Didaktik – vad, hur och varför

Vilka faktorer påverkar undervisning och lärande? Didaktik handlar om analysen och förståelsen av dessa faktorer. Ordet didaktik har ett grekiskt ursprung och betyder ”undervisa”, ”lära”, ”att tillägna sig” osv. Det är ett relativt ungt forskningsfält i Sverige och behandlar undervisningens och inlärningens teori och praktiska överväganden.

Begreppet didaktik kommer från grekiskans didáskein som betyder undervisa, lära ut, analysera. Didaktik avser undervisningens och lärandets teori och praktik. Den berör alltså både de teoretiska utgångspunkter och modeller som kan användas för att analysera och förstå undervisning och hur den konkreta undervisningen tar form. Didaktiken ger redskap för att undersöka verksamhet där undervisning och lärande fortgår, exempelvis skolan, högskolan, förskolan och fritidshemmet.

De didaktiska frågorna

De klassiska frågorna inom didaktiken är vad, hur och varför. Till vad-frågan hör vad vi ska undervisa om, alltså innehållet och målet med undervisningen. Varför-frågan syftar på resonemang kring varför vi ska välja just detta och inte något annat och hur elever kan motiveras att lära sig just det här innehållet. Hur handlar om hur undervisningen ska gå till utifrån reflektion kring de andra frågorna.

Till dessa frågor har med tiden ett antal andra didaktiska frågor förts, inte minst den nog så viktiga vem-frågan. Frågan rör vem eleven som ska lära sig är men även vem det är som ska bestämma över undervisningens innehåll. De didaktiska frågorna tydliggör att undervisning är en ytterst komplex verksamhet.

Begreppet didaktik kan tolkas på olika sätt. I en snäv förståelse handlar det främst om en tillämpning av utvecklings- och lärandepsykologisk teori om hur undervisningen bör förmedlas. I en sådan förståelse får hur-frågan störst vikt. I en vidare mening kan begreppet innefatta alla de teorier om bildning och kunskap som bestämmer hur utbildningen organiseras. Då aktualiseras även vad- och varför-frågorna i större utsträckning.

Den didaktiska triangeln

Ett annat sätt att förklara undervisning och lärande är att utgå från den didaktiska triangeln. Den har en lång historia och det är inte klart vem som först utformade den. Triangeln illustrerar didaktikens tre centrala element – innehållet, läraren och eleven – och relationerna mellan dem. En av relationerna består av hur läraren framställer innehållet, en annan av interaktionen mellan lärare och elev och en tredje av elevens erfarenhet av innehållet.

Den didaktiska triangeln återfinns i flera skepnader. Det är till exempel vanligt att rita en ring runt den för att illustrera kontextens betydelse. Skolan är inte ett isolerat fält utan en del av samhället, och lärandet påverkas av sådant som dagsaktuella frågor, ekonomi, politik, teknisk utveckling och samhällsstrukturer.

Allmändidaktik och ämnesdidaktik

Didaktiken delas ibland upp i allmän och särskild didaktik. Ämnesdidaktiken är exempel på särskild didaktik eftersom den är specifikt avgränsad till exempelvis en universitetsdisciplin (såsom matematikdidaktik), ett undervisningsämne (svenskämnets didaktik) eller ett studieområde (informationsteknologins didaktik).

Allmändidaktik kan förstås på flera sätt. Å ena sidan kan begreppet beteckna en didaktisk helhet. Den allmänna didaktiken eftersträvar då att vara heltäckande och inbegripa samtliga tre didaktiska grundfrågor: vad, hur och varför. Å andra sidan kan allmändidaktik förstås som generell, till skillnad från speciell, och gör då anspråk på att ha generell räckvidd eller att vara av övergripande karaktär.

Gränsen mellan allmändidaktik och ämnesdidaktik är ofta otydlig och bör inte överdrivas. Ibland har ämnesdidaktiska forskningsresultat generell räckvidd och kan överföras på flera ämnen. Och omvänt, ett allmändidaktiskt fenomen kan undersökas i en specifik ämneskontext.

Den forskning som presenteras under”Didaktik” behandlar främst forskning av allmändidaktisk karaktär, även om ämnesdidaktiska undersökningar av mer generell art också förekommer. Ämnesdidaktiska undersökningar återfinns i övrigt företrädesvis i andra av de temaområden Skolverket bevakar.

Bevakningen av didaktik

Det genomförs en stor mängd didaktiska forskningsprojekt i Sverige. Undervisning och lärande är fenomen som röner stort intresse från allmänheten, medierna, politiken och vetenskapen. Syftet med forskningssammanställningen här är att ge en bild av vad forskningen behandlar och förmedla resultat som kan vara av intresse för främst lärare och skolledare.

Den didaktiska forskningen bevakas av Lunds universitet genom Martin Malmström, lektor i utbildningsvetenskap. Bakom honom står en referensgrupp som består av följande ledamöter: Jonas Granfeldt, professor i franska med inriktning på språkvetenskap, Roger Johansson, professor i utbildningsvetenskap och historia med didaktisk inriktning, Katarina Lundin, docent i nordiska språk, Susanne Pelger, lektor i naturvetenskapens didaktik och docent i utbildningsvetenskap, Anders Persson, professor i utbildningsvetenskap och sociologi samt Johannes Persson, professor i teoretisk filosofi.

För vidare läsning:

Bengtsson, Jan (1997). Didaktiska dimensioner. Möjligheter och gränser för en integrerad didaktik. Pedagogisk forskning i Sverige, 2(4).

Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott (red.) (2017). Allmändidaktik: vetenskap för lärare. Andra upplagan Lund: Studentlitteratur.

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.

Wahlström, Ninni (2016). Läroplansteori och didaktik. Andra upplagan Malmö: Gleerup Utbildning AB.

Senast granskad: 2016-02-12