Många obehöriga lärare i grundsärskolan är behöriga att undervisa i andra skolformer

Obehöriga lärare i grundsärskolan - läsåret 2021/22

Av de lärare som undervisade i grundsärskolan läsåret 2021/22 saknade 81 procent behörighet att undervisa i skolformen. I studien tittar vi närmre på gruppen obehöriga lärare utifrån bland annat deras utbildningsbakgrund, undervisningsämnen och hur länge de har arbetat som lärare.

De obehöriga lärarna delas i studien in i följande fyra grupper utifrån deras utbildningsbakgrund. Hur stor andel varje grupp utgör av de obehöriga lärarna anges inom parentes:

1. Lärare med legitimation med behörighet för en annan skolform än grundsärskolan (75 procent)
2. Lärare med pedagogisk högskoleexamen men som saknar lärarlegitimation (2 procent)
3. Lärare med viss eftergymnasial pedagogisk utbildning men som saknar pedagogisk högskoleexamen (5 procent)
4. Lärare som helt saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning (18 procent)

Andel lärare som helt saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning störst i praktisk-estetiska ämnen

De obehöriga lärarna utgör en olika stor andel av de undervisande lärarna i grundsärskolans olika ämnen. Andelen som helt saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning är störst i ämnena slöjd, hem- och konsumentkunskap och musik. I dessa ämnen saknar mellan 16 och 23 procent av lärarna eftergymnasial pedagogisk utbildning.

Diagram 1. Andel tjänstgörande lärare utifrån behörighet och utbildningsbakgrund i respektive undervisningsämne läsåret 2021/22

Tillgänglig bild över diagram 1 Excel, 22 kB. (Excel, 22 kB)

Högst andel med lärarlegitimation i årskurs 1–3

Inom alla årskurser är det vanligast att de obehöriga lärarna har lärarlegitimation men behörighet för annan skolform än grundsärskolan. Andelen är högst i årskurs 1–3 och lägst bland de lärare som undervisar i ämnesområden, 83 respektive 72 procent. I årskurs 7–9 och bland de som huvudsakligen undervisar i ämnesområden är det 19 procent som saknar eftergymnasial pedagogisk utbildning medan motsvarande andel i årskurs 1–3 är 12 procent.

Många har lång erfarenhet som lärare

De obehöriga lärarna har i genomsnitt arbetat 11 år som lärare, men antal år i yrket varierar mellan de fyra olika grupperna. Längst erfarenhet i yrket har de obehöriga lärarna som saknar lärarlegitimation men som har pedagogisk högskoleexamen. De har i genomsnitt arbetat nästan 14 år i yrket. Motsvarande genomsnitt bland de obehöriga lärarna som har en lärarlegitimation men saknar behörighet att undervisa i grundsärskolan är drygt 12 år.

De obehöriga lärarna som inte har pedagogisk högskoleexamen, men viss eftergymnasial pedagogisk utbildning har generellt sett kortast erfarenhet av yrket. De har i genomsnitt arbetat drygt 5 år som lärare.

Om statistiken

I den här studien beskriver vi med hjälp av registerdata från Skolverkets lärarregister de obehöriga lärarna som undervisade i grundsärskolan läsåret 2021/22. Med obehörig avses i denna studie lärare med en lärar- eller speciallärartjänst i grundsärskolan som saknar behörighet att undervisa i skolformen. Den population som studien belyser är avgränsad till lärare med legitimationskrav.

Uppgifterna om pedagogisk personal samlas in årligen av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Skolverket. Mätdatum för uppgifterna som utgör underlag för denna studie är den 15 oktober 2021. Uppgifter om lärarnas behörighet har hämtats från Skolverkets förskollärar- och lärarlegitimationsregister och omfattar alla lärare som har fått en lärarlegitimation utfärdad till och med den 10 februari 2022.

Vid frågor kontakta utbildningsstatistik@skolverket.se.