Vi använder kakor

På skolverket.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.

Vad är kakor?

Flerspråkighet som resurs i förskoleklassen

Här finns stöd och inspiration för dig som arbetar i förskoleklassen med elever som är nybörjare i svenska språket. Materialet består av ett underlag för att skatta den egna verksamheten, artiklar, filmer och en podd med tillhörande diskussionsfrågor.

En vuxen och två barn
Konkreta tips

Samtalsunderlag

Samtalsunderlaget kan hjälpa dig att få syn på vad som redan fungerar bra i undervisningen och i bemötandet av elever som är nya i Sverige och i svenska språket och vad som behöver utvecklas. Det innehåller verksamhetsnära frågeställningar som gör det möjligt att skatta den egna verksamheten och synliggör olika kvalitetsaspekter.

Underlag för samtal om elever i förskoleklass som är nya i Sverige

Samtala om hur er verksamhet fungerar idag för de elever som är nya i Sverige och i svenska språket. Välj sedan ut det (eller de) utvecklingsområde som ni ser är viktigast att börja med.

Fundera följande vid varje påstående:

  • Detta gör/har vi redan.
  • Detta är vi på god väg att utveckla.
  • Detta behöver vi utveckla.

Påståenden:

  1. På vår skola är det uttalat att vi ser flerspråkighet som en resurs hos både elever och personal.
  2. Vi samtalar om och har goda kunskaper om den tidiga andrapråksutvecklingen.
  3. Vi tar reda på och använder oss av tidigare kunskaper om eleverna, till exempel via samtal från vårdnadshavarna eller överlämning från förskolan.
  4. Vi har rutiner för att förbereda för ett gott och tryggt mottagande.
  5. Vi har rutiner för ett gott samarbete med vårdnadshavare.
  6. Vi använder resurser som underlättar kommunikationen, till exempel flerspråkig personal och digitala verktyg.
  7. Vi har fokus på interaktionens och samtalets betydelse i alla olika aktiviteter.
  8. Vi låter elever använda alla sina språkliga resurser.
  9. Vi är nyfikna och tar i undervisningen tillvara på elevernas kunskaper och tidigare erfarenheter.
  10. Vi använder muntligt, skriftligt och visuellt stöd och modellering när vi ger instruktioner.
  11. Vi använder leken på ett medvetet sätt med stöttning före, under och efter.
  12. Vi använder oss av en variation av arbetssätt och uttrycksformer.
  13. Vi erbjuder stöttning före, under och efter övergångar mellan olika aktiviteter och miljöer.
  14. Vi har en språkrik miljö som ger många tillfällen till språklig interaktion.
  15. Vi använder närsamhälle, kulturutbud och natur som redskap för lärande.
  16. Vi ger eleverna möjlighet att använda alla sina språkliga resurser för att fråga, beskriva, förklara och instruera.
  17. Med hjälp av stöttning läser och samtalar vi om olika typer av texter som utmanar eleverna språkligt och kognitivt.
  18. Vi har tillgång till litteratur på elevernas modersmål.

Samtala om hur er verksamhet fungerar idag för de elever som är nya i Sverige och i svenska språket. Välj sedan ut det (eller de) utvecklingsområde som ni ser är viktigast att börja med.

Fundera följande vid varje påstående:

  • Detta gör/har vi redan.
  • Detta är vi på god väg att utveckla.
  • Detta behöver vi utveckla.

Påståenden:

  1. På vår skola är det uttalat att vi ser flerspråkighet som en resurs hos både elever och personal.
  2. Vi samtalar om och har goda kunskaper om den tidiga andrapråksutvecklingen.
  3. Vi tar reda på och använder oss av tidigare kunskaper om eleverna, till exempel via samtal från vårdnadshavarna eller överlämning från förskolan.
  4. Vi har rutiner för att förbereda för ett gott och tryggt mottagande.
  5. Vi har rutiner för ett gott samarbete med vårdnadshavare.
  6. Vi använder resurser som underlättar kommunikationen, till exempel flerspråkig personal och digitala verktyg.
  7. Vi har fokus på interaktionens och samtalets betydelse i alla olika aktiviteter.
  8. Vi låter elever använda alla sina språkliga resurser.
  9. Vi är nyfikna och tar i undervisningen tillvara på elevernas kunskaper och tidigare erfarenheter.
  10. Vi använder muntligt, skriftligt och visuellt stöd och modellering när vi ger instruktioner.
  11. Vi använder leken på ett medvetet sätt med stöttning före, under och efter.
  12. Vi använder oss av en variation av arbetssätt och uttrycksformer.
  13. Vi erbjuder stöttning före, under och efter övergångar mellan olika aktiviteter och miljöer.
  14. Vi har en språkrik miljö som ger många tillfällen till språklig interaktion.
  15. Vi använder närsamhälle, kulturutbud och natur som redskap för lärande.
  16. Vi ger eleverna möjlighet att använda alla sina språkliga resurser för att fråga, beskriva, förklara och instruera.
  17. Med hjälp av stöttning läser och samtalar vi om olika typer av texter som utmanar eleverna språkligt och kognitivt.
  18. Vi har tillgång till litteratur på elevernas modersmål.

Interkulturalitet och flerspråkighet

Pirjo Lahdenperä är professor emerita i pedagogik med inriktning mot interkulturell pedagogik. I den här texten beskriver hon vad som utmärker ett interkulturellt förhållningssätt, till skillnad från ett monokulturellt eller etnocentriskt sätt att förhålla sig till omvärlden. Hon menar att läroplanens skrivningar om kulturell mångfald pekar mot ett interkulturellt förhållningssätt. Det innebär att mångfald ses som resurs och en positiv utmaning. I texten beskrivs hur personal i förskoleklassen kan utveckla interkulturell kompetens och hur den kan ta sig uttryck i intentioner, uppträdande och handlingar gentemot elever och vårdnadshavare.

Interkulturalitet - artikelPDF (pdf, 165 kB)

Reflektionsfrågor till artikeln:

  • Är ett mono- eller interkulturellt förhållningssätt dominerande på er skola? Hur märks det?
  • Hur kan ni utveckla er interkulturella kompetens?
  • Hur kan ni främja interkulturella kamratrelationer i förskoleklassen?
  • Hur bejakar ni kulturell och språklig mångfald?
  • På vilket sätt samarbetar ni med exempelvis modersmålslärare, studiehandledare och flerspråkig personal?

Flerspråkighet som resurs för individ och samhälle

I Sverige har flerspråkighet historiskt sett betraktats som något negativt, både för individen och samhället, trots att forskning redan tidigt visade på motsatsen. Inom den svenska enspråkighetsnormen har flerspråkighet varit förknippat med svaga och marginaliserade minoriteter, som rent av tvingats att behärska mer än ett språk. Synen på flerspråkighet har förändrats över tid och därmed också synen på skolans och undervisningens roll för främjandet av flerspråkighet i samhället. Tore Otterup (fil. dr i svenska som andraspråk) beskriver utvecklingen från en dubbel enspråkighetsnorm till det som kan kallas en integrerad flerspråkighetsnorm. Han redogör också för några av flerspråkighetens kognitiva effekter.

Film: Flerspråkighet som resurs för individ och samhälle - föreläsning med Tore Otterup (tid 16:26 min.)

Reflektionsfrågor till filmen:

  • Synen på flerspråkighet har förändrats över tid. Vilka tankar väcker filmen om olika sätt att se på flerspråkighet?
  • Vilken attityd till flerspråkighet är dominerande på er skola?
  • Vilka möjligheter har ni att sätta er in i forskning om flerspråkighet och undervisning av elever som nya i svenska språket?
  • Vilka erfarenheter har ni av företeelsen translanguaging, eller transspråkande, som det också kallas? Använder ni något av dessa begrepp när ni planerar verksamheten?
  • Hur får ni en bild av era elevers samlade språkliga resurser när de börjar i förskoleklassen?
  • Ges eleverna i förskoleklassen möjlighet att använda alla sina språkliga kompetenser? När, hur och i vilka syften?
  • Hur uppmuntrar ni elever som är nya i svenska språket att använda sina modersmål för att stärka lärandet?

 

Andraspråksinlärning och flerspråkighet i förskoleklass med fokus på elever som är nya i svenska språket

Lärare i förskoleklass har en central roll i att främja elevers språkutveckling. I den här texten beskriver Monica Axelsson, professor emerita, hur den sexåriga elevens språk- och begreppsutveckling på modersmålet ser ut. Kunskaperna i och på modersmålet är en viktig resurs och bör tas tillvara för att främja andraspråksutvecklingen hos elever som är nya svenska språket. Det viktigaste när man lär sig ett nytt språk är att utveckla ordförrådet. Det stora arbetet handlar sedan om att lära sig att binda ihop orden till fraser, satser och meningar. I texten beskriver Monica Axelsson denna utveckling i termer av tegelstenar och murbruk. Tegelstenarna motsvarar specifika ämnesord och murbruket är de allmänna nyttoorden. Tillsammans bygger de upp språket.

Andraspråksinlärning och flerspråkighet i förskoleklass med fokus på elever som är nya i svenska språket - artikelPDF (pdf, 336 kB)

Reflektionsfrågor till artikeln:

  • Hur kan språklig stöttning utformas före, under och efter undervisningssituationer i olika kunskapsområden?
  • Hur kan stöttning utformas före, under och efter lek, övergångar mellan olika aktiviteter och andra för eleven nya situationer?
  • Vilka fördelar kan det finnas med att tänka på språket i termer av tegelstenar och murbruk när ni planerar undervisningen?
  • Vilka arbetssätt i förskoleklassen kan uppmuntra elever att utmana sin språkliga förmåga på andraspråket[1].
  • Hur kan undervisningen utformas för att ge eleverna mycket taltid med stöd av en vuxen, exempelvis genom smågruppssamtal?

Tidig läs- och skrivutveckling

Det är till fördel om elevers tidiga läs- och skrivutveckling sker på deras starkaste språk, som ofta är modersmålet. Att knäcka koden behöver man bara göra en gång, vilket innebär att det man redan har lärt sig på exempelvis somaliska, har man med sig in i läs- och skrivutvecklingen på svenska. Därför kan man med fördel låta eleverna i förskoleklassen börja med att bekanta sig med skriftspråket på elevens starkaste språk. Det konstaterar Christina Hellman och Hülya Basaran i denna podd, där de samtalar om utgångspunkter för planering och genomförande av aktiviteter knutna till den tidiga läs- och skrivutvecklingen hos elever som är nya i svenska språket.

Podd: Tidig läs- och skrivutveckling i flerspråkiga miljöer med Hülya Basaran och Christina Hellman (tid 24:06 min.)

Reflektionsfrågor till podden:

    • I podden tar de upp att det är till fördel om elevernas tidiga läs- och skrivutveckling sker på deras starkaste språk. Hur skulle detta kunna gå till praktiskt?
    • Vilka rutiner har ni för att ta reda på hur språkbehärskning och daglig språkanvändning ser ut hos de elever som är nya i Sverige?
    • Vilka rutiner har ni för att ta reda på hur elevernas erfarenheter av läsning och berättande ser ut?
    • Vilka metoder har ni identifierat som effektiva för den tidiga läs- och skrivutvecklingen hos elever som är helt nya i svenska språket? Vilka andra arbetssätt skulle ni vilja pröva? Utgå till exempel från de arbetssätt som lyfts i podden.
    • Hur arbetar ni med digitala resurser på olika språk för att främja den tidiga läs- och skrivutvecklingen hos elever som är nya i svenska språket?
    • Har ni möjlighet att samarbeta med studiehandledare och modersmålslärare? På vilket sätt?

    Transspråkande som resurs

    Transspråkande handlar om ett undervisningsklimat där alla språk ses som likvärdiga och betraktas som källor till kunskap och lärande. Eleverna får möjlighet att använda sitt eller sina modersmål, och kanske också andra språk som de behärskar, parallellt med undervisningsspråket. Begreppet transspråkande kan beteckna själva undervisningen men kan också handla om hur eleverna själva använder sina olika språkliga resurser. Syftet är att understödja en positiv identitetsutveckling hos elevernas och främja deras lärande.

    Gudrun Svensson är docent i svenska som andraspråk. I artikeln beskriver hon bakgrunden till transspråkande som begrepp och företeelse. Hon ger också exempel på hur transspråkande kan tillämpas i förskoleklassen.

    Transspråkande - flerspråkighet som resurs - artikelPDF (pdf, 200 kB)

    Reflektionsfrågor till artikeln:

    • Är förhållningssättet på er skola att alla språk är likvärdiga och att de är källor till kunskap och lärande? Hur märks det?
    • När, hur och i vilket syfte uppmuntras elever i förskoleklassen att använda sina starkaste språk som resurs för sitt lärande?
    • Vilka gynnsamma och mindre gynnsamma effekter kan transspråkande (på det sätt som det exemplifieras i artikeln) medföra? Fundera på tänkbara effekter både för de elever som har kommit längre i sin språkutveckling på svenska och för de som är nybörjare.

    Samarbete för fler uttrycksformer

    Genom att arbeta med många olika uttrycksformer kan fler elever fångas upp och stimuleras i sitt lärande. På Örnässkolan samverkar lärarna i förskoleklassen med pedagoger från Kulturskolan. I filmen delar de med sig av ett arbetssätt där undervisningen bygger på att elevernas egna tankar och ord gestaltas genom dans, musik och sång. Ett sådant arbetssätt kan bidra till större engagemang och uthållighet hos eleverna, menar de. De har också upplevt att arbetssättet innebär att alla elever kan vara delaktiga och uttrycka sig, trots att de inte kommit så långt i sin svenska språkutveckling.

    Film: Samarbete för fler uttrycksformer (tid: 8:01 min)

    Reflektionsfrågor till filmen:

      • På vilka sätt kan användningen av olika uttrycksformer bidra till lärande specifikt hos elever som är nya i svenska språket?
      • I filmen arbetar elevgruppen med olika språkliga begrepp kopplade till hållbar utveckling. Samtala om vilka ytterligare uttrycksformer läraren skulle kunna använda för att förstärka elevernas förståelse av begreppens innebörd.
      • Hur kan ni i undervisningen ta tillvara de tidigare erfarenheter eleverna har av olika uttrycksformer?
      • Vilka olika kompetenser finns på er skola som kan bidra till att eleverna får tillgång till fler uttrycksformer för att erfara och lära? Hur ser samarbetsmöjligheterna ut?
      • Vilka möjliga externa samarbetspartners, exempelvis kulturskola, bibliotek eller teater, har ni tillgång till för att utveckla undervisningen när det gäller olika uttrycksformer?

      Att utmana normer i den dagliga verksamheten

      Samhället styrs av normer och alla som arbetar i skolan behöver vara medvetna om hur de rådande normerna påverkar verksamheten. Det kan handla om bemötandet av eleverna, hur undervisningen utformas och vilka aktiviteter som erbjuds olika elever.

      Film: Att utmana normer i den dagliga verksamheten (tid 05:46 min.)

      Reflektionsfrågor till filmen:

      • I filmen lyfts att normkritik innebär att man måste diskutera normer och vara medveten om vilka normer man har i verksamheten. När och hur samtalar ni om normer i er verksamhet? Samtalar ni både om begränsande och stödjande normer?
      • Normer innebär allmänt delade, men ofta underförstådda, regler och förväntningar på hur man ska bete sig och agera gentemot varandra. Hur synliggör ni skolans och det svenska samhällets underförstådda regler för elever och vårdnadshavare som är nya i Sverige?
      • Vilka normer i er verksamhet kan vara begränsande för elever som är nya i Sverige?
      • I vilka aktiviteter och situationer under skoldagen löper eleverna störst risk att bli exkluderade eller begränsade av rådande normer? Vilka förändringar kan ni göra för att alla elever ska känna sig inkluderade och våga ta för sig?
      • Hur gör ni eleverna delaktiga i arbetet med normkritik? Hur möjliggör ni för de elever som är nya i svenska språket att delta i arbetet?
      • Hur skulle ni kunna utveckla era kunskaper om normer med särskilt fokus på elever som är nya i Sverige?
      Forskning och fördjupning

      Flerspråkighet som resurs för alla åldrar

      Flerspråkighet som resurs för alla åldrar

      Senast uppdaterad 13 april 2021

      Relaterat