Det här diskussionsunderlaget vänder sig till lärare som undervisar nyanlända, både på grundläggande nivå (steg 1–3 i Bygga svenska) och avancerad nivå (steg 4–5 i Bygga svenska). Diskussionsunderlaget kan även användas på gymnasiet.
Det är önskvärt att det är en lärare med utbildning i svenska som andraspråk eller svenska, som bedömer språkutvecklingen hos nyanlända elever. Övriga lärare behöver emellertid också känna till vad som kännetecknar utvecklingen av ett andraspråk för att kunna stödja nyanlända elevers språkutveckling i det egna ämnet.
Det här diskussionsunderlaget vänder sig till alla lärare som undervisar nyanlända, både på grundläggande nivå (steg 1–3 i Bygga svenska) och avancerad nivå (steg 4–5 i Bygga svenska), främst i kollegiala sammanhang men det går också att använda individuellt som stöd för läsning. De olika avsnitten är självständiga och det går bra att välja ut de som är relevanta, eller att byta den föreslagna ordningen.
Ett separat förslag på gemensamt arbete för en serie träffar finns för de lärare som ska ha fokus på att göra bedömningar.
Diskussionsunderlag för bygga svenska Pdf, 430 kB, öppnas i nytt fönster.
Läs hela kapitel 1 och fram till ”nyanlända elever och betygskriterier” i kapitel 2. (Bygga svenska, åk 1–3 och 4–6: sidorna 6–9. Åk 7–9 och gymnasiet: sidorna 8–11.) Skriv ner frågor, förslag och reflektioner.
De två första kapitlen ger information om bedömning utifrån materialet. Inled samtalet med att samla allas frågor från läsningen så att de uppmärksammas och kan tas upp under arbetet. Under ”Frågor att diskutera” finns flera förslag på ämnen att ta upp redan nu för en första diskussion, men som sedan kan återkomma under läsningen.
- ge en helhetsbild av elevens språkutveckling
- bidra till planeringen av undervisningen i alla ämnen (inte bara svenska som andraspråk)
- följa med elever vid olika typer av övergångar?
Titta igenom förteckningen med ordförklaringarna i bilaga 2 (delvis olika i åk 1–3, 4–6 samt åk 7–9 och gymnasiet). Välj några ord och begrepp som du vill få större förståelse för genom att diskutera dem med kollegor. Om du har underlag från undervisningen, ge gärna några elevexempel som visar både på vad elever klarar av och vad de ännu inte behärskar.
Ord och begrepp som förekommer i Bygga svenska tillhör språkvetenskap och i synnerhet grammatik. Beroende på när lärare i svenska som andraspråk eller svenska läste sin utbildning, och i vilka årskurser man undervisar, kan flera ord och begrepp vara okända.
För lärare i andra ämnen än svenska och svenska som andraspråk är många av orden och begreppen inte bekanta, men kan vara till nytta i samtal om vilket språk eleverna behöver för att uttrycka sig i ämnet. Orden och begreppen blir aktuella efterhand i elevernas språkutveckling. "Nominaliseringar" förekommer till exempel först på steg 3, och tas inte upp i materialet för åk 1–3 och 4–6.
Arbeta i grupper med lärare från olika ämnen i varje grupp och gå igenom de ord ni markerat i bilaga 2. Hjälp varandra att förklara, ge exempel och koppla till er undervisning.
Ord och begrepp från språkets metaspråk, grammatiken, tillhör ämnet svenska och svenska som andraspråk, men språk behövs för att tala om och beskriva kunskap i många ämnen. Vilka ord och begrepp av de som listas i bilaga 2 är produktiva att använda i er undervisning, med elever och med kollegor?
Läs kapitel 3. Missa inte förslagen till stöttning i den tonade rutan sist i kapitlet. (Bygga svenska, åk 1–3 och 4–6: sidan 18. Åk 7–9 och gymnasiet: sidan 20.) Reflektera vid läsningen över hur du själv skulle känna dig i till exempel skolan i en för dig ny kultur, med ett språk du inte alls kan och vilken betydelse det skulle kunna ha om du blir bemött utifrån dina resurser eller utifrån vad du inte kan (eller, med andra ord, vad du ännu inte behärskar).
Många faktorer påverkar elevers andraspråksutveckling. En viktig faktor som Cummins (2017) lyfter fram från studier handlar om att lärare värdesätter elevers erfarenheter, språk och kultur och alltså utgår från elevers resurser.
Modersmålets roll och funktion i andraspråksutvecklingen har uppmärksammats på senare år vilket begreppen "flerspråkighet" och "translanguaging" visar. Elever kan till exempel använda sitt modersmål för att uttrycka förståelsen av en läst svensk text.
Språk för vardaglig, muntlig interaktion går snabbare att utveckla än det språk som behövs för att lyckas i skolan. Därför har stöttningen en viktig roll vid undervisning.
Läs inledningen till kapitel 4, texten under rubriken ”Avstämningspunkter för elever med kort eller ingen tidigare skolbakgrund” och listan på avstämningspunkter (dessa finns inte med för åk 1–3) samt den tonade rutan. (Bygga svenska, åk 1–3: sidan 22, åk 4–6: sidorna 19–20 samt 22. Åk 7–9 och gymnasiet: sidorna 21–23)
Så här inleder Qarin Franker, Göteborgs Universitet, den första artikeln i läslyftsmodulen "Grundläggande litteracitet för nyanlända ungdomar":
”Vi kan se på målgruppen nyanlända ungdomar som elever som inte har svenska som modersmål och som saknar eller har mycket kort formell skolerfarenhet eller vi kan se dem som ungdomar som kan ett eller flera andra språk än svenska och som har lång och varierad erfarenhet av liv, glädje, umbäranden och arbeten av olika slag. Det handlar om att antingen se deras brister eller deras resurser. På motsvarande sätt kan läraren som ska undervisa dessa elever antingen betraktas som en vuxen som inte har kunskaper i elevernas modersmål och som saknar eller har mycket kort formell utbildning i grundläggande läs- och skrivinlärning för ungdomar eller så kan vi se på läraren som en som har lärarutbildning och kan fler andra språk än svenska och som har lång och varierad erfarenhet av liv och arbete.”
Hon fortsätter med att tala om lärarens förhållningssätt till eleverna, till innehållet i undervisningen och till ansvaret för litteracitetsutvecklingen:
”Detta förhållningssätt genomsyras av en ömsesidig respekt och levande dialog i relationen mellan lärare och elever, att meningsfullhet och användbarhet styr när det gäller undervisningens form, innehåll, metoder och material och att lärandeprocessen präglas av delaktighet och eget ansvar.”
Läs den översiktliga beskrivningen av de fem stegen i kapitel 4. (Bygga svenska, åk 1–2: sidorna 19–21. åk 4–6: sidorna 21–24. Åk 7–9 och gymnasiet: sidorna 21–23) Titta på vad som berör ”ökat deltagande i flera olika typer av språkliga aktiviteter” och ”en ökad självständighet”, två av de punkter som observationspunkterna som sedan kommer i kapitel 5 och 6 tar fasta på.
De översiktliga beskrivningarna av stegen beskriver både vad lärare bör tänka på i undervisningen och vad eleven klarar av.
Läs under rubriken ”Dokumentation och återkoppling till elev och vårdnadshavare” i kapitel 2. (Bygga svenska, åk 1–2: sidorna 9–13. åk 4–6: sidorna 9–13. Åk 7–9 och gymnasiet: sidorna 11–15.) Hämta hem aktuella mallar från bedömningsportalen eller kopiera från det tryckta häftet (bilaga 1).
Gå in på Bedömningsportalen och välj rätt årskurs, sedan fliken Material och länken Bygga svenska.
Bygga svenska på Bedömningsportalen Länk till annan webbplats.
Pröva att spara ner både ”sammanställning av elevens språkutveckling” (piltavlan) och ”mallar för sammanställningar”. Gör en kopia av ”sammanställning av elevens språkutveckling” för en enskild elev och döp om filen så elevens namn finns med i filnamnet. Pröva också att fylla i några fält digitalt och spara.)
Underlag för återkoppling, "Sammanställning av elevens språkutveckling" finns i slutet av kapitel 2. Mallarna för sammanställning finns i bilaga 1 och innehåller observationspunkterna för "tala och lyssna", "läsa" respektive "skriva".
Det här kapitlet kan delas upp i tre områden som alla är kopplade till synen på språk och språkutveckling som ligger till grund för Bygga svenska:
Vikten av ordförråd, språkanvändning i olika situationer (register) och en kommunikativ språkförmåga. Förslagen nedan är uppdelade i de tre delarna.
Indelningen i fyra grupper ovan är ett sätt att se på ordförrådet.
Ett annat är hämtat från en kartläggning av läromedel för grundskolans senare år som gjordes 2007:
Järborg, Jerker (2007) Om ord och ordkunskap. I: Lindberg och Johansson Kokkinakis. Ordil, – en korpusbaserad kartläggning av ordförrådet i läromedel för grundskolans senare år, ROSA 8. Institutionen för svenska som andraspråk, Göteborgs Universitet.
Se gärna filmen om ordinlärning från läslyftsmodulen ”tidig läsundervisning”, del 4.
Lärportalen, modulen del 4 Länk till annan webbplats.
Film om ordinlärning från Läslyftet Länk till annan webbplats.
Läs avsnittet ”Språkanvändning i olika situationer” inklusive figur E, Språklig variation utifrån de tre situationsvariablerna ämne/aktivitet, relation/roll samt kommunikationssätt, i kapitel 7 fram till rubriken ”En kommunikativ språkförmåga”. (Bygga svenska, åk 1–2: sidorna 61–63. Åk 4–6: sidorna 69–70. Åk 7–9 och gymnasiet: sidorna 79–80.
I förväg eller som gemensam start:
Titta på filmen ”Register” (5 min.) som behandlar samma fråga som texten.
Filmen Register Länk till annan webbplats.
(I filmen används "verksamhet "som synonym till "ämne eller aktivitet". I de svenska översättningarna av Pauline Gibbons böcker används begreppen "fält". Det vedertagna engelska begreppet på området är "field".)
I filmen finns bl.a. ett exempel på en "nominalisering"; när t.ex. ett verb, ett adjektiv eller en hel process packas ihop till ett ord. I filmen används "råvaruexport". Det ordet är bildat av "säljer skog och järn till andra länder". Andra exempel på nominaliseringar är "diskussion" (från verbet "diskutera"), "lycka "(från adjektivet "lycklig") men även "fotosyntes" som ju beskriver en hel process.
En av artiklarna som Bygga svenska refererar till (Karlsson, A-M. (2007). Grammatik som förändrar världen – funktion före form. Språktidningen nummer 2) finns tillgänglig på nätet och ger en bakgrund till SFL, systemisk funktionell lingvistik (ibland talar man om lingvistik, grammatik eller språkteori men det rör sig om samma teoretiska bas):
Till artikeln Grammatik som förändrar världen - funktion före form Länk till annan webbplats.
Den systemisk-funktionella språkteorin presenteras till exempel i "Låt språket bära" av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring (2015, även tidigare upplagor finns) i kapitel 8 och i kapitel 9 presenteras ett verktyg för skrivutveckling och analys som är kopplat till en del av registret, språket för ämne/aktivitet/verksamhet.
Läs avsnittet ”En kommunikativ språkförmåga” inklusive figur F, En modell för kommunikativ språkförmåga med fyra samverkande kompetenser. (Bygga svenska, åk 1–2: sidorna 63–65. Åk 4–6: sidorna 70–73. Åk 7–9 och gymnasiet: sidorna 80–83.
Text A:
När jag skulle gå in till matsalen luktade jag en gott matsperfim så att jag kundde inte sluta lukta på det. Med den lukten vill alla äte även de som är inte hungrika.
Text B:
Jag sitter i matsalen. Den är jätte stor och har blåa väggar. Vi äter varje dag klockan halv tolv. Det finns ganska många människor som står i den långa kön för att ta mat.
Att kunna använda språket på ett sätt som passar i ett visst sammanhang kräver kompetens på flera nivåer som vi kanske inte alltid tänker på. För att planera undervisning och för att göra bedömningar kan det vara värdefullt att se på de tre kompetenserna, som tillsammans bildar en strategisk kompetens, var för sig.
Läs den inledande texten om bedömning av talat språk. (Bygga svenska, åk 1–2: sidorna 23–27. Åk 4–6: sidorna 25–29. Åk 7–9 och gymnasiet: sidorna 27–31. Titta på filmerna i bedömningsportalen om bedömning av talat språk. Notera frågor som berör din undervisning och frågor som hör samman med bedömning av talat språk, som du vill diskutera.
Läs den inledande texten om bedömning av att läsa. (Bygga svenska, åk 1–2: sidorna 36–39. Åk 4–6: sidorna 39–43. Åk 7–9 och gymnasiet: sidorna 40–43. Titta på filmerna i bedömningsportalen om bedömning av läsning. Notera frågor som berör din undervisning och frågor som hör samman med bedömning av läsning, som du vill diskutera.
Att bedöma läsning är svårt på det viset att det måste bedömas med hjälp av andra färdigheter, tal eller skrift. För det kan eleven t.ex. använda sitt starkaste språk, även om det gäller läsning på svenska.
Läs den inledande texten om bedömning av att skriva. (Bygga svenska, åk 1–2: sidorna 47–50. Åk 4–6: sidorna 53–56. Åk 7–9 och gymnasiet: sidorna 53–56 (notera att stegbeskrivningarna som kommer därefter skiljer sig åt då det gäller åk 7–9 och gymnasiet). Notera frågor som berör din undervisning och frågor som hör samman med bedömning av läsning, som du vill diskutera.
Att bedöma elevers skrivutveckling kan göras som i dessa exempel, av en hel text, självständigt skriven, efter ett arbetsområde. Men det kan också göras under arbetets gång om det gäller utvalda observationspunkter, till exempel som utvärdering efter ett visst moment för att ligga till grund för kommande undervisning.
Bygga svenska kan fungera som ett stöd i planering av undervisning och för bedömning och användas löpande i arbetet. Elever behöver återkoppling på sin språkutveckling samtidigt som de arbetar mot målen i skolans olika ämnen.
Litteraturlistan i slutet av Bygga svenska ger förslag på vidare läsning.
Cummins, Jim (2017) Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur och Kultur.
Johansson, Britt och Sandell Ring, Anniqa (2015) Låt språket bära. Stockholm: Hallgren och Fallgren.
Löthagen, Annika; Lundenmark, Pernilla och Modigh, Annika (2013) Framgång genom språket. Stockholm: Hallgren och Fallgren.