Rätten till att utveckla sitt modersmål

Flerspråkiga barn i förskolan och förskoleklassen ska ha möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Elever i grundskolan, specialskolan, sameskolan och grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan har om vissa förutsättningar är uppfyllda rätt till modersmålsundervisning. Elever, som tillhör någon av de nationella minoriteterna, har utökad rätt till modersmålsundervisning. De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

Förskola och förskoleklass

Förskolan och förskoleklassen ska arbeta för att barn och elever med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Enligt läroplanen för förskolan ska medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Barn lär i de vardagliga aktiviteterna, i lek och i skapande verksamhet. Personalen ska därför anpassa aktiviteter, arbetssätt, miljö och material efter barnens behov. 

Särskilda åtgärder som tvåspråkig personal, lärare i modersmålsstöd, kulturstödjare med mera kan vara viktiga komplement. Även barnens föräldrar är en viktig tillgång och resurs för förskolan i detta avseende. Det gäller i varje förskola där det finns barn som har annat modersmål än svenska. I förvaltningsområden för nationella minoriteter finns det utökad rätt till förskola, helt eller delvis på minoritetsspråk.

Skollagen (2010:800)
Läroplanen för förskolan (Lpfö 98)

Språklagen (2009:600)

Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Förvaltningsområden för nationella minoriteter (Länstyrelsen)

Grundskolan, specialskolan, sameskolan och grundsärskolan

Elever ska erbjudas undervisning i modersmål om

  • en eller båda vårdnadshavarna har annat språk än svenska som modersmål,
  • språket utgör elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och
  • eleven har grundläggande kunskaper i språket.

Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Eleven måste dock ha grundläggande kunskaper i språket.

Modersmålsundervisning får anordnas

  • som språkval i grundskolan och specialskolan
  • som elevens val
  • inom ramen för skolans val, eller
  • undervisning utanför den garanterade undervisningstiden.

Om en elev ges modersmålsundervisning utanför den garanterade undervisningstiden, är huvudmannen skyldig att erbjuda eleven sådan undervisning sammanlagt högst sju läsår under elevens skoltid. Eleven ska dock erbjudas modersmålsundervisning under längre tid, om eleven har ett särskilt behov av sådan undervisning. Denna begränsning gäller inte nationella minoritetsspråk eller ett nordiskt språk.

En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven. Detta gäller dock inte elever som läser utanför den garanterade undervisningstiden.


Det är rektorn som beslutar om en elev har rätt till modersmålsundervisning. Som regel kan en elev bara få modersmålsundervisning i ett språk.

Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning om

  • det finns minst fem elever som har rätt till undervisningen,
  • dessa elever önskar att få undervisning i språket, och
  • det finns en lämplig lärare.

Det är rektorn som avgör om en lärare är lämplig att bedriva modersmålsundervisning.
 

Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Elever ska erbjudas undervisning i modersmål om

  • en eller båda vårdnadshavare har annat språk än svenska som modersmål,
  • om språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, och
  • eleven har goda kunskaper i språket.

Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet.

Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.

Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk för en elev.

Modersmålsundervisning kan anordnas som

  • individuellt val,
  • utökat program, eller
  • som ersättning för undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska

En huvudman är skyldig att anordna modersmålsundervisning i
ett språk endast om

  1. minst fem elever som ska erbjudas undervisning i språket önskar sådan undervisning, och
  2. det finns en lämplig lärare att tillgå.

En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att vara dagligt umgängesspråk för eleven.

Elever som fått 7 års undervisning under sin skolgång, har inte rätt att läsa modersmål på gymnasiet. (4 kap.18§ gymnasieförordningen).
 

Nationella minoriteter har utökad rätt

Judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar är nationella minoriteter i Sverige. Från den 1 juli 2015 har elever som tillhör någon av de nationella minoriteterna utökad rätt till undervisning i modersmål. Detta gäller i grundskolan, specialskolan, sameskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

De nationella minoritetsspråken är

  • finska
  • jiddisch
  • meänkieli
  • romani chib
  • samiska

Grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan

Elever, som tillhör någon av de nationella minoriteterna, har rätt till modersmålsundervisning även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. Eleven behöver inte heller ha grundläggande kunskaper i språket.

Huvudmannen är skyldig att anordna modersmålsundervisning i de nationella minoritetsspråken även om endast en elev på skolenheten ansöker om undervisning i språket. Kravet på att det måste finnas en lämplig lärare gäller dock även för de nationella minoritetsspråken. Begränsningen att en elev bara kan få modersmålsundervisning i högst sju läsår om eleven får undervisningen utanför den garanterade undervisningstiden, gäller inte undervisningen i nationella minoritetsspråk. En romsk elev som kommer från utlandet kan få modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda skäl.
 

Nationella minoriteter
Skollagen (2010:800)
Skolförordningen (2011:185) 5 kap. 7–13 §§

Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Gymnasieelever som tillhör någon av de nationella minoriteterna har rätt till undervisning i kurserna i modersmål, även om språket inte är elevernas dagliga umgängesspråk i hemmet.  Eleven behöver dock ha goda kunskaper i språket.

Huvudmannen är skyldig att anordna undervisningen i de nationella minoritetsspråken även om endast en elev vill ha undervisning i språket. Kravet på att det måste finnas en lämplig lärare gäller dock även för de nationella minoritetsspråken.

I gymnasieskolan kan eleven läsa sitt nationella minoritetsspråk – finska, samiska, jiddisch, meänkieli eller romani chib som modersmål eller moderna språk. Studierna kan börja på en nivå som utgår från elevens förkunskaper.

Nationella minoriteter
Skollagen (2010:800) 15 kap. 19 § och 18 kap. 19 §
Gymnasieförordningen (2010:2039) 4 kap. 15-21§§
 

Senast granskad: 2016-05-27