Statistiknyhet
Obehöriga lärare i grundskolan ingen homogen grupp
En ny studie från Skolverket visar att de obehöriga lärarna i grundskolan inte är en homogen grupp. Gruppen omfattar såväl personer med lärarlegitimation men utan behörighet att undervisa i just grundskolan som personer helt utan eftergymnasial pedagogisk utbildning.
Obehöriga lärare i grundskolan - läsåret 2020/21
Det finns drygt 17 200 obehöriga lärare som undervisar i grundskolan och som är obehöriga i samtliga undervisningsämnen i skolformen. I den nya studien tittar vi närmare på de obehöriga lärarna och delar in dem i fyra grupper utifrån deras utbildningsbakgrund. Vi redogör för skillnader mellan de olika grupperna vad gäller erfarenhet i yrket, anställningsform, ålder och kön. Vi redovisar även hur stor andel av de obehöriga lärarna som arbetade som lärare i grundskolan ett respektive tre läsår tidigare, eller som då hade en annan tjänst inom skolväsendet.
De obehöriga lärarna delas in i följande fyra grupper. Hur stor andel varje grupp utgör av de obehöriga lärarna anges inom parentes:
- Lärare med legitimation med behörighet för en annan skolform än grundskolan (7 procent)
- Lärare med pedagogisk högskoleexamen men som saknar lärarlegitimation (5 procent)
- Lärare med viss eftergymnasial pedagogisk utbildning men som saknar pedagogisk högskoleexamen (24 procent)
- Lärare som helt saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning (63 procent)
Sex av tio obehöriga lärare saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning
Av alla 17 200 obehöriga lärare saknar drygt 10 900 lärare helt eftergymnasial pedagogisk utbildning (grupp 4). Det motsvarar 63 procent av alla obehöriga lärare. Knappt hälften av de som saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning har annan eftergymnasial utbildning, 43 procent har som högst en gymnasial utbildning och 5 procent har en förgymnasial utbildning.
Legitimerade lärare utan ämnesbehörighet utgör också en stor andel av de obehöriga lärarna på ämnesnivå
I många undervisningsämnen utgör lärare som är behöriga att undervisa i grundskolan, men inte i det specifika ämnet, en stor andel av de obehöriga lärarna. Störst andel obehöriga lärare som är behöriga för grundskolan, men inte i ämnet, är det i ämnena bild, teknik och musik.
I ämnena slöjd, spanska, franska och tyska utgör i stället obehöriga lärare som saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning störst andel av de obehöriga lärarna. I dessa ämnen saknar mellan 17 och 26 procent av lärarna eftergymnasial pedagogisk utbildning. I hem- och konsumentkunskap saknar 20 procent av lärarna eftergymnasial pedagogisk utbildning. Det är även en relativt hög andel obehöriga lärare i idrott och hälsa och musik som saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning.
Rörligheten över tid ser olika ut för de fyra grupperna
I studien har vi även tittat på skillnader i rörlighet mellan de fyra grupperna och då specifikt på hur många av dessa obehöriga lärare som arbetade i skolväsendet även ett respektive tre läsår tidigare.
Obehöriga lärare som har lärarlegitimation, men inte för grundskolan (grupp 1), arbetade i högst grad inom skolväsendet även föregående läsår. Drygt sex av tio arbetade som lärare i grundskolan och nästan tre av tio hade en annan befattning. Obehöriga lärare som helt saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning (grupp 4), arbetade i lägst utsträckning i skolväsendet föregående läsår. Även bland dessa arbetade drygt sex av tio som lärare i grundskolan läsåret innan medan en av tio hade en annan befattning.
Även tre läsår tidigare arbetade obehöriga lärare som har lärarlegitimation, men inte för grundskolan (grupp 1), i högst utsträckning inom skolväsendet. Fem av tio hade då en annan befattning inom skolväsendet och knappt tre av tio arbetade som lärare i grundskolan. De som helt saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning (grupp 4) arbetade i lägst grad inom skolväsendet även tre läsår tidigare. Nästan fyra av tio arbetade då som lärare i grundskolan medan knappt två av tio hade en annan befattning i skolväsendet.
Om statistiken
I den här studien beskriver vi med hjälp av registerdata från Skolverkets lärarregister de obehöriga lärarna som undervisade i grundskolan läsåret 2020/21. I beräkningarna ingår lärare som undervisar i grundskolan och som är obehöriga i samtliga undervisningsämnen i skolformen.
Uppgifterna om pedagogisk personal samlas in årligen av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Skolverket. Mätdatum för uppgifterna som utgör underlag för denna studie är den 15 oktober 2020. Uppgifter om lärarnas behörighet har hämtats från Skolverkets förskollärar- och lärarlegitimationsregister och omfattar alla lärare som har fått en lärarlegitimation utfärdad till och med den 12 februari 2021.
Vid frågor kontakta utbildningsstatistik@skolverket.se
Publicerades den .