utgår alltid från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och ska bidra till ett vetenskapligt förhållningssätt. Innehållet kan vara ämnesrelaterat eller ett bredare tema. Här kan du läsa mer om hur man kan förhålla sig till forskning i relation till den egna verksamheten.

Att använda sig av forskning

På Skolverkets sidor finns olika typer av sammanställningar av forskningsresultat och exempel från praktiken. De har olika form och sprids på olika sätt. Läs mer om dem nedan.

Artiklar om forskning på skolverket.se

På skolverket.se publiceras artiklar anpassade för webben som sammanfattar resultat av forskning. Lärosäten och forskare ansvarar för urvalet och nya artiklar publiceras regelbundet. Målet är att erbjuda ett användbart kunskapsunderlag som ska inspirera till reflektion och utveckling av utbildning och undervisning.

Här hittar du artiklarna

Bevakningsområden

För närvarande omfattar lärosätenas bevakning och sammanställning 11 olika områden.

Bedömning och betyg

Området bedömning och betyg bevakas av Linköpings universitet. Johan Forsell Länk till annan webbplats., doktorand i pedagogik, verksam vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), ansvarar för uppdraget.

Målgrupp

Bedömning är en central och nödvändig aspekt av lärares arbete och det uppfattas som en självklar och viktig del av verksamheten i skolan. Syftet med bevakningen av forskning om bedömning och betyg är att lyfta relevant forskning främst riktad till verksamma lärare och skolledare inom svenska skolan.

Forskningsfältet

Grovt uppdelat kan bedömningsforskning delas in i forskning i bedömning och forskning om bedömning (Lundahl, 2007). Forskning i bedömning relaterar till lärares praktik av bedömning och betygssättning. Här ryms områden relaterade till lärares praktik avseende exempelvis hur de genomför bedömning där begrepp som summativ eller formativ bedömning kan vara vägledande.

Forskning om bedömning å andra sidan relaterar till aspekter som vilka konsekvenser bedömning och betygsättning har utifrån aspekter som lärarens undervisning, elevers lärande och välbefinnande.

Inriktning på bevakningen

Ambitionen med bevakningen är att nå en variation av forskning både i och om bedömning och betygsättning. Olika skolformer kommer att beröras. Vissa studier knyter allmänt an till lärares bedömningspraktik medan andra studier är mer tydligt ämnesdidaktiska. Ett viktigt mål med bevakningen av bedömningsfältet är att lärare och skolledare ska uppleva texterna som tankeväckande, intressanta och relevanta i relation till den egna praktiken.

Källa:

Lundahl, C. (2007). Kunskapsbedömningens historia. I A. Petterson (red.), Sporre eller otyg – om bedömning och betyg, (s. 51–68). Lärarförbundets förlag.

Didaktik

Området didaktik bevakas av Ingrid Bosseldal Länk till annan webbplats., lektor i utbildningsvetenskap, Lunds universitet.

Målgrupp

Många är intresserade av forskning om undervisning och lärande. Frågorna engagerar både allmänhet och professionella. Syftet med bevakningen av området didaktik är framför allt att sprida information om forskningsresultat som kan vara av intresse för lärare och skolledare inom alla skolformer. Resultaten kan ge redskap för att förstå undervisning och lärande liksom för att praktiskt utforma undervisning.

Forskningsfältet

Ordet didaktik är av grekiskt ursprung och betyder ungefär ”undervisa”, ”lära ut” och ”att tillägna sig”. Det är ett relativt ungt forskningsfält i Sverige och behandlar undervisningens och inlärningens teori och praktik.

De klassiska frågorna inom didaktiken är vad, hur och varför.

  • Till vad-frågan hör vad vi ska undervisa om, alltså innehållet i undervisningen och målet med undervisningen.
  • Varför-frågan syftar på resonemang om varför vi ska välja just detta innehåll och hur elever kan motiveras att lära sig det.
  • Hur-frågan handlar om hur undervisningen ska gå till utifrån reflektion över de andra frågorna. De didaktiska frågorna tydliggör att undervisning är en ytterst komplex verksamhet.

Till dessa frågor kan också ett antal andra didaktiska frågor föras, inte minst den viktiga vem-frågan. Vem är eleven som ska lära sig och vem är det som ska bestämma över undervisningens innehåll? Ytterst styrs undervisningsinnehållet av riksdag och regering, men läraren har samtidigt ett avgörande inflytande över vilka aspekter av detta innehåll som aktualiseras i undervisningen.

Ibland används en didaktisk triangel för att studera och analysera undervisning och lärande. Triangelns tre hörn utgör didaktikens tre centrala delar – innehållet, läraren och eleven – och relationerna mellan dem. Ofta ritas också en ring runt triangeln. Ringen symboliserar kontexten, alltså det samhälleliga sammanhang som skolans undervisning och lärande är en del av.

Inriktning på bevakningen

Det genomförs en stor mängd didaktiska forskningsprojekt både i Sverige och i övriga världen. Bevakningen syftar till att presentera intressanta exempel på aktuell forskning och att förmedla resultat som kan vara relevanta för främst lärare och skolledare.

Två områden som vi kommer att hålla ögonen lite särskilt på är aktuell forskning om skolarkitektur och om sociala relationer i skolan. Dessutom kommer vi att följa debatten om forskningen i tidskriften Pedagogisk forskning: Vilka är utmaningarna för utbildning, skola och lärande och vilka bidrag kan den pedagogiska forskningen ge? Hur formeras och organiseras kunskapsområdet givet olika förväntningar i samhället?

Digitalisering

Området digitalisering bevakas av Högskolan i Halmstad. Pernilla Nilsson Länk till annan webbplats., professor i naturvetenskapernas didaktik, verksam vid Högskolan i Halmstad, ansvarar för uppdraget. Medverkande forskare vid Högskolan i Halmstad är Sara Willermark, Nina Bergdahl, Anne-Marie Cederqvist, Björn Sjödén och Emma Edstrand.

Målgrupp

Digitaliseringen berör alla som arbetar inom skolväsendet, från förskola och fritidshem till skola och vuxenutbildningen. Den huvudsakliga målgruppen för denna forskningsbevakning är lärare och skolledare i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning.

Forskningsfältet

Forskningen inom området betonar vikten av att använda digitala verktyg och arbetssätt på ett pedagogiskt och väl genomtänkt sätt som svarar mot undervisningens syften och mål. Forskning inom fältet betonar också betydelsen av att lärare och skolledare gör medvetna val och fattar medvetna beslut om en digitaliserad organisering av utbildning.

Med denna forskningsbevakning vill vi bidra till att professioner inom skolväsendet får en fördjupad kunskap om resultat av forskning som belyser olika aspekter av, och perspektiv på, skolväsendets digitalisering kopplat till utbildning och undervisning.

Inriktning på bevakningen

Bevakningen belyser forskning ur flera olika perspektiv, från den praktiska undervisningen med stöd i digitala verktyg, till att leda och organisera digitalisering. En utgångspunkt för bevakningen är lyfta digitaliseringens utmaningar, men även belysa resultat som handlar om digitaliseringens möjligheter inom skolväsendet.

Flerspråkighet

Området flerspråkighet bevakas av Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet. Susan Sayehli, Länk till annan webbplats. universitetslektor, ansvarar för uppdraget.

Forskning om flerspråkighet

Globalt sett har flerspråkighet alltid förekommit men i takt med att människor, information och produkter rör sig allt mer och snabbare över världen har flerspråkighet kommit att ägnas större uppmärksamhet, inte minst i forskningen.

Flerspråkigheten för med sig nya frågor, insikter och utmaningar. Det blir allt vanligare att människor är flerspråkiga eller gärna vill bli det. Här presenterar vi resultat av forskning om flerspråkighet. Det omfattar rapporter, studier, avhandlingar och konferenser som på olika sätt berör flerspråkighet hos individen, flerspråkighet i skolan och flerspråkighet i samhället. Ambitionen är att bevaka såväl nationell som internationell forskning som rör flerspråkighet. I första hand prioriteras forskning som har direkt relevans för lärare och elever, skola och utbildning men även grundforskning beaktas.

Vad är flerspråkighet?

Att definiera flerspråkighet och att avgöra vem som är flerspråkig kan verka enkelt men är vid närmare eftertanke ganska komplext. Det finns många olika definitioner och vad som vägs in i begreppet flerspråkighet skiljer sig åt mellan olika teoretiska perspektiv. Beroende på definitionen kan antingen väldigt många eller mycket få komma att betraktas som flerspråkiga. Vissa definitioner utgår från talarens färdighetsnivå eller flyt i flera språk, andra fokuserar mer på hur ofta och i vilka sammanhang flera språk används eller uppehåller sig vid om en person identifierar sig själv eller identifieras av andra som flerspråkig. Flerspråkighet kan dessutom utgå ifrån ett samhällsperspektiv likaväl som ett individperspektiv.

Sverige är idag ett flerspråkigt samhälle där det talas upp emot 150 olika språk. Många växer upp med flera modersmål och de allra flesta som bor i Sverige lär sig någon gång under sin livstid mer än ett språk. Enligt Eurobarometer (2012) kan till exempel 86 procent av den svenska befolkningen tala engelska och cirka 40 procent anger att de talar det mycket väl och använder det dagligen.

Internationellt sett finns i Sverige ett relativt starkt lagstadgat stöd för flerspråkighet. Alla som är bosatta i Sverige ska med grund i Språklagen (SFS2009:600) ges möjlighet att både ”lära sig, utveckla och använda svenska” och ges möjlighet ”att utveckla och använda sitt modersmål”. Genom Skollagen (SFS 2010:800) har elever i grundskolan dessutom rätt till modersmålsundervisning, om de har minst en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska, har grundläggande kunskaper i språket och det används som vardagligt umgängesspråk i hemmet. Dessa restriktioner gäller dock inte för Sveriges nationella minoritetsspråk; finska, samiska, meänkieli, jiddisch och romani chib, som har starkare rättigheter till modersmålsundervisning.

Stödet för flerspråkighet finns även på europeisk nivå. EU-kommissionen har i ett flertal dokument uttalat sig om flerspråkighet både som en tillgång och ett åtagande och förespråkar främjandet av såväl minoritetsspråk som regionala språk. I det så kallade ”Barcelona-målet” (2002) nämns målsättningen att alla EU-medborgare bör ges förutsättningar att lära sig att kommunicera på två språk utöver sitt modersmål.

Forskningsbevakningen

Flerspråkighet som forskningsfält spänner över många olika ämnesområden. Några mer konkreta delområden och centrala frågeställningar som kommer att tas upp i den aktuella forskningsbevakningen är följande:

1. Den flerspråkiga individen

Vad säger forskningen om vilka sociala, individuella och psykologiska faktorer som påverkar en individs möjligheter och sätt att lära och använda flera språk? Hur påverkar flerspråkigheten våra kognitiva funktioner? Visar forskningen på några för- eller nackdelar med flerspråkighet? Och vad säger de senaste årens forskning om hur man lär sig ett nytt språk och hur det nya språket fungerar och samspelar med tidigare inlärda språk?

2. Utvecklingsperspektiv på flerspråkighet

Vad säger forskningen om vad som karakteriserar ett andraspråk i utveckling, från nybörjare till avancerad nivå? Hur förändras flerspråkigheten under livets gång? Kan balansen mellan en individs olika språk förändras över tid och vad orsakar i så fall förändringen? Hur kan man kartlägga hur en flerspråkig individ lär in, använder och behärskar olika språk och hur kan man bedöma ett språk i utveckling?

3. Flerspråkighet i skolan

Vad visar forskningen angående hur undervisningen bäst kan organiseras och genomföras för att gynna elevers flerspråkighet? Vilka lärdomar kan dras från internationell och nationell forskning om flerspråkiga utbildningsmodeller och forskning om flerspråkiga praktiker i skolan? Vilken roll spelar till exempel tillgången till undervisning i svenska som andraspråk och modersmålsundervisning för elevers lärande enligt aktuell forskning? Hur kan man i undervisningen på bästa sätt stödja de elever som är i färd med att lära sig svenska som andraspråk? Och vilken roll spelar undervisningen i så kallade moderna språk för främjandet av flerspråkighet?

4. Flerspråkighet i familjen

Vad visar forskningen om hur flerspråkiga familjer går till väga för att fostra sina barn flerspråkigt? Spelar familjernas språkpolicy, det vill säga deras riktlinjer och strategier för barnens språkinlärning och språkanvändning, någon roll för hur barnen i slutänden lär sig och använder olika språk? På vilket sätt bidrar familjernas språkpolicyer till språkens bevarande eller försvinnande och hur samspelar detta med skolans och undervisningens roll för språkens bevarande och utveckling? Och vad är det som formar familjernas ideologier/föreställningar om språkanvändning, språkinlärning och språks olika värden?

4. Flerspråkighet i samhället

Vad visar aktuell forskning avseende relationen mellan de lagar och beslut som reglerar hanteringen av flerspråkighet på samhällelig nivå i Sverige och hur dessa lagar och regler implementeras i praktiken? Hur påverkar aktuellt regelverk barns och vuxnas möjligheter att lära sig, använda och utveckla flera språk? Vilka föreställningar/ ideologier om olika språk och sätt att tala svenska genomsyrar samhället enligt de senaste årens forskning, hur har dessa ideologier vuxit fram historiskt och hur sätter de gränser för hur olika språk och språkliga uttryck värderas och hanteras till exempel inom utbildningsväsendet och i arbetslivet?

6. Flerspråkighet och funktionsnedsättningar

Vad visar aktuell forskning angående hur man kan avgöra om språkliga svårigheter i ett andraspråk beror på en generell språklig eller kognitiv funktionsnedsättning eller om det är resultatet av att personen i fråga fortfarande håller på att lära sig språket och kanske har begränsade möjligheter att höra och använda andraspråket? Hur yttrar sig en specifik språkstörning hos flerspråkiga barn? Hur lätt eller svårt är det för barn med dyslexi eller med neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och autismspektrumstörning att bli flerspråkiga enligt de senaste årens forskning?

Källor:

Aronin, Larissa & Singleton, David. 2012. Multilingualism. Amsterdam: John Benjamins.

Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger. 2013. Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle.

Weber, Jean Jacques, & Horner, Kristine. 2012. Introducing multilingualism: a social approach. London/New York: Routledge.

Förskola och fritidshem

Området forskning inom undervisning och lärande i förskola och fritidshem bevakas av Linköpings universitet. Biträdande professor Helene Elvstrand Länk till annan webbplats. och biträdande professor Maria Simonsson, Länk till annan webbplats. som båda arbetar på Institutionen för beteendevetenskap och lärande, ansvarar för uppdraget.

Målgrupp

Undervisning och lärande i förskola och fritidshem är betydelsefulla områden och en central del av den pedagogiska praktiken. Målgruppen för bevakningsområdet är framför allt personal som arbetar i fritidshem och förskola. Inom båda verksamheterna är frågor som relaterar till området aktuella på olika sätt, vilket gör att artiklarna kan vara ett stöd för att utveckla verksamheten.

Även om merparten av artiklarna är inriktade på antingen förskola eller fritidshem, anser vi att de är användbara och kunskapsutvecklade för båda verksamhetsfälten.

Forskningsfältet

Förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola är ett sammanhållet mål- och resultatstyrt utbildningsväsende, där undervisning och lärande pågår på varierade sätt.

Även om undervisning som fenomen inte är nytt, varken i förskola eller fritidshem, så har uppfattningen om vad undervisning innebär och hur den kan bedrivas varierat stort, vilket också har lett till att ett antal viktiga frågor ställts inom verksamheterna/utbildningarna. Dessa frågor har även fångat forskarnas intresse, från olika fält och med olika teoretiska närmanden. Här kommer vi att introducera resultat från olika vetenskapsområden.

Huvudsyftet med att belysa och sprida forskningsresultat inom detta bevakningsområde är att gynna de professionellas (lärarnas, förskollärarnas, rektorernas, arbetslagets) kunskaper och handlingsberedskap för att på så sätt främja och utveckla deras undervisningspraktiker och ge de bästa förutsättningar för barns och elevers lärande. Området är brett och komplext och vi har därför valt att lägga fokus på följande områden.

Inriktning på bevakningen

Inriktningen syftar till att lyfta fram områden som på olika sätt relaterar till profession, undervisning och lärande i förskola och fritidshem. Det innebär att artiklarna kommer att belysa fritidshemmets kompletterande uppdrag och socialt lärande. Vi kommer även att lyfta forskning om bedömning och mångfald. Dessa olika området kommer att relateras till undervisning och lärande.

Hållbar utveckling

Området hållbar utveckling bevakas av Linköpings universitet. Gunnar Höst Länk till annan webbplats., universitetslektor i visuellt lärande och kommunikation, verksam vid Institutionen för teknik och naturvetenskap, ansvarar för uppdraget.

Målgrupp

Det globala samfundet har i Agenda 2030 lyft fram lärande för hållbar utveckling som ett kritiskt område i strävan mot att hantera de stora miljömässiga, sociala och ekonomiska utmaningarna världen står inför. Det är ett mycket brett område med relevans för hela utbildningssystemet och kännetecknas av demokratiska arbetssätt med hög grad av elevinflytande och kreativa inslag. Syftet med bevakningen är att lyfta fram forskning som kan stödja lärare, förskollärare och skolledare genom att bidra med såväl nya perspektiv som konkret inspiration i arbetet.

Forskningsfältet

Forskningsfältet handlar om de frågeställningar som uppstår i undervisning för och om hållbar utveckling. En grundläggande utgångspunkt är att hållbar utveckling kräver ett holistiskt synsätt, där såväl ekologiska som sociala och ekonomiska aspekter är viktiga. Exempel på framträdande forskningsområden rör elevers handlingskompetens, undervisning och lärande för hållbarhet samt elevers utveckling av ett tankesätt inriktat mot hållbarhet.

Inriktning på bevakningen

Bevakningen inom området lyfter fram en bredd av forskning när det gäller de olika aspekterna av hållbar utveckling. Den forskning som kommer att förmedlas omfattar fritidshem, förskola, grundskola och gymnasium, och handlar bland annat om hur hållbar utveckling förmedlas i läroböcker, flickors och pojkars förhållningssätt till hållbar utveckling och förutsättningar för lärande för hållbar utveckling i olika skolformer.

Källa:

Hallinger, P., & Nguyen, V. T. (2020). Mapping the landscape and structure of research on education for sustainable development: A bibliometric review Länk till annan webbplats.. Sustainability, 12(5), 1947.

Hälsofrämjande perspektiv

Området hälsofrämjande perspektiv bevakas av Linnéuniversitet. Professor Disa Bergnehr Länk till annan webbplats. vid institutionen för pedagogik och lärande ansvarar för uppdraget.

Målgrupp

De huvudsakliga målgrupperna för texterna inom området är skolledare, lärare, fritidspedagoger och elevhälsopersonal inom alla skolformer.

Forskningsfältet

Inom området presenteras forskning som är relevant för det praktiska hälsofrämjande arbete som utförs inom förskolan och skolan. Det hälsofrämjande arbetet spänner över olika vetenskapliga delar, såsom allmändidaktiska, ämnesdidaktiska samt utvecklings- och ledningsperspektiv. Ur ett forskningsperspektiv ska det hälsofrämjande arbetet beskrivas som tvärvetenskapligt, genom att det inbegriper flera olika ämnestraditioner.

Flera olika aktörer inom skolan och i övriga samhället kan bidra till en positiv hälsoutveckling för både barn och vuxna. Det är inte minst av vikt att det finns en skolledning som värdesätter och prioriterar hälsofrågor på olika sätt och nivåer inom den egna organisationen, och som också bygger broar till övriga samhället i frågor som rör det hälsofrämjande arbetet.

Inriktning på bevakningen

En viktig utgångspunkt i det hälsofrämjande arbetet är att elevers hälsa och lärande är sammankopplade. Enligt skollagen ska förebyggande och hälsofrämjande insatser stödja elevernas utveckling mot skolans mål.

Bevakningen 2023 syftar till att belysa hur olika hälsoprofessioner –skolsköterska, skolkurator och skolpsykolog – arbetar och tolkar sina uppdrag. Bevakningen syftar även till att presentera forskning om hur barn upplever, förstår och använder sig av det stöd som elevhälsan erbjuder, samt hur elevhälsopersonal kan samarbeta med föräldrar och lokalsamhälle. Särskilt fokus ges forskning som undersöker skolors stöd till familjer med små resurser och stora behov, det vill säga familjer med så kallad låg socioekonomisk status.

Matematikdidaktik

Området matematikdidaktik bevakas av Catarina Andersson, forskare och universitetslektor, Johan Sidenvall, forskare och skollektor, Anna Ida Säfström, forskare och universitetslektor och Helena Vennberg, forskare och universitetslektor. Alla är verksamma vid Umeå forskningscentrum för matematikdidaktik Länk till annan webbplats..

Målgrupp

Syftet med bevakningen av området matematikdidaktik är framför allt att sprida information om forskningsresultat som kan vara av intresse för lärare, skolledare och huvudmän inom samtliga skolformer. Forskningsbevakningen syftar till att tillgängliggöra forskning så att den bidrar till att utveckla undervisningen i matematik.

Forskningsfältet

Även om matematik har undervisats under årtusenden är det inte förrän de senaste omkring 100 åren som matematikundervisningen och lärandet av matematik har studerats närmare. Under senare årtionden har forskningen gått mot att söka svar på vad som utgör en klassrumspraktik och hur den påverkar lärandet. Samtidigt har forskningsinsikterna också inneburit att den omfattande komplexiteten i lärande och undervisning av matematiken blivit belyst.

Inriktning på bevakningen

Det övergripande perspektivet på inriktning av bevakningen kommer att vara interaktion, resonemangsförmåga och digitala verktyg i matematikundervisningen.

Praktisk-estetiska ämnen

Området praktisk-estetiska ämnen bevakas av Stockholms universitet.
Anja Kraus Länk till annan webbplats., professor i de estetiska ämnenas didaktik, inriktning bild, och Eva Österlind, Länk till annan webbplats. professor i drama med didaktisk inriktning, båda verksamma vid Institutionen för ämnesdidaktik, ansvarar för uppdraget.

Målgrupp

Barn och elever möter i sin vardag en mångfald estetiska uttryck. Forskningsbevakning inom detta område är därför angeläget för skolans verksamhet. Syftet med bevakningen är att i artiklar med angelägen tematik lyfta fram information om nyare forskning som kan stödja och inspirera pedagogiskt arbete med estetikämnen inom och utanför skolväsendet.

Artiklarna kommer att på olika sätt belysa forskning om undervisning och lärande i bild, dans, drama, media, musik, rörelse och slöjd, och även beröra samverkan med andra skolämnen (till exempel idrott och hälsa och hem- och konsumentkunskap). Målgrupper för artiklarna är alla lärare, skolledare och övrig personal som är kopplad till arbete med barn och elever i alla delar av skolväsendet och andra pedagogiska verksamheter.

Forskningsfältet

Forskningsfältet som bevakas berör multimodalitet, praktiska och estetiska lärprocesser samt gestaltande uttryck i didaktisk verksamhet. Forskningen är riktad mot olika åldrar i såväl formell som informell utbildning och sträcker sig från praktiknära forskning till filosofiska och transkulturella studier. Gemensam nämnare är fokus på olika aspekter av undervisning och lärande inom praktiska och estetiska ämnen samt estetiska lärprocesser.

Inriktning på bevakningen

Bevakningen syftar till att lyfta fram en mångfacetterad forskning, inte minst när det gäller skolämnen. Under året beskrivs forskning om bild, dans, drama och slöjd, samt mer övergripande frågor som konkretion av abstrakt ämnesinnehåll, och samverkan mellan kultur och skola. Ambitionen är att bevaka forskning som avser barn och elever i olika åldrar, inom olika pedagogiska verksamheter från förskoleklass till gymnasium och vuxenutbildning. Flera artiklar anknyter till andra skolämnen där estetiska lärprocesser kan bidra till fördjupad förståelse och ökat lärande.

Professionsutveckling

Området professionsutveckling bevakas av Högskolan i Halmstad. Docent Ann-Christine Wennergren Länk till annan webbplats. och universitetslektor Jaana Nehez Länk till annan webbplats., verksamma vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle, ansvarar för uppdraget.

Målgrupp

Forskning om professionsutveckling i skolan är mångskiftande och omfattar samtliga skol- och verksamhetsformer. Till målgruppen hör de som i förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, gymnasieskola och på huvudmannanivå bidrar till att stärka det professionella utövandet i verksamheten. Det kan till exempel handla om beslutsfattare och skolprofessioner med ansvar och mandat att utveckla undervisningens kvalitet, ledarskap i undervisningen, det systematiska kvalitetsarbetet eller det kollektiva lärandet mellan och inom skolorganisationens olika nivåer.

Till målgruppen hör även alla enskilda barnskötare, fritidspedagoger, elevassistenter, lärare, specialpedagoger, speciallärare och rektorer som tar ett eget ansvar för sin professionsutveckling.

Forskningsfältet

Forskning om professionsutveckling bedrivs inom flera olika vetenskapliga discipliner. Den professionsutvecklingsforskning som genomförs i olika skolformer har oftast sin hemvist i ämnena pedagogik, didaktik, ledarskap och organisation. Den fokuserar bland annat på

  • praktikutvecklande samarbeten
  • kollegialt lärande
  • samverkan
  • hur professionerna kan utveckla ny egen kunskap genom att bepröva erfarenhet
  • hur skolans ledarskap kan underlätta för professionsstärkande initiativ
  • insatser och strukturer som möjliggör eller försvårar professionsutveckling.

Det finns även forskning som utifrån kritiska perspektiv ställer frågor om makt och konsekvenser av att former för och innehållet i professionsutveckling ofta avgörs av andra – såsom stat, huvudman och skolledning – än den egna professionen.

Inriktning på bevakningen

Artiklarna kommer att spegla att den forskning som bedrivs inom och mellan dessa olika fält skiljer sig åt när det gäller perspektiv, teorier och analysmodeller, men även göra tydligt att forskning om professionsutveckling oftast förenas i ett gemensamt intresse för vad som fungerar och varför det gör det. Artiklarna kommer att innehålla professionsutvecklande metoder, arbetssätt och resultat, möjliga att omsätta eller inspireras av i den egna praktiken, liksom exempel där elever, lärare eller skolledare själva beprövat erfarenhet och därigenom producerat ny kunskap.

  • Digitala observationer av undervisning som utgångspunkt i professionsutveckling.
  • Möjligheter och utmaningar i kollegiala samtal för utveckling av undervisning.

Specialpedagogik

Området specialpedagogik bevakas av forskningsmiljön Specialpedagogik, Utveckling och Lärande vid Örebro universitet. Thomas Barow Länk till annan webbplats., professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik, verksam vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap ansvarar för uppdraget.

Målgrupp

Målgruppen är personer som på olika sätt arbetar med och för alla människors lärande och utveckling. Gemensamt för målgruppens intressen är att de jobbar med aspekter av inkludering och exkludering i förskolor, skolor och vuxenutbildning. Det innebär i första hand specialpedagoger och speciallärare, men även ytterligare professionella som till exempel förskollärare, andra lärare, assistenter, rektorer, övrig personal inom elevhälsan och lärarutbildare. De presenterade forskningsresultaten kan stimulera till fördjupad läsning, reflektion, förståelse och diskussion.

Forskningsfältet

Specialpedagogik är ett pedagogiskt fält som präglas av mångdisciplinär och tvärvetenskaplig forskning. Det centrala kunskapsområdet är pedagogik, men ämnen som bland annat filosofi, etik, sociologi, psykologi och medicin bidrar med sina respektive teoretiska utgångspunkter och problemformuleringar. Med fokus på utbildning, utveckling och lärande intresserar sig specialpedagogiken för relationen mellan individ och samhälle. Forskningen rör därför ofta aspekter av tillgänglighet, delaktighet, inkludering och exkludering på olika nivåer i utbildningssystemet.

Inriktning på bevakningen

Den huvudsakliga inriktningen för forskningsbevakningen 2023 rör möjligheter och utmaningar av inkluderande undervisningsformer. Fokuset ligger på att undanröja hinder i utbildningssystemet och att möjliggöra bildning i meningen att främja barn och ungas individuella utveckling i gemenskap med andra. I geografiskt avseende beaktas framför allt forskning som har genomförts i Sverige. Bevakningen tar särskilt upp utbildningsfrågor för och med personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Kunskapsöversikter

Våra kunskapsöversikter sammanfattar kunskapsläget inom ett specifikt område, som exempelvis vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, studie- och yrkesvägledning, fritidshemmet och elevhälsa. Här kan du läsa mer.

Kunskapsöversikter: Forskning för skolan

Moduler på Skolverkets lärportal

På Lärportalen finns material för att utveckla undervisning och utbildning. Läs artiklar, se undervisningsfilmer och lyssna på intervjuer med forskare inom pedagogik och didaktik. Materialet är indelat i tematiska moduler inom olika områden, som till exempel matematik, digitalisering, styrning och ledning, språk-, läs- och skrivutveckling och undervisning i förskolan.

Materialet är anpassat efter olika målgrupper och olika barn- och elevgrupper. Det går att använda en hel modul för ett större kollegialt lärande tillsammans med kollegor eller att välja ut en artikel eller film utifrån era specifika behov av ny kunskap och kompetensutveckling.

Lärportalen Länk till annan webbplats.

Skolverkets utbildningsplattform

På utbildningsplattformen finns webbkurser inom olika områden, som till exempel bedömning, apl-handledarutbildning och fritidshemmets undervisning. Kurserna består av artiklar, filmer och diskussionsfrågor och innehåller teoretiska och praktiska delar. Ni får tillgång till alla kurser genom att skapa ett användarkonto.

Skolverkets utbildningsplattform Länk till annan webbplats.

Inspiration och stöd i arbetet

Under denna rubrik hittar ni inspirerande exempel ur praktiken och stöd i arbetet inom olika områden. Använd sökfunktionen för att hitta rätt fokusområde eller ämne.

Inspiration och stöd i arbetet

Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling och skolbibliotek (NCS)

Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling och skolbibliotek är en del av Skolverket och vänder sig till alla som arbetar med att stärka barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling. På NCS sida hittar du samlade resurser, information och inspiration till det språkutvecklande arbetet.

Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling och skolbibliotek (NCS)

Senast uppdaterad 21 mars 2023

Innehåll på denna sida