Uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin
Skolverket har i uppdrag att följa upp den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet. Här kan du läsa mer om uppföljningen som vi gör med hjälp av enkäter om digitalisering från 2018 fram till februari 2021.
2021: Hur förskolepersonal, lärare och rektorer arbetar med digitalisering
Moderniseringen av skolan har kommit en god bit på vägen, men fortfarande återstår en del arbete för att nå målen i digitaliserings-strategin. Det finns fortfarande skillnader i arbetet med att stärka elevers och lärares digitala kompetens och i tillgången till digitala verktyg. Det visar en ny nationell uppföljning som Skolverket redovisar till regeringen.
Rapporten Uppföljning digitaliseringsstrategin 2021
Bristande kunskaper om källkritik
En förutsättning för att barn och elever ska kunna utveckla digital kompetens är att lärare och förskolepersonal själva har tillräcklig digital kompetens i undervisningen. I den enkätundersökning som Skolverket genomfört uppger två av tio lärare att de inte har tillräckliga kunskaper för att lära sina elever att använda internet på ett säkert sätt eller att källkritiskt granska texter på internet eller sociala medier. Dessutom saknas personal på många skolbibliotek, som ju har som viktig uppgift att stärka elevernas digitala kompetens inom bland annat informationssökning och källkritik.
Digitala verktyg saknas för elever som behöver stödinsatser
Uppföljningen visar att lärare upplever behov av kompetensutveckling inom flera andra områden. Var femte lärare i grundskolan uppger att de inte har tillgång till de digitala verktyg de behöver för att utforma undervisningen för elever som behöver stödinsatser. Det kan till exempel handla om elever som behöver använda digitala stöd i sin läsning och i sitt skrivande.
Tillgången till it-support ökar
Tillgången till datorer och surfplattor är generellt sett god, men det finns skillnader. Tillgången har ökat i förskolan sedan 2018 men minskat i komvux. Datortätheten är något högre på kommunala än på fristående grundskolor. Även tillgången till teknisk it-support och pedagogiskt it-stöd har generellt sett ökat, men tillgången skiljer sig åt mellan skolor. Det finns till exempel fortfarande förskolor, skolor och komvux som helt saknar tillgång till pedagogiskt it-stöd. Så är fallet för var femte förskola och var tionde skola och komvuxverksamhet. Inom förskolan är tillgången till både teknisk it-support och pedagogiskt it-stöd högre på kommunala förskolor än på fristående.
Pandemin har ökat takten av digitaliseringen i skolan
Pandemin har inneburit ett steg framåt i skolans digitalisering. Detta eftersom digitala verktyg och läromedel varit en absolut förutsättning för undervisning. Det är dock för tidigt att säga vilka förändringar som kommer att leva kvar efter pandemin eller hur dessa kommer att påverka undervisningens kvalitet. Skolverket följer upp och rapporterar löpande om pandemins konsekvenser för skolan.
2020: Hur huvudmän arbetar med digitaliseringen i skolan
Skolverket presenterade i maj 2020 en enkätundersökning som är riktad mot skolhuvudmän. Syftet med undersökningen är att få en nationell bild av hur huvudmän för grund- och gymnasieskolan arbetar med skolans digitalisering.
Vi har tittat på vilket ansvar huvudmännen tar för skolornas digitalisering och i vilken mån de arbetar strategiskt utifrån målen i den nationella digitaliseringsstrategin. Undersökningen genomfördes under november 2019 till januari 2020. Enkäten skickades till drygt 1000 huvudmän, varav 717 huvudmän inkom med svar.
Läs undersökningen: Huvudmännens arbete med skolans digitalisering
Länk till annan webbplats.
Digitaliseringsstrategin har fått genomslag
Undersökningen visar att den nationella digitaliseringsstrategin har fått genomslag bland många huvudmän. Majoriteten av huvudmännen för grund- och gymnasieskolan uppger att de utgår från den nationella strategin när de formulerar mål och planer för sin verksamhet. Undersökningen visar även att knappt sju av tio huvudmän har tagit fram en samlad plan för arbetet med sina skolors digitalisering.
Förberedelser inför de digitala nationella proven en viktig del
I uppföljningen ställde vi ett antal frågor med koppling till den kommande digitaliseringen av de nationella proven.
Undersökningen visar att då det gäller tillgången till digitala enheter och support har huvudmännen i stor utsträckning tagit reda på skolornas behov. När det gäller om skolornas internetuppkoppling är dimensionerad för att klara kraven för de kommande digitala nationella proven är dock andelen som tagit reda på skolornas behov lägre.
Relaterad information
Digitalisering av nationella prov - övergripande information Länk till annan webbplats.
Nyhetsbrev till huvudmän om digitala nationella prov Länk till annan webbplats.
Förutsättningar för de digitala proven Länk till annan webbplats.
2018: Hur förskolepersonal, lärare och rektorer arbetar med digitalisering
Under 2018 genomförde Skolverket en omfattande enkätundersökning riktad mot rektorer och lärare. Undersökningen visade att tillgången till datorer i grundskolan har ökat sedan 2015. Det finns idag (2018) nästan en dator per elev.
Vi såg också att lärare undervisar mer om källkritik och säker internetanvändning.
Nio av tio positivt inställda till digitala nationella prov
I undersökningen ställdes även frågor om de förestående digitala nationella proven. Enkäten visade att knappt nio av tio rektorer är positivt inställda till digitaliseringen av proven.
Vi kunde också se att nästan sju av tio rektorer i grundskolan och nästan sex av tio i gymnasieskolan uppgav att de har ett ganska stort eller mycket stort behov av investeringar i digital teknik.