Skolans arbete med att motverka rekrytering till kriminella nätverk

Allt fler barn och unga dras in i kriminella nätverk. Detta innebär en utmaning, inte bara för samhället i stort utan även för skolan. Huvudmän, rektorer, lärare och övrig skolpersonal ställs inför svåra utmaningar som tar kraft och resurser från skolans kärnuppdrag – att förmedla kunskaper, normer och värden. Det här stödet vänder sig till rektorer i skolan och huvudmän.

Två elever och en lärare står lutade över en laptop.

Skolan har en central roll som skyddsfaktor när det gäller att motverka rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk. Det är väl känt att en utbildning av god kvalitet främjar goda framtidsutsikter för barn och unga. Detta gäller för utbildning i såväl förskola som skola. Fokus i detta material är dock skolan.

Skolan har stor potential att stärka elevers framtidstro, motivation och tillit till den egna förmågan. Studier visar att för barn och unga är skolan inte bara en plats för lärande och utveckling, utan för många också en plats där de upplever trygghet och gemenskap.

Alla nivåer i skolans styrkedja behöver vara involverade i arbetet

Det här materialet riktar sig främst till dig som är rektor i skolan och är tänkt att ge stöd i skolans arbete med att motverka rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk. I många skolor pågår redan ett intensivt arbete med att försöka hantera den uppkomna situationen och hitta vägar framåt, medan situationen för andra skolor kanske är ny och frågorna fler än svaren.

Stödet riktar sig även till huvudmän eftersom det är viktigt att alla nivåer i skolans styrkedja är involverade i detta arbete. Huvudmän har också en viktig funktion när det gäller att ge stöd till rektorer och skapa förutsättningar för samverkan såväl inom den egna verksamheten som med andra aktörer.

Webbstödet bygger på intervjuer med rektorer i skolan, skolchefer samt verksamhetschefer om främjande och förebyggande insatser inom området som har fungerat i deras verksamheter. Materialet har även stöd i aktuell forskning.

Trots att problembilden skiljer sig åt mellan olika skolor och huvudmän, är samstämmigheten stor bland de intervjuade om vad som är viktigast när det gäller skolans arbete med att motverka rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk. Detta illustreras i figuren nedan.

Bild som med fyra pilar illustrerar stegen samsyn, ledarskap och organisation, samverkan och handling samt uppföljning.
Konkreta tips

Samsyn

Ett framgångsrikt arbete för att motverka rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk förutsätter en väl förankrad samsyn både inom den egna organisationen och mellan olika samverkande aktörer. Det handlar inte bara om att det är viktigt att vara överens om hur problembilden ser ut, utan också om vikten av samsyn när det gäller de begrepp som används i arbetet, mål, strategier, prioriteringar och arbetssätt. En gemensam syn är avgörande oavsett i vilka forum och konstellationer olika aktörer arbetar och samverkar. Utan samsyn är risken överhängande att samverkan blir både verkningslös och ineffektiv. Samsynen är viktig både i det långsiktiga strategiska arbetet och i det mer kortsiktiga, operativa arbetet.

Ledarskap och organisation

För att nå framgång i arbetet med att motverka rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk, krävs ett ledarskap och en organisation som ger stöd för såväl ett långsiktigt strategiskt arbete som för ett mer operativt arbete. Ett särskilt stort ansvar vilar här på huvudmannen att ge rektorer förutsättningar och stöd för att kunna möta de utmaningar som skolan ställs inför.

Huvudmannen behöver därför dels skapa strukturer på övergripande nivå i form av organisation och ledning, dels avsätta resurser för att olika berörda parter ska kunna arbeta tillsammans med frågan. Till exempel är det viktigt att huvudmannen underlättar samverkan mellan olika aktörer, såsom socialtjänst, polis samt kultur och fritid. Resurser i detta sammanhang handlar bland annat om ekonomi, kompetens och tid.

Utan huvudmannens stöd blir det svårt för rektorer att arbeta framgångsrikt med frågan. Rektorer behöver ges reella förutsättningar av huvudmannen för att kunna ta ansvar för organisation, kommunikation och arbete med sakfrågan tillsammans med lärare och övrig personal på skolenhetsnivå.

Samverkan och handling

Samverkan och handling är centralt i arbetet med att motverka rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk. För att samverkan ska bli effektiv är det viktigt att den sker utifrån fastställda mål och ett aktuellt nuläge som leder till konkreta handlingar samt att det finns en tydlig mandat- och ansvarsfördelning. Risken finns annars att mycket tid ägnas enbart åt informationsutbyte som inte leder till handling. Ett framgångsrikt samverkansarbete förutsätter också samsyn, engagemang och uthållighet över tid.

Även här har huvudmannen ett stort ansvar för att samverkan leder framåt mot uppställda mål. Exempelvis behöver huvudmannen underlätta samverkan mellan olika aktörer, som är eller behöver bli involverade i arbetet med att motverka rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk, till exempel socialtjänst och polis. Det kan till exempel handla om att upprätta samverkansavtal för att underlätta arbetet med olika aktörer inom områden som normalt sett inte ingår i skolans uppdrag.

Uppföljning

Utöver att samverkan måste utgå från gemensamt fastställda mål och varje samverkansmöte behöver ha ett tydligt syfte, måste alla samverkande parter även följa upp arbetet kontinuerligt. Utan uppföljning går det inte att veta om arbetet utvecklas i rätt riktning och om tid och energi läggs på rätt saker. I arbetet med att motverka rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk behöver insatser och åtgärder anpassas över tid. För att kunna göra detta är det nödvändigt med strukturerad och fortlöpande uppföljning.

Ansvar

För dig som är rektor – konkreta exempel på främjande och förebyggande insatser

När det gäller konkreta exempel på främjande och förebyggande insatser i skolan för att motverka rekrytering till kriminella nätverk, är det ett par områden som särskilt framhålls av rektorerna i intervjuerna.

Det absolut viktigaste enligt rektorerna är att erbjuda en undervisning av god kvalitet och att främja närvaro. Något som också lyfts fram är systematiskt arbete med frånvarouppföljning, att tidigt involvera vårdnadshavarna och att vara uppmärksam på tidiga tecken.

Godkända betyg är det viktigaste för att förhindra utanförskap. Om vi inte räddar de här eleverna kan de hamna i kriminella nätverk.

Rektor, årskurs 7–9

För att eleverna ska känna sig motiverade att lära, klara av skolan och uppleva skolan som en trygg miljö, är det relationella ledarskapet i undervisningen viktigt. Det handlar både om att utveckla en ömsesidig respekt mellan lärare och elev och om att lärarna hela tiden signalerar till eleverna att kunskap är viktigt samt ”vi tror på dig”, "du klarar det här” och "vi finns här för dig”.

En varierad undervisning, att lärare anpassar undervisningen till elevernas olika förutsättningar och behov, att eleverna har inflytande över arbetssätt och arbetsformer är också av stor betydelse i sammanhanget. Rektorerna strävar efter att rekrytera välutbildade och erfarna lärare och verkar i hög utsträckning också lyckas med detta.

Flertalet av de intervjuade rektorerna framhåller vikten av att lärarna fokuserar på undervisningen.

Viktigt med stämningen, miljön, att barnen är trygga. Det är den goda undervisningen som är grunden. Det räcker inte med att det är tyst och lugnt, det måste pågå ett kvalitativt lärande.

Skolchef, grundskolan

För att detta ska vara möjligt har majoriteten av rektorerna anställt olika kompletterande kompetenser som avlastar lärare med exempelvis frånvarouppföljning och vissa elevsociala delar, som ett komplement till lärarnas mentorsuppdrag. Socialpedagoger är vanligt förekommande men även lärarassistenter och elevkoordinatorer förekommer. Viktigt i detta sammanhang är att rektor är tydlig med roll-och ansvarsfördelningen, så att alla arbetar mot samma mål utifrån sina specifika uppdrag och sin kompetens.

Gemensamma rutiner och tydlig lektionsstruktur

En del skolor har utarbetat gemensamma rutiner som sträcker sig över hela skoldagen, exempelvis för hur skoldagen påbörjas och avslutas. Rutinerna handlar också om hur övergångar och förflyttningar ska ske under skoldagen samt vad som gäller för skolmåltider, raster och rastaktiviteter.

Flertalet rektorer framhåller i intervjuerna att gemensamma rutiner och en tydlig lektionsstruktur skapar förutsägbarhet, vilket bidrar till ökad trygghet och studiero.

Struktur och vardag är viktigt för våra elever, vi behöver ha fasta rutiner för eleverna, så här ser det ut varenda dag, all struktur behöver vara densamma.

Rektor, förskoleklass och årskurs 1–9

Många använder samma typ av lektionsstruktur och bildstöd i hela skolan, vilket bidrar till extra tydlighet och igenkänning för eleverna.

Exempel på lektionsstruktur är att dagens schema finns uppe som text- och bildstöd under hela skoldagen och att läraren inleder varje lektion med att gå igenom lektionsupplägg och lektionsmål. Läraren säkerställer också att alla elever förstår målet med lektionen och vad de förväntas kunna efter lektionens slut.

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Flera rektorer lyfter också språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) som ett mycket betydelsefullt stöd i undervisningen av flerspråkiga elever. Med hjälp av SKUA är det också möjligt att övervinna språkliga hinder som begränsar elevernas kunskapsutveckling. Eftersom SKUA bygger på elevaktiva arbetssätt främjas både elevernas språk- och kunskapsutveckling samt deras delaktighet i undervisningen.

Träning i konflikthantering

Utöver gemensamma rutiner, tydlig lektionsstruktur och SKUA, lyfter några av rektorerna att de även arbetar kontinuerligt med att stärka elevernas förmåga till konflikthantering inom ramen för arbetet med normer och värden. Detta arbete kan se olika ut och olika metoder används. Några av rektorerna påpekar att träning i konflikthantering måste börja tidigt, redan i låg-och mellanstadiet.

Fundera på:

  • Finns det en samsyn på skolan om vad som kännetecknar en undervisning av god kvalitet?
  • Vilka rutiner och arbetssätt har ni på skolan som främjar goda professionella relationer?
  • Finns det gemensamma rutiner på skolan kring tydlig lektionsstruktur i syfte att främja elevernas lärande och kunskapsutveckling?
  • Hur arbetar ni på skolan för att träna elever i konflikthantering?

Varje minut som barn inte är i undervisning, är de någon annanstans där de löper risk att fångas upp av andra.

Skolchef, grundskolan

För elever som upplever att de har en plats i skolan, att de hör till samt känner sig trygga och sedda av lärare och annan personal, fyller skolan som regel en viktig funktion i deras liv. Tillitsfulla relationer mellan lärare och elever, delaktighet, en varierad undervisning av god kvalitet och tillgång till adekvat stöd vid behov, är därför centralt i skolans arbete med att främja närvaro.

Positiva och realistiska förväntningar på elever, en nära samverkan med vårdnadshavare och ett väl utvecklat elevhälsoarbete är andra viktiga aspekter i detta sammanhang. För att nå framgång i arbetet med att främja närvaro krävs inte bara systematisk uppföljning av frånvaro utan också uppföljning av organisation och arbetssätt.

Systematisk frånvarouppföljning

När det gäller frånvaro framhåller de intervjuade rektorerna vikten av fungerande rutiner för systematisk frånvarouppföljning och att dessa är väl förankrade i hela organisationen. Skolan behöver också säkerställa att vårdnadshavare och elever känner till vad som gäller kring skolplikt och frånvaro.

Även anmäld frånvaro behöver följas upp noga eftersom all omfattande frånvaro, oavsett om den är giltig eller ogiltig, kan medföra att elever tappar kontakten med sina skolkamrater, känner sig utanför och riskerar att lämna skolan med ofullständiga betyg.

En del av skolornas rutiner innefattar även stödmaterial för samtal med vårdnadshavare och elever, stöd för analys av frånvaro samt stöd för möten med vårdnadshavare och elever.

Flera av de intervjuade rektorerna understryker att det är viktigt att skolan hela tiden signalerar till elever som är frånvarande att de är saknade, att de är viktiga för skolan och att skolan alltid finns där för dem. Detta gäller särskilt för elever med problematisk frånvaro.

Ett exempel på närvarouppföljning Pdf, 61 kB, öppnas i nytt fönster.

Fundera på:

  • Hur arbetar ni på skolan med att främja närvaro?
  • Hur kan du som rektor anpassa organisation och arbetssätt för att främja närvaro på grupp- och individnivå?
  • Har ni fungerande rutiner för uppföljning av frånvaro? Om svar ja, är rutinerna väl kända av skolans personal, vårdnadshavare och elever?
  • Får du som rektor det stöd du behöver från din huvudman när det gäller att främja närvaro och följa upp frånvaro?
  • Hur arbetar ni på skolan för att upprätthålla kontakten med elever som har hög frånvaro?

Det vi upplever har varit absolut mest framgångsrikt är arbetet med föräldragrupper.

Rektor årskurs 7–9

Samstämmigheten är stor bland de intervjuade rektorerna kring vikten av en väl fungerande samverkan med vårdnadshavare. En god och tillitsfull relation med vårdnadshavare kan ta tid att utveckla men är en förutsättning för en fungerande samverkan. Att vårdnadshavare får kännedom om hur situationen ser ut i närområdet, stadsdelen eller kommunen i stort, är en grundförutsättning för att de ska kunna bidra aktivt i detta arbete. Det är också ett sätt att stärka föräldraförmågan. Genom att vårdnadshavare involveras tidigt och blir medvetna om vad som pågår, får de också större möjlighet att ta ansvar för sina barn.

Det är viktigt att nå föräldrarna tidigt, att göra dem delaktiga och få dem att ta ansvar. Vi jobbar mycket för att höja föräldrarnas status i barnens ögon och för att föräldrarna alltid ska vara med på möten som handlar om deras barn.

Rektor, årskurs 7–9

Flera av rektorerna berättar om olika samverkansmodeller som används i det brottsförebyggande arbetet. Exempel på en sådan modell som används av många huvudmän är SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid). En central aspekt i SSPF är informationsdelning mellan de samverkande aktörerna. Informationsdelningen förutsätter samtycke från vårdnadshavare och ibland även från den unge. Även SIG (sociala insatsgrupper) nämns.

Möten riktade till vårdnadshavare

Flertalet av de intervjuade rektorerna berättar om olika typer av mötesformer med vårdnadshavare. Innehållet i mötena och mötesformerna varierar beroende på det aktuella läget. Tre olika mötesformer utkristalliserar sig i samtalen med rektorerna:

Möten riktade till alla vårdnadshavare

Informationsmöten som riktar sig till samtliga vårdnadshavare i en skola, i ett visst stadium eller i specifika årskurser används av många, ibland återkommande varje läsår och ibland enbart vid behov. På denna typ av möten ges information om den aktuella situationen i närområdet eller stadsdelen. Vårdnadshavarna får tillfälle att ställa frågor och får information om vart de kan vända sig ifall de känner sig oroliga, eller om de uppmärksammar saker som det kan vara viktigt att exempelvis områdespolisen känner till. Om dessa möten sker inom ramen för ett bredare samverkansarbete, exempelvis SSPF, deltar flera aktörer utöver skolan.

Möten riktade till vissa vårdnadshavare

När det finns oro kring en viss grupp av elever i exempelvis närområdet, bjuder skolan in till möten med berörda vårdnadshavare, ofta med syftet att både informera om den aktuella situationen och om olika varningssignaler som vårdnadshavarna bör vara uppmärksamma på. På denna typ av möten ges ofta utrymme för vårdnadshavarna att diskutera tillsammans vad de känner till om den aktuella problematiken kring den specifika elevgruppen. Ibland kanske de också kan enas om gemensamma regler och om att utbyta kontaktuppgifter med varandra. Om dessa möten sker inom ramen för ett bredare samverkansarbete, exempelvis SSPF, deltar flera aktörer utöver skolan.

Ett exempel på struktur för möten med vissa vårdnadshavare Pdf, 52 kB, öppnas i nytt fönster.

Möten riktade till enskilda vårdnadshavare

När oron är stor kring en enskild elev och skolan får signaler från flera håll om att en elev rör sig i kretsar och miljöer där risk för kriminalitet föreligger, kallas ofta enskilda vårdnadshavare till möte. På dessa möten får vårdnadshavarna information om i vilka sammanhang deras barn förekommer och vilka varningssignaler de särskilt bör uppmärksamma. Vårdnadshavarna får också information om vart de kan vända sig om de behöver hjälp. Dessa möten kan antingen ske i skolan eller i hemmen, beroende på vad vårdnadshavarna föredrar. Om dessa möten sker inom ramen för ett bredare samverkansarbete, exempelvis SSPF, deltar flera aktörer utöver skolan.

Några rektorer ger också exempel på olika föräldrastödjande insatser i form av föräldrautbildning som syftar till att stärka föräldraförmågan. Det kan exempelvis handla om att externa aktörer får anordna utbildning i skolans lokaler och att skolan även bistår rent praktiskt på andra sätt.

Fundera på:

  • Har ni på skolan en samsyn om hur samverkan med vårdnadshavare ska ske?
  • Hur arbetar ni på skolan för att stärka medarbetarnas förmåga att bygga tillitsfulla relationer med vårdnadshavare?
  • Hur arbetar ni med stödjande insatser för vårdnadshavare? Erbjuder ni exempelvis möjlighet till någon form av föräldrautbildning eller liknande?

Flera av de intervjuade rektorerna nämner att personalen med tiden utvecklar en förstärkt vaksamhet kring vad som pågår i skolan och dess närmiljö. De får en slags extra ”radar” för detaljer som på något sätt avviker från det normala och som kan tyda på att något är på gång. I efterhand visar det sig ofta att personalen har haft rätt i sina misstankar.

Det kan handla om att personer är på fel plats vid fel tillfälle, exempelvis att personer som inte går i skolan plötsligt dyker upp i samband med raster. Det kan också handla om att en elev i mellanstadiet plötsligt börjar sitta med en grupp niondeklassare i matsalen, eller att en elev börjar springa ut och in i klassrummet flera gånger under lektionerna.

Agera skyndsamt

Det är viktigt att skolan agerar skyndsamt när personalen noterar den här typen av avvikelser från det normala. Startsträckan när det handlar om rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk är som regel kort, vilket medför att handlingsutrymmet är begränsat i tid. I flera av intervjuerna framkommer att öppna kanaler till framför allt polisen är viktigt i detta sammanhang. Att snabbt kunna nå rätt person hos områdespolisen underlättar när akuta situationer uppstår. Kontinuerligt kontakt med, och närhet till, fältassistenter framhålls också som viktigt.

Agera snabbt när något verkar avvikande. Öppna kanaler till polisen är avgörande för att hantera akuta situationer och få snabbt stöd när det behövs.

Verksamhetschef, grundskolan

Riskfaktorer

Utöver den här förstärkta vaksamheten finns det en del omständigheter på individnivå som kan utgöra riskfaktorer för att unga på sikt dras in i kriminalitet. I arbetet med att motverka rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk, kan det vara bra att skolans personal är medvetna om dessa riskfaktorer. Dessa riskfaktorer ska dock inte förväxlas med vad som de facto orsakar att unga dras in i kriminalitet.

Det kan exempelvis handla om att eleven

  • tidigt har börjat begå brott
  • har bristande impulskontroll
  • är rastlös, lätt blir irriterad och/eller aggressiv
  • har svårt att hålla sig till sanningen
  • framstår som känslokall
  • har negativa attityder eller värderingar
  • umgås med personer som begår brott
  • saknar positiva förebilder
  • använder droger
  • har vårdnadshavare som brister i sin omsorg om barnet eller att relationen mellan barnet och vårdnadshavare är konfliktfylld
  • har svårt att klara skolan eller inte trivs i skolan.

Varningssignaler

För vårdnadshavare, som inte dagligen rör sig i skolmiljön och kanske inte vet vem eller vilka deras barn umgås med i skolan och på fritiden, kan det vara bra att skolan informerar vårdnadshavare om varningssignaler som det är viktigt att uppmärksamma.

Föräldrar bör vara uppmärksamma på ogiltig frånvaro, förändrat beteende och plötsliga förändringar i barnets umgänge. Det kan vara indikatorer på att något är på gång.

Verksamhetschef, grundskolan

Exempel på sådana varningssignaler kan vara

  • ogiltig frånvaro i skolan
  • ett påtagligt förändrat beteende
  • nya kamrater och en ovilja att berätta vad de nya kamraterna heter eller bor
  • rastlöshet, mycket spring ut och in för att träffa kamrater korta stunder
  • nya saker och kläder, exempelvis ny mobil, nya märkesskor och märkeskläder
  • Swishbetalningar från okända personer
  • mer kontanter än vanligt
  • förvaring av saker åt andra, exempelvis väskor.

Fundera på:

  • Har ni på skolan en samsyn kring vikten av att uppmärksamma tidiga varningstecken på att elever befinner sig i riskzonen för en negativ utveckling?
  • Hur för ni på skolan dialog med vårdnadshavare kring tidiga varningstecken?
  • Hur ser skolans rutiner ut för hur personalen ska agera vid tidiga varningstecken?
  • Har ni på skolan en fungerande samverkan med andra myndigheter och aktörer exempelvis områdespolisen när det gäller elever i riskzonen?
  • Har du som rektor tillräckligt stöd från din huvudman i dessa frågor?
Ansvar

För skolans huvudman – skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete

Det är lätt att skena iväg i stuprör, därför skapades en projektgrupp kring utsatta områden. Från skolsidan ser vi att det viktigaste är att alla lyckas i skolan. Behörighet till gymnasiet och sedan gymnasieexamen.

Skolchef, gymnasieskolan

Både rektorer och skolchefer framhåller i intervjuerna att huvudmannens stöd och engagemang är avgörande i det främjande och förebyggande arbetet med att motverka rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk.

Utgångspunkten för att nå framgång i arbetet med dessa frågor är att alla är eniga om hur problembilden ser ut. Detta förutsätter att en grundlig nulägesanalys genomförs samt att resultaten av nulägesanalysen förankras i hela organisationen och i de samverkansorgan som är aktuella.

För att skapa förutsättningar för ett långsiktigt strategiskt och operativt arbete krävs även en samsyn kring att en förändring är nödvändig och möjlig samt kring fastställda mål för vad som ska uppnås och hur.

Huvudmannen behöver också leda arbetet med att prioritera tid och resurser samt ta ansvar för att strategier utarbetas för hur målen ska uppnås och för hur arbetet fortlöpande ska följas upp. Detta innefattar bland annat att organisera för samverkan, exempelvis ingå överenskommelser om samverkan mellan olika nämnder och externa aktörer.

En viktig åtgärd var att utbildningsnämnden och socialnämnden skrev en överenskommelse, så att vi kunde få igång en bra samverkan med socialtjänsten. Det gjorde att vi kunde jobba på ett helt annat sätt på individnivå och sätta in åtgärder snabbare.

Rektor, årskurs 7–9

Vidare behöver huvudmannen säkerställa att alla involverade aktörer har tydliga beslutsmandat för arbetet med såväl långsiktiga som kortsiktiga främjande och förebyggande insatser.

Som rektor behöver man medel för att göra det som behöver göras och mandat att få samverka med andra myndigheter och organisationer. När det gäller styrkedjan så behöver vi tänka stödkedja.

Rektor, årskurs 7–9

Samstämmigheten är stor bland de intervjuade rektorerna; ingen rektor klarar av att motverka rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk utan huvudmannens stöd. Detta är en uppgift som blir skolan övermäktig, om huvudmannen inte avsätter resurser och skapar förutsättningar för rektorerna att samverka både inom den egna organisationen och med externa aktörer.

Huvudmän kan också stödja rektorer i deras arbete genom ett aktivt relations-och tillitsbygge i hela styrkedjan. Goda relationer präglade av tillit och respekt för olika professioners uppdrag, perspektiv och kunskap främjar arbetet med sakfrågorna.

Vidare behöver huvudmän möjliggöra för skolchefer att aktivt kunna stödja rektorer i deras arbete, exempelvis genom verksamhetsbesök, i arbetet med att prioritera och i svåra beslut.

Jag fick stöd från huvudmannen och min närmaste chef. Vi var tre skolledare, det var en viktig förutsättning. Man klarar det inte ensam.

Rektor, årskurs 7–9

Fundera på:

  • Hur arbetar ni på huvudmannanivå för att stödja rektorer i arbetet med att motverka rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk?
  • Finns det en samsyn inom organisationen kring exempelvis problembild och möjliga lösningar?
  • Finns det en fungerande samverkan med andra relevanta aktörer i dessa frågor?
Forskning och fördjupning

Så har vi tagit fram materialet

I arbetet med detta material har vi intervjuat rektorer, skolchefer och verksamhetschefer i Eskilstuna, Malmö, Norrköping, Stockholm, Södertälje, Västerås och Växjö som har erfarenhet av arbete med att motverka rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk.

Intervjuerna, som har varit semistrukturerade, har tagit sin utgångspunkt i den ökade rekryteringen av barn och unga till kriminella nätverk, framför allt i områden med socioekonomiska utmaningar. Fokus i intervjuerna har varit:

  • hur situationen ser ut i den aktuella verksamheten
  • hur intervjupersonerna upplever den aktuella problematiken
  • vad som har gjorts rent konkret i de aktuella verksamheterna som har visat sig fungera i sammanhanget/varit ”lyckosamt”
  • vilka effekter genomförda insatser har fått
  • vilka särskilda insatser som intervjupersonerna ser som nödvändiga i arbetet med att motverka rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk.

Varje intervju har varat mellan 45-60 minuter. De genomförda intervjuerna har därefter analyserats och legat till grund för utformningen av detta webbstöd.
Alla anonyma citat som används i materialet har godkänts av de intervjupersoner som står bakom citaten.

Senast uppdaterad 12 februari 2024