Forskning om förskola

Hur kan svensk förskola rusta sig för att möta dagens och morgondagens utmaningar? Och, vilka bidrag kan forskning ge för att belysa sådana frågor? Det här bevakningsområdet syftar till att bistå förskolans personal och förskolechefer med aktuell kunskap genom presentationer av olika teman i svensk och internationell forskning. Detta kan bidra till att barn utvecklas på bästa sätt och deras intressen tas tillvara i förskolans verksamhet.

Förskolans pedagogiska verksamhet

I internationell jämförelse är den svenska förskolans  sammanhållna pedagogiska verksamhet för barn i åldrarna 0-6 år  med en egen läroplan (Lpfö 98, reviderad 2016) något ovanligt. Verksamheten i dess nuvarande form, där lärande och omsorg kombineras i en och samma verksamhet, har utvecklats från 1970-talet och framåt.  Förskolan har sedan 1970-talet kombinerat föräldrarnas behov av god omsorg för sina barn med barnens behov av stimulerande och utvecklande miljöer och aktiviteter. Samtidigt har den hela tiden förändrats i ljuset av skiftande pedagogiska ideal och ekonomiska förutsättningar. Dock är dess grundläggande uppdrag detsamma – att föra nya generationer av barn in i vårt samhälle, samtidigt som barnen sätts i centrum.

Utifrån att de flesta barn i åldrarna 0-6 år går i förskolan i Sverige får förskolan en samhällelig tyngd och betydelse som ställer krav på den pedagogiska verksamhetens kvalitet och kontinuerliga utveckling. Förskola och pedagogisk omsorg har stor påverkan på barns utveckling och lärande. En förskola med hög kvalitet har effekt på barns lärande och välmående långt upp i skolåldern. Här spelar forskning en viktig roll genom att ge en bas för reflektion och vidareutveckling.

Brett anslag av teman

Förskolans verksamhet är komplex och mångfacetterad. Den kan betraktas utifrån olika perspektiv och med en mängd olika frågeställningar. Urvalet av forskning här är praxisnära förankrat genom att vi främst bevakar sådant som har relevans för förskolans personal. En grundläggande fråga som vi vill belysa på olika sätt är hur svenska förskolor kan utvecklas och organiseras så att den pedagogiska verksamheten tar till vara barns initiativkraft och förmågor, samtidigt som förskolan bidrar till demokratisk och hållbar samhällsutveckling.

Som exempel på vad denna frågeställning kan betyda för vilken typ av forskning som presenteras här kan nämnas hur barn demokratiskt sett kan påverka sin förskola, eller hur frågor om hållbar utveckling blir en del av den dagliga praktiken. Andra teman som kan tas upp är läs- skriv- och språkutvecklande arbetssätt, naturvetenskap i förskolan, eller förutsättningar för kollegialt lärande. Musik, lek och dans, samt övergångar förskola – skola tillhör också det som kan belysas, liksom frågor om dokumentation, kvalitet och bedömning. Aktuella perspektiv att beakta är genus, etnicitet och klass. .

Databas med forskning om förskolan

 En värdefull resurs för överblick över aktuell forskning inom förskoleområdet är databasen Nordic Base of Early Childhood Education and Care, NB-ECEC Skolverket, Danmarks Evalueringsinstitut (EVA)  och norska Utdanningsdirektoratet ansvarar gemensamt  för databasen, som på ett lättillgängligt sätt presenterar kvalitetssäkrad skandinavisk forskning om barn i åldrarna 0-6 år i förskola, förskoleklass och pedagogisk omsorg. Målgruppen  för denna databas är i första hand förskolans personal. Den skandinaviska förskoledatabasen

I samarbete med Umeå universitet

En grupp disputerade forskare vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet  presenterar på uppdrag av Skolverket forskning på dessa webbsidor. De har olika kompetens.

Kenneth Ekström skriver om naturvetenskap i förskolan samt övergångar förskola, förskoleklass och skola. Carina Hjelmér bevakar områden som barns inflytande och demokrati i förskolan, tillika frågor om dokumentation, kvalitet och bedömning. Till Anna Lindqvists specialområden hör dans, musik och lek i förskolan samt genusperspektiv i relation till verksamheten. Annika Manni redovisar forskning inom fältet förskola och hållbar utveckling. Katarina Kärnebro bevakar forskning om läs- skriv och språkutvecklande arbetssätt liksom kollegialt lärande i förskolan. Tillsammans med kollegor utgör de forskargruppen RECEUM, Research in Early Childhood Education, Umeå University. Den leds av professor Karin Sporre.

Mer om forskarna som skriver om förskolan Förskola och fritidshem – organisation, demokrati och hållbarhet

Senast granskad: 2016-02-15