Främja studiero genom att motverka kränkande behandling och diskriminering

När skolan motverkar kränkande behandling och diskriminering ökar elevernas trygghet. Det är en viktig del för arbetet med att främja studiero. Här får ni förslag på hur ni kan arbeta.

Därför främjar arbetet mot kränkande behandling och diskriminering studiero

Studiemiljön är viktig för elevernas studiero. Alla elever ska enligt diskrimineringslagen och skollagen ha en trygg skolmiljö som är fri från kränkande behandling och diskriminering. En sådan miljö gör att eleverna känner sig tryggare och skapar förutsättningar för lärande och studiero. Elever som känner sig otrygga har en långt mer negativ bild av skolan, till exempel gällande studiemiljön och sitt inflytande över undervisningen.

Skolinspektionens fördjupade analys av Skolenkäten, om trygghet, visar att man i skolor med en hög andel trygga elever bland annat har:

  • respekt för varandras olikheter,
  • ömsesidig respekt mellan elever och lärare,
  • ett aktivt och målinriktat arbete mot kränkande behandling,
  • vuxna på skolan som agerar om de får reda på att en elev blivit kränkt.

Rapporten ”Trygghet, fördjupad analys av skolenkäten” på Skolinspektionens webbplats. Länk till annan webbplats.

Skolor som lyckats med ett långsiktigt arbete som gett förbättringar i studieron är skolor där personalen i högre utsträckning har en samsyn kring arbetet med normer och värden och där all personal är delaktiga i skolans arbete utifrån roll och uppdrag. Det visar Skolinspektionens granskning.

Kvalitetsgranskningen ”Skolans arbete för att säkerställa studiero” på Skolinspektionens webbplats. Länk till annan webbplats.

Tematiska analysen ”Skolors arbete med trygghet och studiero” på Skolinspektionens webbplats. Länk till annan webbplats.

Konkreta tips

Så kan ni motverka kränkande behandling och diskriminering

Arbeta systematiskt mot kränkande behandling och diskriminering

Arbetet mot kränkande behandling regleras i skollagen. Huvudmannen ska se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Varje år ska ni på skolan göra en plan med de insatser som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Detta ska ni dokumentera i en plan mot kränkande behandling. Den ska beskriva de insatser som ni planerar att göra under det kommande året. I nästa års plan ska ni beskriva hur ni genomförde insatserna. Det är huvudmannen som ansvarar för att det upprättas en plan mot kränkande behandling, dock är det vanligt att detta delegeras till rektor.

Aktiva åtgärder mot diskriminering regleras i diskrimineringslagen, och ska bedrivas systematiskt i fyra steg; undersöka, analysera, åtgärda och följa upp. Skolan ska också ta fram riktlinjer och rutiner mot trakasserier och sexuella trakasserier. Det är huvudmannen som har ansvar för att skolan bedriver detta arbete, även om det är vanligt att det delegeras till rektor.

Även om det inte ställs samma krav på det systematiska arbetet kopplat till kränkande behandling som det gör för diskriminering så kan det bedrivas på samma sätt. Här beskrivs hur ni kan arbeta systematiskt utifrån diskrimineringslagen. Det kan också vara användbart i arbetet mot kränkande behandling.

Även i läroplanerna framgår att ett förebyggande arbete ska ske på områden som är eller riskerar att leda till kränkningar. Intolerans, förtryck och våld, till exempel rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck, ska förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser.

Genom det systematiska arbetet ingår att främja tillitsfulla relationer mellan skolans personal och elever. Ett sätt är att vara uppmärksam på elevers beteende och mående, som till exempel ökad eller frekvent skolfrånvaro. För elever som upplever otrygghet, utsatthet i familjen eller i en nära relation, eller har oro för sin egen eller en väns livssituation kan den tilliten vara avgörande för att eleven ska våga berätta. Att skolan får kännedom om elevers utsatthet är en förutsättning för att skolan ska kunna agera och för att rätt insatser och hjälp ska kunna erbjudas eller sättas in.

Skolans ansvar för barn som far illa

Undersök

Att undersöka verksamheten kan ske genom kartläggning på olika sätt. Ibland får elever fylla i anonyma trivselenkäter för att få en bild av skolans nuläge. Enkäterna kan innehålla frågor om till exempel trygghet, studiero, kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Ett annat sätt att kartlägga kan vara genom trygghetsvandringar. Det går också att kartlägga genom enskilda samtal med elever och diskussioner med elever i grupp. Kartläggningen kan även bestå av observationer eller baseras på tidigare anmälningar. Alla metoder har sina för- och nackdelar. Enkäter kan ibland genomföras slentrianmässigt och de riskerar därför att ge ytlig information. Att tala med eleverna kan ge en fylligare bild. Val av metoder måste utgå ifrån vad det är man vill skapa kunskap om.

I arbetet mot diskriminering är det viktigt att också undersöka skolans arbetssätt och rutiner. Ni behöver undersöka om det finns risk att elever missgynnas på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om allt ifrån bemötande till om skolans lokaler är tillgängliga.

Analysera, vidta åtgärder och följ upp

När kartläggningen är sammanställd behöver ni undersöka vad resultatet kan bero på. Det är viktigt för att ni på skolan ska kunna sätta in rätt åtgärder i nästa steg. En analys kan exempelvis tydliggöra att behoven varierar i olika årskurser. Det är viktigt att de åtgärder som ni sätter in svarar mot de behov som analysen visat. Ibland behöver ni vidta flera åtgärder för ett och samma behov. Ni ska utvärdera och analysera åtgärderna. I alla delar av denna process ska ni göra eleverna delaktiga. Det kan ni göra genom klass-, elevråd eller på andra sätt. Enligt diskrimineringslagen ska skolan också följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner skolan måste ha i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Eleverna ska få kännedom hur de kan få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan och det är också viktigt att följa upp om detta fungerar.

Konkreta tips

Ta del av hur andra skolor har arbetat

Förstelärare

Eleverna är delaktiga i uppdateringen och utvecklingen av vår plan mot kränkande behandling utifrån den trygghetsenkät som de gör varje år. De får diskutera och analysera trygghetsenkäten och resultaten därifrån och komma med förslag på åtgärder för hur vi ska förbättra de punkter som eventuellt inte är så bra.

Rektor

Jag tror inte man ska nöja sig med ett enkätsvar, för det kan bli väldigt generellt och liksom på ytan, utan jag tror att man behöver djupgräva, och intervjua eleverna för att kunna fånga upp vad en del av svaren står för. Eleverna öppnar sig ju och svarar när man ställer frågor som berör, som exempelvis ”Varför är det här otryggt?” och de kan också ge förslag på hur man löser det. Att involvera elevgrupperna i analysen av svaren tror jag är nödvändigt.

Rektor

Det som är viktigast i vårt arbete på den här skolan är att det är nolltolerans mot skojbråk och att det är okej att plugga. När vi får bukt med skojbråken och höjer pluggkulturen, och lyckas förankra hos eleverna att ”det är coolt att plugga”, då har vi vunnit otroligt mycket mark på de andra ställena också. Det löser upp många andra knutar.

Rektor

Förra året hade vi ett ganska tufft klimat här på skolan. Bland pojkarna uppstod en machokultur. Där gällde det naturligtvis både att dämpa den kulturen och att främja en pluggkultur. Det fick såklart inte göras på bekostnad av flickorna. Det var viktigt att undersöka dels om de kanske också hade ett machobeteende, och framförallt hur de påverkades av att behöva förhålla sig till den machokultur som rådde.

Konkreta tips

Ljudfil och diskussionsfrågor

I den här ljudfilen berättar Johan Lilly Gyberg, undervisningsråd på Skolverket, om hur skolan kan arbeta mot sexuella trakasserier.

För gärna anteckningar medan ni lyssnar. Anteckna sådant ni tycker är särskilt intressant, viktigt eller förvånande. Anteckningarna bildar underlag till era gemensamma diskussioner.

  • Hur ser ni till att all personal involveras i- och tar ansvar för arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling?
  • Vilka styrkor och svagheter ser ni med de kartläggningsmetoder ni använder på er skola?
  • Hur gör ni eleverna delaktiga i arbetet att motverka diskriminering och kränkande behandling?
  • Hur arbetar ni för att motverka diskriminering och kränkande behandling på nätet?
  • Tycker ni att skolans rutiner för det åtgärdande arbetet är tillräckligt förankrade bland personalen? Finns något ni skulle kunna utveckla? Vad?
Konkreta tips

Case

Innan ni arbetar med detta case är det viktigt att ni tagit del av tillhörande material. De olika perspektiv som behandlats genom webbtexten, ljudfilen och diskussionsfrågorna kan vara vägledande för er i era diskussioner. Utse gärna en person som ser till både att alla kommer till tals och att ni hinner med alla diskussionsfrågor.

Ansvar

Skyldighet att anmäla och åtgärda

Om skolpersonal får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier ska de anmäla detta till rektor. Rektor ska anmäla vidare till huvudmannen. Huvudmannen, eller rektor om ansvaret delegerats, ska utreda och vidta åtgärder i förekommande fall. Åtgärderna bör även följas upp.

Förslag på hur en utredning kan genomföras finns på Utreda och förhindra trakasserier och sexuella trakasserier Länk till annan webbplats. på Diskrimineringsombudsmannens webbplats.

Läs om de förändringar som gjorts i skollagen under 2022 som berör trygghet och studiero.

Forskning och fördjupning
Senast uppdaterad 25 september 2023