Rätt till, behörighet för och antagning till komvux som särskild utbildning

Här kan du läsa om rätten till, behörighet för och antagning till kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning (särvux eller lärvux) på grundläggande och gymnasial nivå.

Vem kan delta i komvux som särskild utbildning (särvux)?

Vem har rätt att delta i komvux som särskild utbildning (särvux) på grundläggande nivå?

Vuxna som har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada har rätt att delta i särvux på grundläggande nivå från och med den 1 juli det år de fyller 20 år. Det gäller under förutsättning att de uppfyller alla dessa kriterier:

  • De är bosatta i Sverige.
  • De har inte de kunskaper som utbildningen syftar till att ge.
  • De har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Man kan även vara behörig att delta i särvux på grundläggande nivå om man är yngre än 20 år. I så fall måste man ha särskilda skäl som grundar sig i ens personliga förhållanden. Villkoren ovan måste också vara uppfyllda.

Källor: 21 kapitlet 11 § skollagen och 29 kapitlet 8 § skollagen.

Vad innebär det att man är bosatt i Sverige?

Att man är bosatt i Sverige innebär enligt skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  • asylsökande
  • personer med vissa former av tidsbegränsade uppehållstillstånd
  • personer som har rätt till utbildning här till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  • barn till beskickningsmedlemmar från tredje land, exempelvis diplomater
  • personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige, så kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för vissa av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats

Mer om att flytta till Sverige på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats

Att man är bosatt i Sverige innebär enligt skollagen att man är eller ska vara folkbokförd här enligt folkbokföringslagen.

Det finns också andra personer som räknas som bosatta i Sverige när man tillämpar skollagen, nämligen

  • asylsökande
  • personer med vissa former av tidsbegränsade uppehållstillstånd
  • personer som har rätt till utbildning här till följd av EU-rätten, avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer
  • barn till beskickningsmedlemmar från tredje land, exempelvis diplomater
  • personer som inte har tillstånd att vistas i Sverige, så kallade papperslösa.

Personer som tillhör någon av dessa kategorier har rätt till utbildning i Sverige trots att de inte är eller ska vara folkbokförda här. Men rätten till utbildning är begränsad för vissa av kategorierna, till skillnad från personer som är eller ska vara folkbokförda här och som därmed har rätt till utbildning i Sverige fullt ut. I vilken utsträckning en person har rätt till utbildning beror alltså på vilken kategori hen tillhör.

Källa: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Mer om folkbokföring på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats

Mer om att flytta till Sverige på Skatteverkets webbplatslänk till annan webbplats

Vad innebär det att man inte ska ha de kunskaper som utbildningen syftar till att ge?

För att någon ska vara behörig till en kurs på särvux på grundläggande eller gymnasial nivå krävs det bland annat att hen inte har de kunskaper som utbildningen syftar till att ge. När någon söker till utbildningen ska huvudmannen avgöra om den sökande inte har de kunskaperna. Det står inte något mer om hur bedömningen ska gå till, varken i skollagen eller andra föreskrifter. I förarbetena till skollagen står det däremot att det är viktigt att det är så tydligt som möjligt vilka som ska ses som behöriga. Tanken med det är bland annat att öka rättssäkerheten för dem som söker. Det innebär också att om någon nyligen har fått ett betyg i en kurs så ska hen normalt inte ses som behörig att få gå den kursen igen.

I förarbetena till skollagen står det också att det i vissa fall går att göra en annan bedömning. Ett exempel är om huvudmannen bedömer att det finns stora skillnader mellan den aktuella ämnesplanen för ämnet och den kursplan eller ämnesplan som var aktuell när den sökande gick utbildningen. Då kan man se det som att det i praktiken handlar om ett helt nytt kursinnehåll. I så fall kan den sökande bli behörig att gå kursen igen.

Källor: 21 kapitlet 11 och 16 §§ skollagen och proposition 2009/10:165, Den nya skollagen, sidan 485 och följande och sidan 498 och följande.

För att någon ska vara behörig till en kurs på särvux på grundläggande eller gymnasial nivå krävs det bland annat att hen inte har de kunskaper som utbildningen syftar till att ge. När någon söker till utbildningen ska huvudmannen avgöra om den sökande inte har de kunskaperna. Det står inte något mer om hur bedömningen ska gå till, varken i skollagen eller andra föreskrifter. I förarbetena till skollagen står det däremot att det är viktigt att det är så tydligt som möjligt vilka som ska ses som behöriga. Tanken med det är bland annat att öka rättssäkerheten för dem som söker. Det innebär också att om någon nyligen har fått ett betyg i en kurs så ska hen normalt inte ses som behörig att få gå den kursen igen.

I förarbetena till skollagen står det också att det i vissa fall går att göra en annan bedömning. Ett exempel är om huvudmannen bedömer att det finns stora skillnader mellan den aktuella ämnesplanen för ämnet och den kursplan eller ämnesplan som var aktuell när den sökande gick utbildningen. Då kan man se det som att det i praktiken handlar om ett helt nytt kursinnehåll. I så fall kan den sökande bli behörig att gå kursen igen.

Källor: 21 kapitlet 11 och 16 §§ skollagen och proposition 2009/10:165, Den nya skollagen, sidan 485 och följande och sidan 498 och följande.

Vem är behörig att delta i komvux som särskild utbildning (särvux) på gymnasial nivå?

Vuxna som har en utvecklingsstörning, eller förvärvad hjärnskada är behöriga att delta i särvux på gymnasial nivå från och med den 1 juli det år de fyller 20 år. Det gäller under förutsättning att de uppfyller alla dessa kriterier:

  • De är bosatta i Sverige.
  • De har inte de kunskaper som utbildningen syftar till att ge.
  • De har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Man kan även vara behörig att delta i särvux på gymnasial nivå om man är yngre än 20 år. I så fall måste man ha slutfört utbildning i gymnasiesärskolan eller likvärdig utbildning eller ha särskilda skäl som grundar sig i ens personliga förhållanden. Villkoren ovan måste också vara uppfyllda.

Källor: 21 kapitlet 16 § skollagen och 3 kapitlet 2 § förordningen om vuxenutbildning.

Kan man ha rätt att delta i komvux som särskild utbildning utan att man är eller ska vara folkbokförd här?

Ja. När det gäller antagning till vuxenutbildningen räknas man i skollagen också som bosatt i landet om man har rätt till utbildning utifrån

  • EU-rätten
  • avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)
  • avtalet mellan EU och dess medlemsstater och Schweiz om fri rörlighet för personer.

Källor: 29 kapitlet 2–3 §§ skollagen.

Kan man studera inom vuxenutbildningen med samordningsnummer? Vad gäller i så fall när man ska utfärda betygsdokument där personnumret ska finnas med?

Se svaret under Rätt till sfi

När på året ska utbildningen ske?

Vad innebär det att kommunen ska bedriva vuxenutbildning kontinuerligt under hela året?

Enligt skollagen är utgångspunkten för vuxenutbildningen att den ska utgå från elevernas behov och förutsättningar. Att utbildningen ska bedriva kontinuerligt under hela året regleras av förordningen om vuxenutbildning men är inte ytterligare definierat eller reglerat än så. Skolverkets bedömning är dock att kravet innebär att kommunerna ska erbjuda utbildning under hela året, utan uppehåll för till exempel sommarlov.

Källa: 2 kapitlet 25 § förordningen om vuxenutbildning.

Vad svarar vi på under Ansvar i skolfrågor?

Här svarar vi på frågor om vad som gäller i förskolan, skolan och vuxenutbildningen utifrån de lagar och regler som styr verksamheterna. Vi tar inte ställning i enskilda ärenden och kan inte avgöra om skolor eller förskolor gör rätt eller fel. Det finns inte heller regler som styr all verksamhet och då kan det vara upp till huvudmän och verksamheterna själva att bestämma hur de ska göra.

Om du inte hittar svaret på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 30 juni 2020
  • Undervisning

    Grundsärskolan

    Här finns läroplanen, kompetensutveckling och annat stöd för dig som arbetar i grundsärskolan.

  • Undervisning

    Gymnasiesärskolan

    Här finns läroplanen, kompetensutveckling och annat stöd för dig som arbetar i gymnasiesärskolan.

  • Regler och ansvar

    Rätt till komvux på gymnasial nivå

    Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om vad som gäller för kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.