Här finns stöd och inspiration för dig som arbetar i förskoleklassen med elever som är nybörjare i svenska språket. Materialet består av ett underlag för att skatta den egna verksamheten, artiklar, filmer och en podd med tillhörande diskussionsfrågor.
Samtalsunderlaget kan hjälpa dig att få syn på vad som redan fungerar bra i undervisningen och i bemötandet av elever som är nya i Sverige och i svenska språket och vad som behöver utvecklas. Det innehåller verksamhetsnära frågeställningar som gör det möjligt att skatta den egna verksamheten och synliggör olika kvalitetsaspekter.
Samtala om hur er verksamhet fungerar idag för de elever som är nya i Sverige och i svenska språket. Välj sedan ut det (eller de) utvecklingsområde som ni ser är viktigast att börja med.
Fundera följande vid varje påstående:
Påståenden:
Pirjo Lahdenperä är professor emerita i pedagogik med inriktning mot interkulturell pedagogik. I den här texten beskriver hon vad som utmärker ett interkulturellt förhållningssätt, till skillnad från ett monokulturellt eller etnocentriskt sätt att förhålla sig till omvärlden. Hon menar att läroplanens skrivningar om kulturell mångfald pekar mot ett interkulturellt förhållningssätt. Det innebär att mångfald ses som resurs och en positiv utmaning. I texten beskrivs hur personal i förskoleklassen kan utveckla interkulturell kompetens och hur den kan ta sig uttryck i intentioner, uppträdande och handlingar gentemot elever och vårdnadshavare.
Interkulturalitet - artikel Pdf, 182 kB, öppnas i nytt fönster.
I Sverige har flerspråkighet historiskt sett betraktats som något negativt, både för individen och samhället, trots att forskning redan tidigt visade på motsatsen. Inom den svenska enspråkighetsnormen har flerspråkighet varit förknippat med svaga och marginaliserade minoriteter, som rent av tvingats att behärska mer än ett språk. Synen på flerspråkighet har förändrats över tid och därmed också synen på skolans och undervisningens roll för främjandet av flerspråkighet i samhället. Tore Otterup (fil. dr i svenska som andraspråk) beskriver utvecklingen från en dubbel enspråkighetsnorm till det som kan kallas en integrerad flerspråkighetsnorm. Han redogör också för några av flerspråkighetens kognitiva effekter.
Lärare i förskoleklass har en central roll i att främja elevers språkutveckling. I den här texten beskriver Monica Axelsson, professor emerita, hur den sexåriga elevens språk- och begreppsutveckling på modersmålet ser ut. Kunskaperna i och på modersmålet är en viktig resurs och bör tas tillvara för att främja andraspråksutvecklingen hos elever som är nya svenska språket. Det viktigaste när man lär sig ett nytt språk är att utveckla ordförrådet. Det stora arbetet handlar sedan om att lära sig att binda ihop orden till fraser, satser och meningar. I texten beskriver Monica Axelsson denna utveckling i termer av tegelstenar och murbruk. Tegelstenarna motsvarar specifika ämnesord och murbruket är de allmänna nyttoorden. Tillsammans bygger de upp språket.
Det är till fördel om elevers tidiga läs- och skrivutveckling sker på deras starkaste språk, som ofta är modersmålet. Att knäcka koden behöver man bara göra en gång, vilket innebär att det man redan har lärt sig på exempelvis somaliska, har man med sig in i läs- och skrivutvecklingen på svenska. Därför kan man med fördel låta eleverna i förskoleklassen börja med att bekanta sig med skriftspråket på elevens starkaste språk. Det konstaterar Christina Hellman och Hülya Basaran i denna podd, där de samtalar om utgångspunkter för planering och genomförande av aktiviteter knutna till den tidiga läs- och skrivutvecklingen hos elever som är nya i svenska språket.
Transspråkande handlar om ett undervisningsklimat där alla språk ses som likvärdiga och betraktas som källor till kunskap och lärande. Eleverna får möjlighet att använda sitt eller sina modersmål, och kanske också andra språk som de behärskar, parallellt med undervisningsspråket. Begreppet transspråkande kan beteckna själva undervisningen men kan också handla om hur eleverna själva använder sina olika språkliga resurser. Syftet är att understödja en positiv identitetsutveckling hos elevernas och främja deras lärande.
Gudrun Svensson är docent i svenska som andraspråk. I artikeln beskriver hon bakgrunden till transspråkande som begrepp och företeelse. Hon ger också exempel på hur transspråkande kan tillämpas i förskoleklassen.
Transspråkande - flerspråkighet som resurs - artikel Pdf, 200 kB.
Genom att arbeta med många olika uttrycksformer kan fler elever fångas upp och stimuleras i sitt lärande. På Örnässkolan samverkar lärarna i förskoleklassen med pedagoger från Kulturskolan. I filmen delar de med sig av ett arbetssätt där undervisningen bygger på att elevernas egna tankar och ord gestaltas genom dans, musik och sång. Ett sådant arbetssätt kan bidra till större engagemang och uthållighet hos eleverna, menar de. De har också upplevt att arbetssättet innebär att alla elever kan vara delaktiga och uttrycka sig, trots att de inte kommit så långt i sin svenska språkutveckling.
Samhället styrs av normer och alla som arbetar i skolan behöver vara medvetna om hur de rådande normerna påverkar verksamheten. Det kan handla om bemötandet av eleverna, hur undervisningen utformas och vilka aktiviteter som erbjuds olika elever.