Vad är bedömning?

Bedömning kan ses om en process där lärare samlar in information och värderar elevers kunskaper och färdigheter. Informationen kan sedan ligga till grund för olika typer av beslut. Vad som ligger till grund för värderingen av elevernas kunskaper kan variera mellan en mängd olika former, det kan exempelvis handla om klassrumsaktivitet, en slöjdprodukt, en uppsats eller ett prov.

Vanligtvis är det kanske främst just lärarens aktivitet som kopplas samman med bedömning, men även eleven kan arbeta aktivt med att bedöma sina egna prestationer. Bedömning kan användas på en rad olika sätt.

I sammanhanget brukar forskare ibland göra en uppdelning mellan formativ bedömning och summativ bedömning. I den formativa processen används bedömning som ett sätt att främja elevens kunskapsutveckling, så kallad bedömning för lärande. Summativa omdömen handlar om att summera elevens kunskaper i exempelvis ett betyg eller skriftligt omdöme, men behöver inte stå i motsatsposition till de formativa, bedömningsformer för lärande.

Bedömning för lärande

Idag blir det allt vanligare att tala om bedömning för lärande. En poäng med detta är att det är hur bedömningen används som avgör vilka funktioner den får. Ett prov med ett summativt omdöme kan mycket väl användas för att främja elevens kunskapsutveckling. Läraren kan till exempel tala om för en elev vilka kunskaper hon eller han bör utveckla för att komma vidare i sitt lärande. Men bedömning av olika slag kan också få livsavgörande konsekvenser för eleven, i form av exempelvis tillträde till högre utbildning eller en negativ självbild.

Bedömningsforskningen spänner över flera discipliner

Bedömning fyller idag även en viktig funktion för statens och huvudmännens styrning av skolan.  Skolans resultat mäts bland annat genom elevernas måluppfyllelse. Kunskapsbedömning blir härvidlag också en central del av ett administrativt uppföljningssystem.
Bedömning har dessutom alltmer kopplats samman med ekonomi på olika sätt; exempelvis diskuteras om betyg ska ligga till grund för lärares lönesättning. Även det faktum att eleven agerar på en skolmarknad där betyg kan utgöra drivkrafter för elevers strömningar mellan olika skolor befäster betygens roll som ekonomiskt incitament.

Detta sammantaget bidrar till att forskning om bedömning spänner över flera discipliner och vi kan se ett ökat intresse för bedömningsforskning från olika håll. Pedagogik som tidigare haft en stark ställning inom bedömningsforskning har idag fått sällskap av forskare från andra fält såsom ämnesdidaktik, statskunskap och nationalekonomi.
 
Tillfrågad expert: Johan Samuelsson, lektor i historia, Karlstad universitet

Senast granskad: 2016-02-04