Främlingsfientlighet och rasism i vardagen

För elever som känner sig utsatta för diskriminering och trakasserier är det viktigt att få tydlig bekräftelse på att skolan inte accepterar sådana uttryck. När uttryck av rasism upplevs som en kränkning är det i juridisk mening trakasserier då det har samband med etnisk tillhörighet. Detta är också en av de vanligaste formerna av kränkningar.

Läget på skolan

Alla barn och elever har rätt att lära och utvecklas i en trygg och stimulerande miljö. Därför finns bestämmelser om att skolan måste arbeta främjande och förebyggande för att motverka diskriminering och undanröja hinder för allas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. Detta ska ske enligt ett övergripande ramverk och regleras bland annat i diskrimineringslagens tredje kapitel om aktiva åtgärder.

Första steget i skolans arbete med aktiva åtgärder innebär att skolan ska undersöka om det finns risker för diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier i den egna verksamheten. Skolan måste också undersöka om det finns andra typer av hinder för elevers lika rättigheter och möjligheter i verksamheten. Det kan både vara mer konkreta hinder, så som fysiska hinder eller missgynnande regler, och hinder i form av attityder, normer och strukturer.

Genom att undersöka den egna verksamheten säkerställs att de åtgärder som vidtas motsvarar verksamhetens faktiska behov. Såväl elever som anställda i verksamheten ska delta i arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier. Det gäller inte bara i arbetet med att undersöka verksamheten, utan även i arbetet med att analysera resultat, ta fram åtgärder och sedan utvärdera dem.

Diskrimineringsombudsmannens webbplats Länk till annan webbplats.

Så här kan undersökningen gå till

Arbetet ska göras på en övergripande nivå till exempel genom att göra en översyn av olika rutiner, riktlinjer och policydokument, men även av attityder och normer som på olika sätt tar sig uttryck i verksamheten. Undersökningen ska omfatta samtliga diskrimineringsgrunder, men det är viktigt att undersökningen har ett generellt anslag med inriktning på förhållandena inom verksamheten och inte enskilda individers etniska tillhörighet, religion, sexuella läggning med mera.

En skola eller ett fritidshem kan till exempel undersöka sin verksamhet genom:

Planerade samtal

En del av undersökningen kan bestå av regelbundna planerade samtal med enskilda elever, elevråd, elevvårdsteam och andra vuxna i skolan. Syftet ska vara att få information om stämningen på skolan och om händelser som av eleverna upplevs som kränkande eller obehagliga. Samtalen behöver vara väl förberedda och strukturerade. För att garantera att samtalen förs på ett likvärdigt sätt kan de utgå från en manual.

Enkäter

Många skolor genomför sedan tidigare enkäter där de kartlägger elevernas trivsel och trygghet i skolan. Dessa enkäter kan kompletteras med frågor som tar upp var och en av diskrimineringsgrunderna och olika former av trakasserier såsom sexuella trakasserier eller trakasserier som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder.

Enkäterna bör också innehålla frågor om andra former av diskriminering, till exempel om det finns några arbetssätt eller regler som kan upplevas som orättvisa och diskriminerande utifrån de olika diskrimineringsgrunderna.

Enkäterna kan också innehålla mer allmänna frågor om attityder, exempelvis främlingsfientlighet, rasism och intolerans eller könsroller och homofobi. Sådana attityder på skolan kan utgöra hinder för alla elevers lika rättigheter och möjligheter.

Det ska vara tydligt för eleverna att de kan besvara enkäten anonymt.

Trygghetsvandringar

På en del skolor genomförs trygghetsvandringar av elevskyddsombuden i åk 7-9 inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Syftet är att kartlägga skolans inom- och utomhusmiljö utifrån ett trygghets- och säkerhetsperspektiv. Skolan kan med fördel utnyttja detta tillfälle till att också undersöka risker för diskriminering och lägga in frågor om förekomst av uttryck för exempelvis rasism eller främlingsfientlighet.

Även yngre barn och elever kan delta i trygghetsvandringar. Ibland har eleverna med sig en karta eller skiss över verksamheten som de gör olika markeringar på. På somliga förskolor och skolor har barnen använt kameror för att dokumentera trygga och otrygga platser. Sedan har bilderna sammanställts i en utställning och fungerat som underlag för samtal.

Genomgång av rutiner och regler

Arbetet med att förebygga diskriminering handlar mycket om att kritiskt granska de rutiner, bestämmelser och arbetssätt som redan finns. Det handlar om att gå igenom alla rutiner, bestämmelser och arbetssätt på skolan på såväl individ-, grupp- som verksamhetsnivå och granska dem utifrån samtliga diskrimineringsgrunder.

Områden att se över i en undersökning

Här ges tips på områden som kan vara relevanta att se över i samband med en undersökning av risker och hinder i verksamheten.

Trygghet och tillitsfulla relationer

Känner eleverna sig trygga i skolan? Vilka platser upplever eleverna som otrygga? Tänk till exempel på skolgårdens alla skrymslen och på vägen till och från idrottshallen och matsalen. Glöm inte elevtoaletterna, som kan ha klotter med kränkande budskap av exempelvis rasistisk och främlingsfientlig karaktär.

Jämför gärna personalens uppfattning om vilka områden som upplevs som otrygga av eleverna med elevernas egen uppfattning. Det händer att personalen tror att den mest otrygga platsen är uppehållsrum eller korridorer, medan elever faktiskt upplever klassrummet som mest otryggt.

Vilka strategier finns för att bygga förtroendefulla relationer mellan lärare och elever i skolan? Elever emellan? Vilka ytor eller i vilka verksamheter träffas elever och personal på skolan? Var träffas och hur samarbetar olika elevgrupper? Vilka möjligheter finns att verkligen ta er tid att lyssna på elever? Vad kan det bero på? Hur arbetar ni för att få ett tryggt och tillåtande klimat i klassrummet?

Oro och konflikter i elevgrupperna

Finns det oro och konflikter mellan elever/grupper av elever? Har de vuxna på skolan klart för sig vad dessa konflikter handlar om? Behöver personalen ta reda på mer om vad konflikterna handlar om? Om personalen på skolan upplever att de inte fullt ut förstår vad konflikter och oro härrör ur, så kan det vara så att personalen behöver ta in hjälp för att observera eller tolka. Det kan handla om konflikter som försiggår i det tysta eller på språk som personalen inte behärskar.

Diskriminering i skolan

Finns det elever som upplever att de blivit utsatta för diskriminering i skolan? Har elever sett andra utsättas? Om det händer att någon retas eller säger taskiga saker, vad är det man kan bli retad för?

Tänk på olika trakasserier, det vill säga sexuella trakasserier samt trakasserier som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder. Det är också viktigt att fånga upp olika uttrycksformer av kränkningar såsom utfrysning, fysiskt våld, hot, ryktesspridning med mera.

På väg till och från skolan

Förekommer det trakasserier eller sexuella trakasserier bland elever på vägen till och från skolan? Finns det elever som kommer extra tidigt eller som dröjer sig kvar efter skoldagens slut och där anledningen kan vara att undvika kränkningar på vägen till och från skolan?

Nätkränkningar

Med internet och sociala medier suddas gränsen mellan skolan och fritiden ut. Kränkningar av denna art kan ske både på fritiden och i skolan. Om kränkningar som begås på elevernas fritid fortsätter i skolan eller tvärtom har skolan ett ansvar att agera.

Vuxennärvaro

Rör sig de anställda ute i verksamheten på lektionsfri tid? Finns det ett rastvaktsschema som garanterar god uppsikt över skolans inom- och utomhusmiljö? Efterlevs detta schema i praktiken?

Personalens bemötande och förhållningssätt

Har eleverna förtroende för skolans personal? Känner alla elever att de kan vända sig till någon vuxen när de upplever sig utsatta för trakasserier eller sexuella trakasserier?

Hur många elever upplever att det finns anställda på skolan som utsätter elever för diskriminering?

Språkbruk

Ta reda på vilken jargong som finns bland elever och lärare. Kan den upplevas kränkande? Fundera också på hur vuxna tolkar elevers jargong. Det förekommer att vuxna tolkar kränkande språkbruk som uttryck för en elevkultur, ett sätt att skämta unga emellan. ”Elever med migrationsbakgrund säger ju själva ’blatte’!” Kränkande uttryck som förekommer ofta riskerar att normaliseras och blir då svårare att upptäcka.

Det är viktigt att vara medveten om att elever som riskerar att möta exempelvis rasistiska och främlingsfientliga normer hanterar detta på olika sätt. Ett sätt kan vara att skämta på egen bekostnad eller på andra sätt anamma en jargong för att på så sätt skydda sig själv. Det är fortfarande ett uttryck för att det finns rasistiska eller främlingsfientliga normer som kan hindra elevers lika rättigheter och möjligheter.

Frånvaro

Håll uppsikt över elevernas frånvaro. Erfarenheter visar att hög frånvaro många gånger beror på kränkningar i skolan. Undersök om det finns mönster i statistiken.

Incidentrapporter

Gå igenom fjolårets dokumentation av incidenter av trakasserier och kränkande behandling. Sammanställ statistiken och analysera åtgärder och utfall. Går det att identifiera några mönster till exempel utifrån de olika diskrimineringsgrunderna? Tänk på att mörkertalet kan vara stort.

Ordningsregler

Är skolans ordningsregler aktuella och relevanta för de elever som går på skolan just nu? Har eleverna medverkat i att ta fram ordningsreglerna?

Samverkar skolans ordningsregler med skolans arbete mot diskriminering?Finns det risk för att skolans ordningsregler innebär att elever diskrimineras? Det skulle kunna vara fallet om ordningsreglerna exempelvis förhindrar eleverna att bära religiösa attribut som huvudduk, kippa och turban inomhus.

Skolmat

Finns det något alternativ att äta för elever som har till exempel allergi eller som på grund av sin religion inte äter vissa saker som serveras?

Skolresor, raster, festligheter och fritids

Kan alla elever delta vid skolans skolresor, raster, friluftsdagar och fritidsverksamhet oavsett till exempel kön, religion eller funktionsnedsättning? Har alla möjlighet att delta på lika villkor i samband med firanden och festligheter på skolan?

Rutiner för akuta situationer

Hur bedömer elever, vårdnadshavare och personal att skolans rutiner för ingripanden i akuta situationer fungerar? Efterlevs rutinerna? Behöver de revideras?

Vet alla anställda hur de ska agera om de bevittnar eller på annat sätt får kännedom om att elever upplever sig trakasserade? Fundera över hur personalen agerat i situationer då det uppstått konflikter och kränkningar. Om personalen agerade direkt, vad hände? Om personalen inte agerade direkt, vad berodde det på? Fundera på vilka möjliga hinder det finns i verksamheten för att ta konflikter och agera direkt när kränkande språkbruk eller konflikter förekommer. Hur kan skolan i så fall undanröja dessa hinder?

Har eleverna kännedom om hur de kan få hjälp om de upplever otrygghet i eller utanför skolan? Känner elever och vårdnadshavare till skolans riktlinjer om diskriminering?

Hur fungerar rutinerna för uppföljning? Hur fungerar rutinerna för dokumentation? Efterlevs rutinerna?

Antagning

I den mån verksamheten har antagningsförfarande bör skolan se över sina rutiner och regler så att blivande elever inte riskerar att diskrimineras i samband med antagningen.

Det kan också finnas anledning att se över fördelningen av olika elevgrupper i klasser med särskilda profiler eller liknande. En omotiverad snedfördelning av elevgrupper behöver inte vara ett uttryck för diskriminering, men det kan vara ett uttryck för normer och föreställningar om vem som är intresserad av, och är framgångsrik inom, vad.

Introduktion

Tag reda på om skolans introduktionsfester har inslag som kan uppfattas som kränkande.

Betyg och examination

Hur kan skolan arbeta för att säkerställa att elevers kön, könsidentitet eller könsuttryck, etniska tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuella läggning eller funktionsnedsättning inte ska påverka bedömningen i samband med betygssättning och rättning av prov? Finns det anledning att prova att avidentifiera inlämnade uppgifter i samband med rättning?

Diskrimineringsskyddet omfattar också elever på praktik. En skola får till exempel inte diskriminera en elev när det gäller att hitta lämplig plats för arbetsplatsförlagt lärande. Det är därför viktigt att granska skolans arbetssätt vid fördelning av praktikplatser i samband med kartläggningen.

För sådan diskriminering som inträffar på praktikplatser under förhållanden som skolan inte kan bestämma över ansvarar arbetsgivaren.

Här hittar du stöd i arbetet mot rasism

Undervisa om nationella minoriteter

Du som undervisar elever i grundskolan ska ge alla elever kunskap om minoriteternas historia och kultur. På den här sidan finns material och lektionsförslag. Materialet från Skolverket har tonvikt på romsk kultur, språk, religion och historia och riktar sig främst till årskurserna 7-9. Det går även att använda för andra åldrar.

Undervisa om nationella minoriteter

Hantera spänningsfält som kan uppstå i utbildningen

Vissa frågor som inryms i skolans demokrati- och värdegrundsarbete kan ibland uppfattas som kontroversiella och skulle kunna skapa ett spänningsfält i klassrummet vid exempelvis diskussioner. Detta förväntas pedagogen klara av att hantera. Det kan handla om områden som har med sexuella trakasserier att göra som exempelvis normer kring kön eller frågor om rasism. Många kan känna sig osäkra på hur de ska gå tillväga. Därför finns stöd för skolan i det som ofta kallas för kontroversiella frågor.

Kontroversiella frågor

Skolans arbete mot rasism och intolerans

Skolan ska motverka alla former av diskriminering och kränkningar. Rasism och intolerans kan leda till att elever utsätts för diskriminering och kränkande behandling. Använd vårt webbmaterial till att undersöka och åtgärda risker för diskriminering och hinder för allas lika rättigheter och möjligheter på din skola.

Skolans arbete mot rasism och andra former av intolerans Länk till annan webbplats.

Kritisk användning av nätet

Att kunna söka och värdera information är nödvändiga kompetenser för att hantera informationsflödet i vårt digitaliserade samhälle. Det står också tydligt uttryckt i läroplanerna att eleverna behöver lära sig detta för att klara sina studier i olika ämnen.

Kritisk användning av nätet, Lärportalen Länk till annan webbplats.

Delaktighet och inflytande

Elever har rätt till delaktighet och inflytande i sin utbildning och arbetsmiljö, och ska kunna hålla möten och organisera sig. Det bidrar både till skolans utvecklingsarbete och ökar lusten att lära hos eleverna. Här får du stöd i att utveckla ett aktivt elevinflytande tillsammans med eleverna.

Stärk elevers delaktighet och inflytande i utbildningen Länk till annan webbplats.

I den här modulen kommer du att få inblick i hur delaktighet och inflytande i undervisningen leder till högre motivation, ökat lärande och därmed bättre resultat för eleverna. Modulen ger även möjlighet att diskutera vad elevinflytande är och kan vara i undervisningen, varför det är viktigt och hur det kan gestalta sig.

Delaktighet och inflytande i undervisningen, Lärportalen Länk till annan webbplats.

Förskolans och skolans värdegrund

Förskolans och skolans värdegrund ska genomsyra hela utbildningen. Här får du som arbetar i förskolan och skolan veta mer om det sammanhållna uppdraget om kunskaper och värden, som även kallas värdegrundsuppdraget.

Arbeta med förskolans och skolans värdegrund Länk till annan webbplats.