Roller och ansvar för rektor och skolchef i Specialpedagogik för lärande

Här hittar du information och inspiration för dina förberedelser för kompetensutvecklingsinsatsen på dina förskolor och skolor. Stödet vänder sig främst till dig som är rektor, men även du som skolchef kan ha nytta av informationen.

Konkreta tips

Specialpedagogik för lärande ska bidra till en förändrad undervisningskultur

Specialpedagogik för lärande ska bidra till att det etableras en undervisningskultur där undervisningen och lärmiljöerna kontinuerligt utvecklas utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Du som rektor och skolchef spelar en viktig roll för hur arbetet med insatsen utvecklas.

Informationen nedan under rubriken ”Samordning och planering mellan skolchef och rektor” vänder sig till skolchef och rektor. Resterande information vänder sig i första hand till dig som är rektor.

Samordning och planering mellan skolchef och rektor

Styrkedjans struktur och rutiner i arbetet har stor betydelse för att skapa en långsiktig och hållbar förändring i verksamheten. Här är samarbetet mellan dig som skolchef och dig som rektor en viktig del. Som skolchef är det bra att ha god kännedom om det arbete som din verksamhet bedriver inom insatsen och den utveckling den har lett till på respektive förskole- eller skolenhet. Skolchef och rektor bör därför avsätta tid tillsammans för att samtala om insatsen på en övergripande nivå.

Nedan presenteras några exempel på vad som kan vara bra att samtala om inför att insatsen startar:

  • Kopplingen till det systematiska kvalitetsarbetet.
  • Förväntningar utifrån olika roller.
  • Kommunikation och planering för insatsen.

Koppla insatsen till det systematiska kvalitetsarbetet

För att Specialpedagogik för lärande ska bidra till en långsiktig och hållbar skolutveckling behöver kompetensutvecklingen ske i linje med de utvecklingsbehov som framkommit i det systematiska kvalitetsarbetet. Utgå från den nulägesbild som framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet när ni påbörjar arbetet. Det kan vara bra att skaffa en samsyn över vilka utvecklingsbehov som Specialpedagogik för lärande ska svara mot, vad målet med insatsen är på kort och lång sikt samt hur dessa är kopplade till det systematiska kvalitetsarbetet, både på huvudmanna- och enhetsnivå.

Mer information om kvalitetsarbetet kan du hitta i Skolverkets processtöd Kvalitetsverkstaden

Det är också bra att initialt samtala om hur ni ska följa upp och mäta målet för Specialpedagogik för lärande. Hur går det att få syn på effekterna av målet i verksamheten? Att definiera nuläge och formulera hur mål blir synliga i verksamheten är en förutsättning för att kunna följa upp och utvärdera de effekter som Specialpedagogik för lärande har gett. Effekter av insatsen kan till exempel vara att fler elever upplever att de har ökade möjligheter till delaktighet i undervisningen och att förskollärare och lärare anpassar undervisningen i högre grad utifrån barns och elevers förutsättningar och behov.

Mer information om att leda förändringsarbetet kan du hitta i Skolverkets processtöd Leda förändring

Frågor som kan vara till stöd för samtalet:

  • Hur kan Specialpedagogik för lärande möta de behov som finns i verksamheterna?
  • Vad är målet med Specialpedagogik för lärande på kort och lång sikt? Hur hänger målet på enhetsnivå samman med huvudmannens övergripande mål?
  • Hur vet ni att målet har uppnåtts? Vilka förändringar önskar ni se i respektive verksamhet?

Hur kopplar andra rektorer Specialpedagogik för lärande till sitt systematiska kvalitetsarbete?

"Vi lägger in frågeställningar i vårt SKA utifrån hur vi arbetar med att skapa en förskola för alla, hur vi anpassar undervisning och miljöer efter barnens olika behov".

"Det ligger i vårt pedagogiska terminshjul, där vi följer upp våra resultat och våra fokus- och utvecklingsområden. Där utvärderas insatsen löpande. Vi har under flera år följt upp hur vi arbetar med olika specialpedagogiska insatser i vårt SKA arbete".

"I förra årets utvärdering kom det fram att vi behöver arbeta mer med specialpedagogik och vårt arbetssätt. Jag skrev in Specialpedagogik för lärande i årshjulet och planerade upp hur vi ska arbete med detta under hela läsåret. Jag och pedagogerna har arbetat fram en "mall" kring hur vi ska arbeta med detta även i fortsättningen och inte enbart det här året när vi är med i satsningen".

Skolchef skapar förutsättningar för insatsen

Du som skolchef skapar förutsättningar för rektorerna att genomföra kompetensutvecklingsinsatsen. Du behöver vara medveten om att Specialpedagogik för lärande är en omfattande insats som behöver tid. Därför kan det vara bra att se över årsplaneringen och utifrån det göra en första övergripande plan för insatsen.

Utgå från verksamheternas behov och planera tillsammans med rektor resurser och organisation utifrån det. Det kan även vara bra att du är delaktig i hur rektor kan följa upp och stötta respektive förskola eller skolas utveckling under den tid som Specialpedagogik för lärande pågår. För att skapa en samsyn kan det även vara bra att prata igenom de olika förväntningar som du och rektor har utifrån era olika roller.

Organisera arbetet med handledare

I Specialpedagogik för lärande har handledaren en viktig roll. Hen ska leda och fördjupa diskussionerna kring modulens innehåll och hur det teoretiska innehållet kan omsättas i praktiken. I det arbetet bidrar handledaren både till det kollegiala lärandet och till det individuella lärandet hos deltagarna. En del förskolor och skolor deltar i Specialpedagogik för lärande med statsbidrag. I de fallen är det viktigt att rektor ger handledaren den tid som är beviljad utifrån statsbidraget för att förbereda och genomföra arbetet med modulerna och det kollegiala lärandet.

Som skolchef kan du organisera arbetet med handledarna på olika sätt. Den person som utses som handledare kan vara placerad centralt på en förvaltning eller på en förskole- eller skolenhet. En del handledare kommer handleda både förskolor och skolor, andra handleder flera olika förskole- eller skolenheter medan vissa handleder på en och samma enhet. Utifrån era förutsättningar kan det vara bra att prata om handledarens roll i insatsen. En samsyn mellan skolchef, rektor och handledare kan bidra till att skapa goda organisatoriska förutsättningar för handledaren. Det kan till exempel underlätta för rektor i schemaläggningen av det kollegiala arbetet om handledaren arbetar med grupper på flera enheter.

Om en handledare kommer att handleda på flera olika förskolor och skolor med olika rektorer kan rektorerna även behöva samordna kompetensutvecklingsinsatsen, så att grupperna omfattar mellan fyra och åtta deltagare. I det arbetet kan skolchefen vara delaktig i samtal om till exempel vilka som ska delta i insatsen på respektive enhet och vilka förutsättningar det finns för att sätta ihop grupper med deltagare från olika förskolor och skolor. På så sätt möjliggörs kollegialt lärande även om antalet deltagare i den egna verksamheten inte är tillräckligt många för att skapa lagom stora grupper.

Frågor som kan vara ett stöd i samtalet mellan dig som skolchef och dig som rektor:

  • Hur ska samarbetet mellan er se ut och organiseras under den tid som insatsen pågår?
  • Vilken information om hur arbetet med Specialpedagogik för lärande går behöver skolchefen få under insatsen gång?
  • Hur ser ni på handledarens roll och hur behöver ni organisera handledarens arbete?
  • Finns det anledning att samarbeta med närliggande förskolor eller skolor inom samma huvudman? Hur kan det i så fall ske?

Rektors planering för insatsen underlättas av att skolchef och rektor har samma bild av syftet med insatsen, utvecklingen som ska uppnås i verksamheterna och vilka förväntningar som finns. För att skapa engagemang för insatsen är det bra att planera så att handledare och deltagare får den tid som behövs för att kunna genomföra insatsen på ett kvalitativt sätt.

Ansvar

Så kan du som rektor förbereda dig

Rektors pedagogiska ledarskap har betydelse för hur framgångsrikt ett utvecklingsarbete blir. Att arbeta strategiskt med Specialpedagogik för lärande skapar goda förutsättningar för utveckling och förändring. För att du ska kunna bedriva arbetet strategiskt behöver du koppla det till det systematiska kvalitetsarbetet. Du behöver därför skapa dig en överblick över innehållet i de olika modulerna. Med stöd av handledarens och deltagarnas resonemang så fattar du beslut om vilka moduler som bäst svarar mot era behov. Tänk över hur ni ska följa upp och utvärdera insatsen och hur du kan möta eventuella frågor eller utvecklingsbehov som framkommer under insatsens gång.

I den här texten kommer du få en överblick över vad som är bra att tänka på när du ska leda arbetet med Specialpedagogik för lärande.

Under läsåret 2021–2022 genomfördes en forskningscirkel på uppdrag av Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM i samarbete med Skolverket. Rektorer och forskare deltog i cirkeln, vars syfte var att utveckla kunskap om betydelsen av rektors ledarhandlingar i kollegialt lärande i förskolan och hur det kan göra skillnad för barns lärande. Ta del av kunskaperna från forskningscirkeln i rapporten Rektors betydelse för kollegialt lärande. Du kan också lyssna på två poddavsnitt där cirkelledarna och tre rektorer samtalar om kollegialt lärande och ledarhandlingar utifrån erfarenheterna från forskningscirkeln.

Rektors betydelse för kollegialt lärande Länk till annan webbplats.

Poddavsnitt om kollegialt lärande och ledarhandlingar, avsnitt 82 och 83 Länk till annan webbplats.

Vill du fördjupa dig i arbetet med att leda kollegialt lärande kan du läsa mer om det på Skolverkets webbsida Planera och organisera för kollegialt lärande.

Om det finns handledare som tidigare utbildats inom Skolverkets insatser kan deras erfarenheter av organisation, planering och genomförande tas tillvara i ett inledande planeringsarbete.

Följande frågor kan vara ett stöd för dina egna förberedelser:

  • Hur kan du behöva prioritera under läsåret för att deltagarna ska kunna genomföra kompetensutvecklingen på ett bra sätt?
  • Vilken kunskap och erfarenhet behövs i planeringsarbetet? Vilka bör delta i arbetet?
  • Specialpedagogik för lärande kan innebära att det kommer tankar och idéer om hur undervisningen och lärmiljöerna kan utvecklas. Hur kan du skapa förutsättningar att möta dessa utvecklingsförslag?
  • Hur kan du som rektor följa upp arbetet under insatsens gång?
  • Har du redan nu tankar på hur du kan arbeta för att kunskaperna från kompetensutvecklingen lever kvar och sprids i organisationen, efter att insatsen har avslutats?
  • Hur ska insatsen utvärderas?

Den här presentationen kan du använda när du ska presentera Specialpedagogik för lärande för deltagarna

Presentation av Specialpedagogik för lärande Pdf, 539 kB.

Presentation av Specialpedagogik för lärande Powerpoint, 1 MB.

Film: Planera för Specialpedagogik för lärande (tid 7:06 min)

I den här filmen får du stöd i planeringen av arbetet med Specialpedagogik för lärande.

Planera för samarbetet med handledaren

Inledningsvis behöver du som rektor göra en plan för ditt samarbete med handledaren. I det arbetet är det fördelaktigt om handledaren medverkar, men du kan inleda med att själv reflektera över följande frågor:

  • Vad är handledarens roll i arbetet för att nå målen?
  • Vilka förväntningar har du på handledaren? Handledaren bör även få möjlighet att förbereda sig på att få framföra sina förväntningar.
  • Vilka förväntningar kan handledaren ha på dig?
  • Hur ska ni gemensamt planera, följa upp och utvärdera insatsen?
  • Hur ofta ska du och handledaren ses? Antalet träffar bör anpassas efter verksamhetens förutsättningar och behov. Faktorer som kan påverka är till exempel vilken skolform du är rektor för och det tempo det innebär om ni har sökt statsbidrag. Även antalet grupper och hur många ur personalen som deltar är faktorer som kan påverka.
  • Vad ska ni diskutera när ni ses? Önskar du som rektor någon typ av underlag i förväg?

Inom Specialpedagogik för lärande har de olika skolformerna olika krav på hur många moduler de ska läsa på ett läsår. Det beror på de olika förutsättningarna som finns i de olika skolformerna.

Skolverket statsbidrag är på 10 eller 20 procent oavsett inom vilken skolform som handledaren handleder. En modul motsvarar ungefär tolv timmar av kollegialt lärande. I och med att skolformerna läser olika många moduler kommer antalet timmar variera för handledare som ska leda det kollegiala lärandet. Planeringen av handledarens tid behöver därför anpassas utifrån vilken skolform du är rektor för och hur många grupper som ska delta. Utbildningen för handledaren ska inte räknas in i tiden för statsbidrag.

Förskolor som deltar inom ramen för statsbidrag ska läsa en modul på ett läsår. En modul motsvarar ungefär tolv timmar kollegialt lärande.

Du som rektor behöver se över hur många timmar som din handledare kommer lägga på att handleda det kollegiala lärande. Om den tiden inte motsvarar tio procent eller 20 procent av tjänsten så bör du som rektor tillsammans med handledaren diskutera vad som ska genomföras på övrig tid.

Det kan till exempel handla om att

  • handledaren handleder fler grupper i kompetensutvecklingsinsatsen
  • handledaren är ett stöd när deltagarna läser artiklarna i det teoretiska innehållet. Det kan handla om att till exempel skapa möjligheter att reda ut eller ytterligare förklara begrepp som förekommer i texten
  • handledaren leder och stödjer reflektionen som är en del av moment C
  • handledaren observerar undervisningen och lärmiljöerna tillsammans med deltagarna med syfte att utveckla undervisningen
  • handledaren handleder i de praktiska uppgifterna och kommer med förslag på hur undervisning eller lärmiljöerna kan utvecklas
  • handledaren skapa möjligheter till erfarenhetsutbyte mellan olika arbetslag som läser Specialpedagogik för lärande.

Förskoleklass, grund-, same- och gymnasieskolan samt särskilda ungdomshem som deltar inom ramen för statsbidrag ska läsa tre eller fyra moduler på ett läsår. ”Tillgängligt lärande med digitala verktyg” räknas som två moduler. Det motsvarar ungefär 36–48 timmar kollegialt lärande.

Beroende på antalet moduler din skola läser behöver du se över hur mycket tid handledaren kommer lägga på att handleda det kollegiala lärandet. Om den tiden inte motsvarar 10 eller 20 procent av tjänsten så bör du som rektor tillsammans med handledaren diskutera vad som ska genomföras på övrig tid.

Det kan till exempel handla om att

  • handledaren skapar möjlighet för deltagarna att få stöd när de läser artiklarna i det teoretiska innehållet. Det kan handla om att till exempel skapa möjligheter att reda ut begrepp som förekommer i texten eller vara ett stöd i att applicera innehållet till deltagarens egen undervisning
  • handledaren observerar undervisningen och lärmiljöerna tillsammans med deltagarna med syfte att utveckla undervisningen
  • handledaren handleder i de praktiska uppgifterna och komma med förslag på hur undervisning eller lärmiljöerna kan utvecklas.

Vuxenutbildningar som deltar inom ramen för statsbidrag ska läsa två moduler på ett läsår. Det motsvarar ungefär 24 timmar kollegialt lärande.

Du som rektor behöver se över hur många timmar din handledare kommer lägga på att handleda det kollegiala lärande. Om den tiden inte motsvarar 10 eller 20 procent av tjänsten så bör du som rektor tillsammans med handledaren diskutera vad som ska genomföras på övrig tid.

Det kan till exempel handla om att

  • handledaren handleder ytterligare en grupp i kompetensutvecklingsinsatsen
  • handledaren skapar möjlighet för deltagarna att få stöd när de läser artiklarna i det teoretiska innehållet. Det kan handla om att till exempel skapa möjligheter att reda ut begrepp som förekommer i texten eller vara ett stöd i att applicera innehållet till deltagarens egen undervisning
  • handledaren observerar undervisningen och lärmiljöerna tillsammans med deltagarna med syfte att utveckla undervisningen
  • handledaren handleder i de praktiska uppgifterna och komma med förslag på hur undervisning eller lärmiljöerna kan utvecklas.

Anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive på gymnasial nivå, som deltar inom ramen för statsbidrag, ska arbeta med minst två moduler på ett läsår. Två moduler motsvarar minst 28 timmar kollegialt lärande, planera för att genomföra moment C och D flera gånger.

För de anpassade skolformerna är modulen Utveckla arbetet i anpassade skolformer grundläggande och ska genomföras först. Modulerna Inkludering och delaktighet och Systematiskt arbete med stöd i undervisningen har breddats för att passa de anpassade skolformerna, men ni kan även välja bland övriga moduler.

Du som rektor behöver se över hur många timmar din handledare kommer lägga på att handleda det kollegiala lärande. Om den tiden inte motsvarar 10 eller 20 procent av tjänsten så bör du som rektor tillsammans med handledaren diskutera vad som ska genomföras på övrig tid.

Det kan till exempel handla om att

  • handledaren handleder ytterligare en grupp i kompetensutvecklingsinsatsen
  • handledaren skapar möjlighet för deltagarna att få stöd när de läser artiklarna i det teoretiska innehållet. Det kan handla om att till exempel skapa möjligheter att reda ut begrepp som förekommer i texten eller vara ett stöd i att applicera innehållet till deltagarens egen undervisning
  • handledaren observerar undervisningen och lärmiljöerna tillsammans med deltagarna med syfte att utveckla undervisningen
  • handledaren handleder i de praktiska uppgifterna och kommer med förslag på hur undervisning eller lärmiljöerna kan utvecklas.

Planera för när och hur insatsen ska genomföras

För att insatsen ska leda till en långsiktigt och hållbar skolutveckling så behöver du som rektor planera och organisera insatsen så att deltagarna har möjlighet att ta till sig innehållet. Det innebär att handledare och deltagare ska ha tid avsatt för att kunna genomföra alla moment i modulen. Kompetensutvecklingen ska ske på arbetstid, vilket innebär att den behöver schemaläggas.

Första steget är att göra en läsårsplanering för insatsen. Planeringen kommer se olika ut beroende på vilken skolform du är rektor för.

Förskolor som deltar inom ramen för statsbidrag ska genomföra en modul. Se över den modul ni ska genomföra och när i tid de olika moment ska ligga. Observera att moment C kommer att genomföras flera gånger.

I PDF-filen kan du se ett exempel på hur en läsårsplanering kan se ut Pdf, 195 kB.

Följande frågor kan vara ett stöd i er planering:

  • När på året ska olika delar ske? För att kompetensutvecklingsinsatsen ska ligga i linje med årsplaneringen och det systematiska kvalitetsarbetet kan det vara bra att se över när insatsen kan följas upp och utvärderas.
  • Vilka veckor eller datum ska de olika momenten genomföras? Här är det bra att ta hänsyn till tider på året med speciella händelser som du redan nu vet kommer påverka den personalen som deltar, som till exempel veckor med många inskolningar eller längre ledighet.
  • Hur säkerställer jag att tiden blir ”fredad” för deltagarna? Finns det behov av att sätta in vikarier vissa tider? Vid behov kan du även överväga att schemalägga tid för deltagarna då de får möjlighet att ta del av artiklar och annat material som tillhör modulen.
  • Om flera grupper genomför kompetensutvecklingsinsatsen – hur kan du planera för erfarenhetsutbyte mellan grupperna?

Om din skola deltar inom ramen för statsbidrag kommer ni att genomföra tre eller fyra moduler. Se över vilka moduler som ni ska genomföra och när i tid de olika momenten ska ligga.

I PDF-filen kan du se ett exempel på hur en läsårsplanering kan se ut. Pdf, 195 kB.

Följande frågor kan vara ett stöd i er planering:

  • När på året ska olika delar ske? För att kompetensutvecklingsinsatsen ska ligga i linje med årsplaneringen och det systematiska kvalitetsarbetet kan det vara bra att se över när insatsen kan följas upp och utvärderas.
  • Vilka veckor eller datum ska de olika momenten genomföras? Här är det bra att ta hänsyn till tider på året med speciella händelser som du redan nu vet kommer påverka personalen som deltar, som till exempel nationella prov eller lov.
  • Hur säkerställer jag att tiden blir ”fredad” för deltagarna i förskoleklass? Har deltagarna från förskoleklassen tid att sätta sig in i det teoretiska innehållet? Finns det behov att sätta in vikarier vissa tider?
  • Om flera grupper genomför kompetensutvecklingsinsatsen – hur kan du planera för erfarenhetsutbyte mellan grupperna?

Vuxenutbildningar som deltar inom ramen för statsbidrag ska genomföra två moduler. Se över vilka moduler som ni ska genomföra och när i tid de olika momenten ska ligga.

I PDF-filen kan du se ett exempel på hur en läsårsplanering kan se ut Pdf, 195 kB.

Följande frågor kan vara ett stöd i er planering:

  • När på året ska olika delar ske? För att kompetensutvecklingsinsatsen ska ligga i linje med årsplaneringen och det systematiska kvalitetsarbetet kan det vara bra att se över när insatsen kan följas upp och utvärderas.
  • Vilka veckor eller datum ska de olika momenten genomföras? Här är det bra att ta hänsyn till tider på året med speciella händelser som du redan nu vet kommer påverka personalen som deltar, som till exempel nationella prov.
  • Hur säkerställer jag att tiden blir ”fredad” för deltagarna, så att de hinner ta del av modulen och det kollegiala lärandet?
  • Om flera grupper genomför kompetensutvecklingsinsatsen – hur kan du planera för erfarenhetsutbyte mellan grupperna?

Anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive på gymnasial nivå, som deltar inom ramen för statsbidrag, ska genomföra minst två moduler. Se över vilka moduler som ni ska genomföra och när i tid de olika momenten ska ligga. Observera att moment C och D ska genomföras flera gånger.

Exempel på hur en läsårsplanering kan se ut Excel, 10 kB.

Följande frågor kan vara ett stöd i er planering:

  • När på året ska olika delar ske? För att kompetensutvecklingsinsatsen ska ligga i linje med årsplaneringen och det systematiska kvalitetsarbetet kan det vara bra att se över när insatsen kan följas upp och utvärderas.
  • Vilka veckor eller datum ska de olika momenten genomföras? Här är det bra att ta hänsyn till tider på året med speciella händelser som du redan nu vet kommer påverka personalen som deltar.
  • Hur säkerställer jag att tiden blir ”fredad” för deltagarna, så att de hinner ta del av modulen och det kollegiala lärandet?
  • Om flera grupper genomför kompetensutvecklingsinsatsen – hur kan du planera för erfarenhetsutbyte mellan grupperna?
Forskning och fördjupning

Skapa lagom stora grupper

Du som rektor behöver skapa grupper för det kollegiala lärandet. I det arbetet kan du gärna göra handledaren delaktig. Gruppkonstellationerna kan se ut på olika sätt. Deltagarna kan komma från samma arbetslag eller blandas från olika. Det går också att blanda deltagare från olika stadier, ämneslag eller skolor. För er som deltar med statsbidrag kan grupperna bestå av lärare, förskollärare och annan personal som medverkar i undervisningen.

Utgå ifrån vad du som rektor och handledaren tycker fungerar bäst utifrån era förutsättningar och det som ger mest utbyte. Tänk på att grupperna varken ska vara för stora eller små. Fyra till åtta personer i en grupp kan vara lagom. Har ni ansökt om statsbidrag för att delta i insatsen ska en handledare på 10 procent handleda 4 till 10 deltagare och en handledare på 20 procent ska handleda minst 8 till 20 deltagare. En handledare på 20 procent brukar handleda två grupper. Inom förskolan och anpassade skolformer kan, förutom lärare och förskollärare även annan personal som medverkar i undervisningen delta i handledningsgruppen. I varje grupp bör det utöver handledaren finnas med minst en lärare för skolan och en förskollärare för förskolan.

Följande frågor kan vara ett stöd i arbetet med att skapa grupper:

  • Hur många grupper kan handledaren handleda inom sin tid?
  • Vilka för- och nackdelar finns det med olika gruppsammansättningar?
  • Vilka befintliga grupper finns? Behöver vi skapa nya?

Skapa engagemang för insatsen i verksamheten

Genom att informera, lyssna in deltagarna och skapa delaktighet kan du som rektor bidra till engagemang för insatsen. I informationen kan ramarna för arbetet uttryckas och förväntningar från deltagare och dig som rektor synliggöras.

Följande frågor kan vara ett stöd när du informerar om insatsen:

  • Vilka utvecklingsbehov i verksamheten grundar sig kompetensutvecklingen på?
  • Vad är huvudmans och rektors mål med insatsen? Hur ser kopplingen ut mellan dessa?
  • Vad är syftet med insatsen?
  • Hur resonerar vi kring valet av moduler?
  • Vilka förändringar vill du se i verksamheten? Vilken förändring ser deltagarna framför sig?
  • Hur kan vi se om det sker förändringar i undervisningen?
  • Vad innebär insatsen för deltagarna?
  • Vad är handledarens roll i insatsen?
  • Vilken praktisk information, som till exempel gruppsammansättning, när och hur träffarna ska genomföras och om det kommer finnas vikarier tillgängliga behöver deltagarna ha?
  • Vilka prioriteringar kommer göras när Specialpedagogik för lärande inleds?

Du kan också hänvisa till våra webbsidor med information till respektive skolform. På dessa sidor finns en presentationsfilm för respektive skolform och två föreläsningar; en om vad kollegialt lärande innebär och en om att leda kollegialt lärande, var och en på cirka 21 minuter. Uppmana gärna deltagarna att ta del av informationen för att förbereda sig.

Specialpedagogik för lärande för förskolan

Specialpedagogik för lärande för förskoleklass, grundskola, sameskola och särskilda ungdomshem

Specialpedagogik för lärande för gymnasieskolan och särskilda ungdomshem

Specialpedagogik för lärande för komvux

Specialpedagogik för lärande för anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och komvux som anpassad utbildning

Ett framgångsrikt arbete med att förbättra eller förändra utgår från professionens frågor, dilemman och problem. Genom att bjuda in deltagarna i ditt och handledarens resonemang i valet av moduler kan du skapa delaktighet bland personalen. Detta kan även bidra till att skapa en förståelse för hur valet av moduler speglar de utvecklingsbehov som har framkommit i förskolans eller skolans systematiska kvalitetsarbete. När du visar på hur Specialpedagogik för lärande kan leda till förändringar som skapar goda möjligheter för barn och elever att utvecklas och lära kan du bidra till att skapa engagemang för insatsen.

Rektor behöver vara delaktig

Film: Rektors roll i Specialpedagogik för lärande (tid: 11:04)

I den här filmen delar två rektorer med sig av sina tankar och erfarenheter av skolutveckling och kompetensutveckling.

Forskning visar att den pedagogiska ledarens engagemang och delaktighet är viktig för ett lyckat utvecklingsarbete. Att du som rektor deltar aktivt i insatsen har därför en stor betydelse. En del i det är arbetet med processen för systematiskt kvalitetsarbete. Systematiskt kvalitetsarbete innefattar fyra steg:

  • Var är vi?
  • Var ska vi?
  • Hur gör vi?
  • Hur blev det?

Delaktighet handlar bland annat om att planera och skapa goda förutsättningar för deltagarna att samarbete med varandra, men också om att du som rektor möter deltagarna för att samtala och reflektera om specialpedagogik i förhållande till undervisning och lärande.

Det kan därför vara bra att se över hur och när du kan föra samtal och diskutera med den personal som deltar i insatsen. Det kan till exempel göras genom att du lyfter in frågan på gemensamma träffar, eller att du vid något eller några tillfällen deltar i det kollegiala lärandet i modulerna. Detta bör i sådana fall ske i samråd med handledaren. Det är även bra om du informerar deltagarna i förväg och också meddelar om du kommer delta som åhörare eller vill ha en mer aktiv roll i samtalen. Även om du väljer att delta mer aktivt så är det fortfarande handledaren som leder de kollegiala träffarna.

Det är viktigt att du som rektor går igenom de moduler som din verksamhet kommer delta i. På detta sätt är du förberedd på de frågor som kommer i modulen och om det finns tillfällen när rektor uppmanas att delta.

Hur gör andra rektorer för att vara delaktiga?

"Jag har kontinuerliga träffar med handledarna varannan vecka. Via ett digitalt verktyg ställer jag frågor till alla deltagande pedagoger efter varje modul. Alla arbetslag kommer att skriva en analys till jul".

"Jag följer upp med handledarna efter varje avslutad modul".

"Utöver minnesanteckningarna som kommer är jag med vid arbetslagens reflektion av arbetet. Där identifierar vi tillsammans framgångsfaktorer som vi vill hålla i".

Film: Inkludering och pedagogiskt ledarskap (tid 24:19)

I filmen lyfter docent Niclas Rönnström tillsammans med rektor Eva Andersson fram hur rektor kan arbeta för att utveckla sitt ledarskap och sin skolorganisation. Filmen är framtagen för fördjupning inom området inkluderande utbildning. Filmen vänder sig till skolhuvudmän, skolledare och andra som har intresse av inkluderande utbildning.

Senast uppdaterad 09 augusti 2023