Tidiga och samordnade insatser för barn och unga

Tidiga och samordnade insatser (TSI) handlar om att barn och unga ska få stöd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. För det krävs en förbättrad och utvecklad samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Här hittar du stöd för sådant arbete.

Film: Livet är inte så lätt (tid 2:25)

Filmen Livet är inte så lätt är framtagen i arbetet för att sprida information om vikten av tidiga och samordnade insatser. Det kan bli bättre för många barn och unga om skola, vård och socialtjänst agerar tillsammans, i tid.

Förbättrad samordning för barns bästa

Samordning behövs för att skapa en helhet kring insatser för barn och unga som är i behov av stöd från flera aktörer. Det ställer krav på att aktörer utvecklar kunskap och kompetens om långsiktig samverkan och samordning. Tidiga och samordnade insatser handlar om att barn och unga ska få insatser i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. Insatserna ska vara organiserade som en väl fungerande helhet ur barnets eller den unges perspektiv och det är viktigt att barnet och den unge får vara delaktig.

Uppdraget Tidiga och samordnade insatser (TSI)

Skolverket och Socialstyrelsen har fått i uppdrag från regeringen att tillsammans genomföra ett flerårigt utvecklingsarbete för en förbättrad samverkan för barns och ungas bästa. I uppdraget ingår att:

  • kartlägga och identifiera goda exempel på samverkan
  •  beskriva juridiska och strukturella hinder för samverkan
  • följa upp, utvärdera och sprida resultatet till kommuner och andra viktiga aktörer.

Läs mer om uppdraget om förbättrad samverkan för barns bästa på regeringens webbplats.länk till annan webbplats

Uppdraget TSI är förlängt till 2023

TSI-uppdraget skulle ha avslutats 2020, men kommer att pågå till och med juni 2023. Regeringen grundar beslutet på att det är ett långsiktigt arbete att bygga strukturer för samverkan som fungerar över tid, håller hög kvalitet och utgår från alla barn och ungas behov.

Inom ramen för TSI-uppdraget ska därför också särskilda insatser riktas mot:

  • riskgrupper bland barn och unga i socialt utsatta områden
  • barn och unga som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.

Regeringsbeslut: Ändring av uppdraget att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga samt förlängd tid för uppdragetlänk till annan webbplats

Det brottsförebyggande arbetet i TSI

Tidiga insatser är viktiga för att förebygga kriminalitet, normbrytande beteende och brottsutsatthet bland barn och unga. Som ett led i arbetet för att motverka gängvåld har regeringen beslutat att brottsförebyggande arbete ska ingå som en del i TSI-uppdraget.

De 36 utvecklingsarbeten som redan ingår i TSI kommer att kunna anmäla intresse, och av dem kommer cirka 10 utvecklingsarbeten med inriktning brottsförebyggande att erbjudas delta. Utvecklingsarbetena kommer att erbjudas liknande stöd som de får inom TSI:s grunduppdrag.

Syftet är att förstärka det brottsförebyggande arbete som redan pågår i regioner och kommuner, eller utveckla det som saknas och behöver byggas upp. Fokus ligger på samordning mellan skola/elevhälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst samt polis men också andra relevanta aktörer som fritidssektorn och civilsamhället.

I uppdraget kommer Skolverket och Socialstyrelsen att samverka med Delegationen mot segregation, Sveriges kommuner och regioner, Länsstyrelsen Östergötland och Jämställdhetsmyndigheten.

En annan del av uppdraget är att sprida kunskap om och goda erfarenheter av brottsförebyggande insatser.

Nationellt stöd till utvecklingsarbeten

Skolverket och Socialstyrelsen ger stöd till 36 utvecklingsarbeten, som fördelar sig på ca 90 kommuner och 16 regioner, runt om i Sverige. Alla utvecklingsarbeten är indelade i fem nätverk baserat på främst geografiskt läge.

Syftet med att stödja och följa dessa utvecklingsarbeten är att identifiera hinder och framgångsfaktorer för samverkan, och därmed få kunskap om vad som behövs för att etablera hållbara strukturer för TSI i kommuner och regioner.

Målet med att följa och stödja utvecklingsarbetena är:

  • att främja arbetet för tidiga och samordnade insatser
  • öka kunskapen om lokala utvecklingsarbeten och juridiska och strukturella förutsättningar
  • öka kunskap och byta erfarenheter om hinder och framgångsfaktorer
  • främja spridning till andra aktörer som arbetar med tidiga samordnade insatser
  • bidra till en långsiktig kunskapsutveckling över tid och fortsatt erfarenhetsutbyte
  • stärka barnrätts-, jämställdhets- och funktionsrättsperspektivet

Utvecklingsarbetena erbjuds tillgång till en digital projektarbetsplats och stöd i systematisk uppföljning. Alla utvecklingsarbetena har under 2018-2019 även erbjudits någon form av utbildningsinsats via fyra olika lärosäten.

Reportage från utvecklingsarbeten i Sverige

Ta del av inspirerande reportage och intervjuer med olika utvecklingsarbeten, forskare och andra nyckelpersoner, både med koppling till TSI och annat förebyggande arbete för barn och unga som riskerar att fara illa.

Varför är samverkan och samordning ofta så svårt?

Alla är överens om att samverkan ska ske, och det finns mängder av arbetsmodeller och verktyg som ska underlätta. Ändå blir det långt ifrån alltid verklighet. Forskaren Mats Tyrstrup förklarar vad det kan bero på, och om vilka strategier som kan få arbetet över verksamhetsgränserna att fungera bättre.

Forskaren Mats Tyrstrup om samordning, gränser och organisatoriska mellanrumlänk till annan webbplats

Tidig samverkan runt barn och unga med Skottlandsmodellen

I Skottland arbetar alla kommuner enligt samma modell för att samordna tidiga insatser för barn och unga. Modellen heter Getting it right for every child (GIRFEC) och ger skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården konkreta verktyg för att stötta barn tidigt och med så lite byråkrati som möjligt.

Utvecklingsledaren Bill Alexander om Skottlandsmodellen, implementering och ledarskaplänk till annan webbplats

Socialsekreteraren Hanna Meason om att jobba utifrån GIRFEC i Skottlandlänk till annan webbplats

Mer om Skottlandsmodellen på Kunskapsguidenlänk till annan webbplats

Förstärkt första linje

Första linjen för barn och unga är de verksamheter som först tar emot barn och ungdomar som visar tidiga tecken på psykisk ohälsa. Det kan vara verksamheter från exempelvis elevhälsan, socialtjänsten och primärvården.

Många regioner och kommuner förstärker första linje-arbetet för tidiga, samordnade insatser på olika sätt, ofta genom samverkan i tvärprofessionella team. Några arbetar elevhälsobaserat, vilket betyder att skolan, elevhälsan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården arbetar tillsammans för att erbjuda förebyggande och tidiga insatser med elevhälsan som gemensam arena och skolan som bas.

Ett annat sätt att utveckla första linje-arbetet kan vara att förstärka vårdcentralens roll och barnkompetens, till exempel med barnpsykolog. Så har man gjort i kommunerna Ale, Tjörn, Kungälv och Stenungsund, där man också har startat så kallade SIMBA-team för tvärprofessionell samverkan. Uppföljningen har visat att ansvarsgränserna blivit tydligare, till exempel mellan vårdcentralen och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Dessutom har både återremisserna och administrationen minskat.

SIMBA: ett förstärkt första linjen för barn och unga med psykisk ohälsalänk till annan webbplats

Team samordnar stöd till hela familjen

I Borlänge pågår ett utvecklingsarbete med tvärprofessionella HTL-team, team för Hälsa, Trygghet och Lärande. Teamen har en bredd av representanter från skola/elevhälsa, socialtjänst, kultur och fritid samt arbetsmarknadsenheten. Utvecklingen är en del av ett större arbete med social hållbarhet i Borlänge kommun.

HTL-team i Borlänge samordnar stöd till hela familjenPDF (pdf, 176 kB)

Så främjas elevers skolnärvaro

Utvecklingsarbetet Bjuvs barns bästa syftar till att stärka faktorer som främjar elevers skolnärvaro. Nya rutiner gör att skolan tidigt kan upptäcka elever med upprepad frånvaro. Läraren tar kontakt med varje elev oavsett om frånvaron är giltig eller ogiltig, och skolan kan konsultera andra aktörer redan i ett tidigt skede. ”Vi har byggt in en närvarokultur”, berättar deltagarna i närvaroteamet.

I Bjuv får multidisciplinära närvaroteam barnen att känna sig seddaPDF (pdf, 187 kB)

Föreläsningar om tidiga och samordnade insatser

Den 5 december 2018 höll Socialstyrelsen och Skolverket en nationell konferens i Stockholm om tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Konferensen vände sig till alla som var intresserade av samverkan kring barn och unga. Syftet var att inspirera och bygga kunskap, samt sprida information och lärdomar från pågående utvecklingsarbeten.

Här kan du ta del av de föreläsningar som hölls under konferensen:

Marjana Tornmalm - Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättningarPDF (pdf, 900 kB)

Anja Romqvist - Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och ungaPDF (pdf, 2 MB)

Rosita Brolin - Barn som omsorgsgivarePDF (pdf, 1 MB)

Anette Wickström - Hur mår våra ungdomar idag?PDF (pdf, 528 kB)

Per Germundsson - Samverkan - förutsättningar och fallgroparPDF (pdf, 1 MB)

Anette Bolin - Team AgeraPDF (pdf, 2 MB)

Origo - Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våldPDF (pdf, 1 MB)

Shanti Ingeström - Unga direktPDF (pdf, 761 kB)

Åsa Mattson - Barns rätt som anhörigaPDF (pdf, 2 MB)

Film: Ta del av filmade inslag från konferensen (tid: 15 minuter)länk till annan webbplats

Film: "Hur mår våra ungdomar idag" (tid: 35 minuter)länk till annan webbplats
Anette Wickström, biträdande professor, Linköpings Universitet, i filmad föreläsning från konferensenlänk till annan webbplats

Mer om stödjande och samverkande insatser för barn och unga

Tre barn som springer på en äng.
Senast uppdaterad 14 september 2020
  • Reportage

    Skottlandsmodellen: GIRFEC

    I Skottland arbetar alla kommuner enligt samma modell för att samordna tidiga insatser för barn och unga. Modellen heter Getting it right for every child (GIRFEC).

  • Reportage

    Samverkan kring barn och unga

    Barn och unga som har funktionsnedsättning, lider av psykisk ohälsa eller som far illa behöver rätt stöd så tidigt som möjligt. Hälso- och sjukvården, socialtjänsten och skolan behöver då samverka.