Ett år med pandemi i förskola och skola och komvux

Undervisning delvis på distans, högre frånvaro i förskola och grundskola samt risk för utbildningstapp. Det är några av slutsatserna i Skolverkets delredovisning av uppdraget att undersöka pandemins konsekvenser för skolväsendet.

Under våren har Skolverket genomfört fyra intervjustudier om förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och komvux. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har också genomfört en studie med fokus på elever i behov av stödinsatser. Intervjustudierna ingår i Skolverkets regeringsuppdrag att undersöka pandemins konsekvenser för utbildningen inom skolväsendet.

Undervisning delvis på distans

Inom de flesta av skolformerna har verksamheterna hållits öppna i stort sett i samma utsträckning som vanligt. Inom gymnasieskolan, komvux, och högstadiet har undervisningen kunnat upprätthållas genom fjärr- eller distansundervisning i perioder.

Övergången till distansundervisning har inneburit utmaningar för både lärare och elever. Olika grupper av elever har olika förutsättningar att klara av fjärr- eller distansundervisning beroende på ålder, behov av stöd, tidigare studievana och studieresultat, samt familje- och hemförhållanden. Bilden är att eleverna har klarat av undervisningen på distans, men distansundervisningen bedöms inte hålla motsvarande kvalitet som undervisningen i skolans lokaler.

Högre frånvaro i förskola och grundskola

Barn och elever i förskola och grundskola har haft en högre frånvaro under pandemin än normalt på många håll. Närvaron i gymnasieskolan tycks ha varit högre än vanligt, i alla fall då undervisningen skett på distans. Inom komvux finns det tendenser till lägre närvaro och fler studieavbrott inom bland annat svenska för invandrare (sfi). Samtidigt har närvaron ökat inom komvux på gymnasial nivå.

Risk för utbildningstapp

Skolverket bedömer att det finns en risk för ett så kallat utbildningstapp, det vill säga att elever inte får de kunskaper eller färdigheter de skulle ha fått i normala fall, i flera skolformer och framför allt i gymnasieskolan. Coronapandemin innebär också att det är svårare för lärare att genomföra examinationer, bedöma elevers kunskapsutveckling och sätta betyg. Men om det kommer att påverka betygsättningen vårterminen 2021 är för tidigt att säga.

Likvärdigheten har påverkats

Den sammantagna bedömningen är att pandemin har en negativ inverkan på skolornas förmåga att ta hänsyn till barns och elevers olika behov i utbildningen. Pandemin riskerar därmed att bidra till att försämra likvärdigheten i skolan.

En ökad personalfrånvaro och övergången till fjärr- och distansundervisning påverkar förutsättningarna för att tillgodose behov av stöd. Samtidigt som många huvudmän har använt de möjligheter som funnits att undanta vissa grupper från distansundervisning har pandemin inneburit svårigheter att ge barn och elever det stöd de har rätt till. Men det finns även exempel på att arbetet med stödinsatser har fungerat bra på många håll.

Om delredovisningen

Delredovisningen är den del av Skolverkets regeringsuppdrag om att undersöka pandemins konsekvenser för utbildningen inom skolväsendet. Delredovisningen bygger i huvudsak på fyra intervjustudier: om förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och komvux samt Specialpedagogiska skolmyndighetens studie med fokus på elever i behov av stödinsatser. Delredovisningen omfattar en huvudrapport och fem delrapporter. I kommande redovisningar används enkäter för att teckna en mer generaliserbar nationell bild av hur pandemin har hanterats och dess upplevda konsekvenser inom respektive skolform.

Covid-19-pandemins påverkan på skolväsendet Delredovisning 3

Temarapporter

Pandemins påverkan på förskolan

Pandemins påverkan på grund- och grundsärskolan

Pandemins påverkan på gymnasie- och gymnasiesärskolan

Pandemins påverkan på komvux

Pandemins konsekvenser för elever i behov av stödinsatser

Publicerades den .