Tidiga och samordnade insatser för barn och unga (TSI)

Tidiga och samordnade insatser (TSI) handlar om att barn och unga ska få stöd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. För det krävs en förbättrad och utvecklad samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Här hittar du stöd för sådant arbete.

Vad är tidiga och samordnade insatser?

Tidiga samordnade insatser betyder att personal från skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst arbetar tillsammans. Samordningen behövs för att skapa en helhet kring insatser för barn och unga som är i behov av stöd från flera aktörer. Det ställer krav på att aktörer utvecklar kunskap och kompetens om långsiktig samverkan och samordning. TSI är inte en viss metod, utan bygger på att verksamheterna har en gemensam struktur. På så vis ska alla barn och unga få stöd och hjälp i tid, utifrån sina och familjens behov.

Livet är inte så lätt - animerad film

Filmen Livet är inte så lätt sätter fokus på varför det är viktigt att arbeta tillsammans och se hela bilden, om barn ska få insatser i tid och på ett samordnat sätt. Dela den gärna vidare!

Film: Livet är inte så lätt (tid 2:25)

Stöd till utvecklingsarbeten över hela landet

Skolverket och Socialstyrelsen arbetar gemensamt för utvecklingen av TSI. En viktig del i satsningen är att vi stödjer 38 utvecklingsarbeten som verkar på olika platser i landet. Utvecklingsarbetena har tvärprofessionella team med personer från skola, vård och socialtjänst, som prövar olika sätt att arbeta tillsammans. I samband med stödet identifierar vi hinder och framgångsfaktorer för TSI och sprider kunskap som kan vara till nytta för alla som arbeter inom det här området.

Cirka 90 kommuner och 16 regioner ingår i den nationella satsningen, från Övertorneå i norr till Ystad i söder.

Förlängd satsning på TSI

Den gemensamma satsning på TSI som Skolverket och Socialstyrelsen arbetar med har förlängts och pågår till och med juni 2023. Beslutet från regeringen grundas på att det är ett långsiktigt arbete att bygga strukturer för samverkan som fungerar över tid, håller hög kvalitet och utgår från alla barn och ungas behov. Inom ramen för TSI-uppdraget ska också särskilda insatser riktas mot:

  • riskgrupper bland barn och unga i socialt utsatta områden
  • barn och unga som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.

Regeringsbeslut: Ändring av uppdraget att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga samt förlängd tid för uppdragetlänk till annan webbplats

Utvecklingsarbeten som ingår i satsningen TSI

Här hittar du en kort beskrivning av alla utvecklingsarbeten inom satsningen Tidiga ochs samordnade insater. Det är både lokala och regionala satsningar och de är grupperade efter sin huvudsakliga inriktning.

Inriktningarna är:

  • Brottsförebyggande i socialt utsatta områden
  • Elevhälsobaserad första linje
  • Förebygga skolfrånvaro
  • Förstärkt första linje
  • HLT - team för hälsa, lärande och trygghet
  • Skottlandsmodellen
  • Utvecklad samordnad individuell plan (SIP)
  • Utveckling av strukturell nivå

38 utvecklingsarbeten i Sverige som arbetar med tidiga och samordnade insatserPDF (pdf, 314 kB)

Varför är samverkan och samordning ofta så svårt?

Alla är överens om att samverkan ska ske, och det finns mängder av arbetsmodeller och verktyg som ska underlätta. Ändå blir det långt ifrån alltid verklighet. Forskaren Mats Tyrstrup förklarar vad det kan bero på, och om vilka strategier som kan få arbetet över verksamhetsgränserna att fungera bättre.

Forskaren Mats Tyrstrup om samordning, gränser och organisatoriska mellanrumlänk till annan webbplats

Förebygga skolfrånvaro och främja närvaro

Några av de utvecklingsarbeten som ingår i uppdraget TSI har fokus på att förebygga barn och ungas skolfrånvaro. Det görs genom olika typer av samverkansinsatser för att identifiera och stötta barn och vårdnadshavare.

Arbetet bedrivs ofta på en skola som pilotprojekt, för att sedan kunna spridas vidare. Inom ramen för satsningarna undersöks också vilka insatser som har effekt på skolnärvaro. Det kan till exempel handla om att hitta motivation, mening och struktur. 

Se exempel inom TSI om att förebygga skolfrånvaro och främja närvaro:

Film: Att förebygga skolfrånvaro - föreläsning med Malin Gren Landell (Tid: 19:11 )

I den här filmade föreläsningen berättar forskaren och författaren Malin Gren Landell om olika sätt att samverka för ökad skolnärvaro.

Så främjas elevers skolnärvaro

Utvecklingsarbetet Bjuvs barns bästa arbetar för att att stärka faktorer som främjar elevers skolnärvaro. Med nya rutiner kan skolan tidigt upptäcka elever med upprepad frånvaro. Läraren tar kontakt med varje elev oavsett om frånvaron är giltig eller ogiltig, och skolan kan konsultera andra aktörer redan i ett tidigt skede. ”Vi har byggt in en närvarokultur”, berättar deltagarna i närvaroteamet. Läs mer om hur man arbetar med skolnärvaro i Bjuv:

I Bjuv får multidisciplinära närvaroteam barnen att känna sig seddaPDF (pdf, 188 kB)

Film: Bjuvs barns bästa - främja skolnärvaro genom tidiga och samordnade insatser (tid: 3:35 min)

I Bjuv har skola, vård och socialtjänst arbetat tillsammans för att minska skolfrånvaro. I den här filmen ser de tillbaka på samarbetet, vad som har förbättrats, vilka lärdomarna är och hur vägen framåt ser ut.

Brottsförebyggande arbete

Tidiga insatser är viktiga för att förebygga kriminalitet, normbrytande beteende och brottsutsatthet bland barn och unga. Som ett led i arbetet för att motverka gängvåld har regeringen beslutat att brottsförebyggande arbete ska ingå som en del i TSI-uppdraget. Syftet är att förstärka det brottsförebyggande arbete som redan pågår i regioner och kommuner, eller utveckla det som saknas och behöver byggas upp. Fokus ligger på samordningen mellan skola/elevhälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst samt polis men också andra relevanta aktörer som fritidssektorn och civilsamhället.

Barn och unga som begår brott (stöd från Socialstyrelsen)länk till annan webbplats

Se exmpel inom TSI om brottsförebyggande arbete:

Kampen för att bli Någon – vägar genom brottslighet och gäng

Torbjörn Forkby är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, belyser i den här föreläsningen kopplingen mellan forskning och praktik, gängets attraktivitet och gänget som kompenserande arena. I sin egen forskning har han pratat med unga om hur de har kommit in kriminalitet och normbrytande beteende. Han menar att alla kan hamna i de här sammanhangen, även om riskfaktorer förstås spelar in. Alla kämpar med att bli någon och det är en mänsklig grund att vilja bli sedd. För en del barn och unga kan gänget fylla den funktionen och bli en så kallad kompenserande arena.

Om jag ser på det här lite idag så är det för att egentligen jag var rädd, orolig, övergiven, jag var egentligen ett livrätt barn tror jag, som ville ha folks ögon mot mig. Eller jag ville att folk skulle se mig, höra mig, jag ville vara i centrum. För att jag kanske inte hade blivit det som liten, jag blev mer undanputtad då eller att jag fick vara vuxen väldigt fort och fick ta stort ansvar redan som sexåring och, ja, det är inget som man ska behöva göra liksom. Men så blev det tyvärr.

En ung kille som då satt på säkerhetsanstalt tittar tillbaka på sin uppväxt.

Film: Kampen för att bli Någon - vägar genom brottslighet och gäng (44:18 min)

Den här föreläsningen togs fram till en nätverksträff inom ramen för TSI Brottsförebyggande i december 2020. Forskaren ansvarar för innehållet.

Risk- och skyddsfaktorer bland unga – hur kan vi använda teori och forskning i praktiken?

I den här föreläsningen talar Henrik Andershed, professor i kriminologi och psykologi vid Örebro Universitet, om viktiga risk- och skyddsfaktorer bland unga, hur dessa kan påverka debut i kriminalitet och ett normbrytande beteende och hur vi kan ta hjälp av teori och forskning i praktiken.

Film: Risk- och skyddsfaktorer bland unga – hur kan vi använda teori och forskning i praktiken? (45:13 min)

Den här föreläsningen togs fram till en nätverksträff inom ramen för TSI Brottsförebyggande i december 2020. Forskaren ansvarar för innehållet.

Förstärkt första linje - psykisk ohälsa

Första linjen är de verksamheter som först tar emot barn och ungdomar som visar tecken på psykisk ohälsa. Fokus är på insatserna, inte på vilken aktör som genomför dem eller hur arbetet är organiserat.

En del regioner och kommuner förstärker sitt arbete med första linjen för att uppnå tidiga, samordnade insatser för barn och unga, ofta genom samverkan i tvärprofessionella team. En förstärkt första linje kan ha olika verksamheter som bas. Det kan vara primärvården som förstärks med fler kompetenser, men det kan också vara skolan och elevhälsan.

Elevhälsobaserad modell

Den elevhälsobaserade modellen innebär att verksamheterna arbetar med skolan som bas och att insatser erbjuds där. Att barnet slipper förflytta sig och kompetensen istället kommer till barnet ökar möjligheterna för barn att själva söka hjälp, menar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som ligger bakom modellen.

Arbetssättet har testats i tio kommuner och anslutande regioner och sedan utvärderats. Resultaten är framtagna av forskare på Karolinska Institutet, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten i samarbete med SKR.

Se exempel inom TSI om förstärkt första linje:

Karlskrona har elevhälsan som bas i arbetet mot psykisk hälsa

Att minska psykisk ohälsa och stärka barnens mående är några av huvudmålen med TSI-arbetet i Karlskrona där skolans elevhälsa är den gemensamma arenan. Tillsammans med socialtjänsten och hälso- och sjukvården arbetar man i team för att i ett tidigt skede hjälpa barnen och familjerna.

Karlskrona: med elevhälsan som bas i arbetet mot psykisk ohälsaPDF (pdf, 295 kB)

Förstärkt första linjen för barn och unga med psykisk ohälsa

Ett sätt att utveckla första linje-arbetet kan vara att förstärka vårdcentralens roll och barnkompetens, till exempel med barnpsykolog. Så har man gjort i kommunerna Ale, Tjörn, Kungälv och Stenungsund, där man också har startat så kallade SIMBA-team för tvärprofessionell samverkan. Uppföljningen har visat att ansvarsgränserna blivit tydligare, till exempel mellan vårdcentralen och barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. Dessutom har både återremisserna och administrationen minskat. Läs om hur man arbetar med SIMBA:

SIMBA: ett förstärkt första linjen för barn och unga med psykisk ohälsalänk till annan webbplats

Skolbaserad samverkan för barns och ungas psykiska hälsa

Skolan är en viktig arena för att genomföra insatser som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa hos barn och unga. Men skolan kan inte agera på egen hand. För att insatserna ska få genomslag behöver skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverka. Därför testades ett nytt skolbaserat arbetssätt i tio kommuner och anslutande regioner.

Skolbaserad samverkan för barns och ungas psykiska hälsa (Folkhälsomyndigheten)länk till annan webbplats

Faktablad om skolbaserad samverkan - lärdomar från praktiken (Folkhälsomyndigheten)länk till annan webbplats

Hälsa, lärande, trygghet

Hälsa, lärande och trygghet (HLT) utgör en del av första linjen för psykisk hälsa. Den består av tvärprofessionella team med representanter från primärvård (hälsa), förskola, skola och elevhälsa (lärande) och socialtjänst (trygghet).

Teamen träffas regelbundet för att arbeta samordnat kring barnet. De föreslår vilka professioner och verksamheter som kan bidra med insatser och hjälpa barnet och dess familj på bästa sätt. En helhetssyn kring barnet, familjen och dess kontext arbetas fram. En viktig inställning hos medarbetare i HLT är att det är ”våra gemensamma barn”.

Team samordnar stöd till hela familjen

I Borlänge pågår ett utvecklingsarbete med tvärprofessionella HTL-team, team för hälsa, trygghet och lärande. Teamen har en bredd av representanter från skola/elevhälsa, socialtjänst, kultur och fritid samt arbetsmarknadsenheten. Utvecklingen är en del av ett större arbete med social hållbarhet i Borlänge kommun. Läs om hur man arbetar med HLT-team:

HTL-team i Borlänge samordnar stöd till hela familjenPDF (pdf, 181 kB)

Åseles HLT-team samlar bred kompetens från vård, socialtjänst och skola

I Åsele kommun samverkar skola, socialtjänst och primärvård i HLT-team, team för hälsa, trygghet och lärande. Samverkansmodellen finns i flera kommuner i Västerbotten och målet är ett snabbt, samordnat stöd till barn och familjer. På så sätt minskar behovet av mer omfattande insatser längre fram.

I den här filmen berättar Åsele kommun om hur skola, vård och socialtjänst arbetar tillsammans för att möta barn och unga samordnat och du får ta del av både framgångar i det arbetet och det som kan vara mer utmanande.

Film: Hälsa, lärande och trygghet i Åsele (4:08 min)

Skottlandsmodellen

I Skottland arbetar alla kommuner enligt samma modell för att samordna tidiga insatser för barn och unga. Modellen heter Getting it right for every child, GIRFEC, och ger skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården konkreta verktyg för att stötta barn tidigt och med så lite byråkrati som möjligt.

GIRFEC, eller Skottlandsmodellen som den också kallas i Sverige, har gett goda resultat i Skottland och har även väckt intresse internationellt. Flera svenska regioner och kommuner arbetar med inspiration från Skottland för att utveckla sina samverkansstrukturer och arbetssätt.

Se exempel inom TSi om Skottlandsmodellen:

Så här arbetar Falun med Skottlandsmodellen

Den här filmen beskriver hur skola, vård och socialtjänst arbetar tillsammans i Falun för att kunna erbjuda tidiga och samordnande insatser till alla barn och unga som behöver det.

Utvecklingsledare berättar om Skottlandsmodellen, implementering och ledarskap

Bill Alexander, som arbetar med strategiska frågor och utveckling vid den ideella organisationen Children in Scotland, har varit med i arbetet runt Skottlandsmodellen GIRFEC sedan starten. Först som delaktig i att ta fram och implementera modellen i kommunen Highlands, och senare som rådgivare för den skotska regeringen.

Utvecklingsledaren Bill Alexander om Skottlandsmodellen, implementering och ledarskaplänk till annan webbplats

"Backa barnet" - med barnen som medskapare

I Ystad har satsningen "Backa barnet" hämtat inspiration från Skottlandsmodellen och det centrala är att utgå från barnets behov med anpassade roller och verktyg. Skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis samarbetar för att så tidigt som möjligt hjälpa barn och familjer som är i behov av stöd.

Läs reportage om "Backa barnet" med skolchef Dennis HjelmströmPDF (pdf, 682 kB)

Socialsekreterare om att jobba utifrån GIRFEC i Skottland

Hannah Meason är fristående socialsekreterare och konsult med fokus på integrerat, multidisciplinärt arbete som rör barn. Hon har nära 10 års erfarenhet av att arbeta med GIRFEC i Skottland och har varit med och lärt upp kollegor i modellen. Nu bor och verkar hon i Sverige.

Socialsekreteraren Hanna Meason om att jobba utifrån GIRFEC i Skottlandlänk till annan webbplats

Läs mer om Skottlandsmodellen på Kunskapsguidenlänk till annan webbplats

Mer om stödjande och samverkande insatser för barn och unga

Tre barn som springer på en äng.

Föreläsningar om tidiga och samordnade insatser från nationell konferens

Den 5 december 2018 höll Socialstyrelsen och Skolverket en nationell konferens i Stockholm om tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Konferensen vände sig till alla som var intresserade av samverkan kring barn och unga. Syftet var att inspirera och bygga kunskap, samt sprida information och lärdomar från pågående utvecklingsarbeten.

Här kan du ta del av de föreläsningar som hölls under konferensen:

Marjana Tornmalm - Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättningarPDF (pdf, 900 kB)

Anja Romqvist - Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och ungaPDF (pdf, 1 MB)

Rosita Brolin - Barn som omsorgsgivarePDF (pdf, 1 MB)

Anette Wickström - Hur mår våra ungdomar idag?PDF (pdf, 650 kB)

Per Germundsson - Samverkan - förutsättningar och fallgroparPDF (pdf, 1 MB)

Anette Bolin - Team AgeraPDF (pdf, 2 MB)

Origo - Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våldPDF (pdf, 1 MB)

Shanti Ingeström - Unga direktPDF (pdf, 749 kB)

Åsa Mattson - Barns rätt som anhörigaPDF (pdf, 2 MB)

Film: Ta del av filmade inslag från konferensen (tid: 15 minuter)länk till annan webbplats

Film: "Hur mår våra ungdomar idag" (tid: 35 minuter)länk till annan webbplats
Anette Wickström, biträdande professor, Linköpings Universitet, i filmad föreläsning från konferensenlänk till annan webbplats

Den 5 december 2018 höll Socialstyrelsen och Skolverket en nationell konferens i Stockholm om tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Konferensen vände sig till alla som var intresserade av samverkan kring barn och unga. Syftet var att inspirera och bygga kunskap, samt sprida information och lärdomar från pågående utvecklingsarbeten.

Här kan du ta del av de föreläsningar som hölls under konferensen:

Marjana Tornmalm - Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättningarPDF (pdf, 900 kB)

Anja Romqvist - Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och ungaPDF (pdf, 1 MB)

Rosita Brolin - Barn som omsorgsgivarePDF (pdf, 1 MB)

Anette Wickström - Hur mår våra ungdomar idag?PDF (pdf, 650 kB)

Per Germundsson - Samverkan - förutsättningar och fallgroparPDF (pdf, 1 MB)

Anette Bolin - Team AgeraPDF (pdf, 2 MB)

Origo - Resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våldPDF (pdf, 1 MB)

Shanti Ingeström - Unga direktPDF (pdf, 749 kB)

Åsa Mattson - Barns rätt som anhörigaPDF (pdf, 2 MB)

Film: Ta del av filmade inslag från konferensen (tid: 15 minuter)länk till annan webbplats

Film: "Hur mår våra ungdomar idag" (tid: 35 minuter)länk till annan webbplats
Anette Wickström, biträdande professor, Linköpings Universitet, i filmad föreläsning från konferensenlänk till annan webbplats

Senast uppdaterad 24 juni 2021

Innehåll på denna sida