Tidiga och samordnade insatser för barn och unga - TSI

Tidiga och samordnade insatser (TSI) handlar om att barn och unga ska få stöd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. För det krävs en förbättrad och utvecklad samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Här hittar du stöd för sådant arbete

Film: Tillsammans gör vi skillnad - i tid (tid 00:54 min)

”Det var David, matteläraren, som såg det först av alla…”

När livet känns svårt och utmaningarna är stora behöver alla ni som möter barn och unga se och agera i tid. Då kan både ett bra samarbete inom skolan, och en fungerande samverkan mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård när det krävs, vara helt avgörande. Om vi tillsammans hjälps åt att lägga pusslet kan vi se hela bilden av ett barns situation, och göra skillnad på riktigt. Se vår film, dela den vidare och använd den gärna som inspiration eller som ett diskussionsunderlag.

Vad är tidiga och samordnade insatser?

Tidiga samordnade insatser (TSI) betyder att personal från skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst arbetar tillsammans. Samordningen behövs för att skapa en helhet kring insatser för barn och unga som är i behov av stöd från flera aktörer. Det ställer krav på att aktörer utvecklar kunskap och kompetens om långsiktig samverkan och samordning. TSI är inte en viss metod, utan bygger på att verksamheterna har en gemensam struktur. På så vis ska alla barn och unga få stöd och hjälp i tid, utifrån sina och familjens behov.

Film: Livet är inte så lätt - tidiga och samordnade insatser för barn och unga (tid 2:25)

Den animerade filmen Livet är inte så lätt sätter fokus på varför det är viktigt att arbeta tillsammans och se hela bilden, om barn ska få insatser i tid och på ett samordnat sätt. Dela den gärna vidare!

Nationell satsning på TSI genom uppdrag att stödja utvecklingsarbeten

Skolverket och Socialstyrelsen arbetar gemensamt för utvecklingen av TSI. En viktig del i satsningen är att vi stödjer 34 utvecklingsarbeten som har fokus på TSI och verkar på olika platser i landet. Utvecklingsarbetena har tvärprofessionella team med personer från skola, vård och socialtjänst, som prövar olika sätt att arbeta tillsammans. I samband med stödet identifierar vi hinder och framgångsfaktorer för TSI och sprider kunskap som kan vara till nytta för alla som arbetar inom det här området.

Cirka 80 kommuner och 16 regioner ingår i den nationella satsningen, från Övertorneå i norr till Ystad i söder.

Stöd kring extern samverkan för att tidigt möta barn och elevers behov

För att barn och elever ska få rätt stöd i rätt tid behöver skolan ibland samverka med andra aktörer. I det här stödmaterialet får du som arbetar i skolledning eller elevhälsa stöd kring extern samverkan för barn och elever som riskerar en ogynnsam utveckling.

Stödet kan även användas av andra roller i skolan eller personal i förskolan. Även du som arbetar verksamhetsövergripande, till exempel inom den centrala elevhälsan, utbildningsförvaltningen eller som utvecklingsledare.

I texten finns reflektionsfrågor att arbeta med kollegialt eller för enskild reflektion.

Extern samverkan för att tidigt möta barn och elevers behov

Involvera barn i verksamhetsutveckling och strategiskt arbete

Om barn görs delaktiga i planering i kommuner och regioner är det lättare att fokusera på att lösa ”rätt” problem. Ett bra sätt att inleda ett projekt eller större utvecklingsarbete är att samla in och systematisera barns synpunkter och erfarenheter som ett av flera underlag. Barns kunskaper kan användas som underlag i allt från planering till uppföljning.

På Kunskapsguiden hittar du stöd och inspiration om

• varför vi bör göra barn delaktiga
• hur planeringen kan gå till
• praktiska frågor inför att arbetet inleds
• juridiska frågor om samtycke, personuppgifter och sekretess.

Involvera barn i verksamhetsutveckling (Kunskapsguidens webbplats) Länk till annan webbplats.

Insikter från arbetet med TSI

Här är hittills samlade insikter från de utvecklingsarbeten som ingår i satsningen TSI. Vilka framgångsfaktorer för en fungerande samverkan med tidiga insatser har iakttagits under arbetets gång, och vad kan vara hinder och utmaningar på vägen?

Framgångsfaktorer

• Förankra politiskt över mandatperioder.
• Kartlägg, enas om problembilden och vad som behöver göras.
  
• Testa i liten skala – följ upp – och ta sedan nästa steg.
• Samordna TSI-arbetet med liknande utvecklingsarbeten, och använd statsbidrag strategiskt för att förstärka arbetet brett.
• Skapa tvärsektoriella konsultationsteam för gemensam bedömning/planering av vilket stöd barn och föräldrar behöver
• Ha tydliga strukturer och mötesrutiner för arbetet, betydelsen av en samordnare för de tre verksamheterna framhålls.
  
• Involvera barn, unga och föräldrar i utvecklingsarbetet
• Följ upp och ta reda på vad resultatet av insatserna blir för barn, unga och föräldrar.

Hinder och utmaningar

• Det tar tid att bygga upp hållbara strukturer för samverkan och samordning.
• Organisatoriska glapp uppstår då verksamheterna främst är organiserade för att arbeta inom gränser inte över gränser.
• Hälso- och sjukvårdens roll i det förebyggande arbetet är oklar och deras delaktighet i TSI-arbetet brister.
• Det är svårt att prioritera det förebyggande arbetet när verksamheterna samtidigt ska spara resurser
• Det är svårt att arbeta med både det akuta arbetet och det förebyggande arbetet
• Det är svårt att gå från projekt till ordinarie verksamhet om det saknas en långsiktig planering
• Rättslig reglering kring behandling av personuppgifter försvårar verksamhetsgemensam uppföljning.

Varför är samverkan och samordning ofta så svårt?

Alla är överens om att samverkan ska ske, och det finns mängder av arbetsmodeller och verktyg som ska underlätta. Ändå blir det långt ifrån alltid verklighet. Forskaren Mats Tyrstrup förklarar vad det kan bero på, och om vilka strategier som kan få arbetet över verksamhetsgränserna att fungera bättre.

Forskaren Mats Tyrstrup om samordning, gränser och organisatoriska mellanrum Länk till annan webbplats.

Förebygga skolfrånvaro och främja närvaro

Några av de utvecklingsarbeten som ingår i uppdraget TSI har fokus på att förebygga barn och ungas skolfrånvaro. Det görs genom olika typer av samverkansinsatser för att identifiera och stötta barn och vårdnadshavare.

Arbetet bedrivs ofta på en skola som pilotprojekt, för att sedan kunna spridas vidare. Inom ramen för satsningarna undersöks också vilka insatser som har effekt på skolnärvaro. Det kan till exempel handla om att hitta motivation, mening och struktur. 

Skolverkets rekommendationer för att främja närvaro och förebygga frånvaro

Skolverkets rapport Nationell kartläggning av elevfrånvaro

Film: Att förebygga skolfrånvaro - föreläsning med Malin Gren Landell (tid 19:11 )

I den här filmade föreläsningen berättar forskaren och författaren Malin Gren Landell om olika sätt att samverka för ökad skolnärvaro.

Så främjas elevers skolnärvaro

Utvecklingsarbetet "Bjuvs barns bästa" arbetar för att att stärka faktorer som främjar elevers skolnärvaro. Med nya rutiner kan skolan tidigt upptäcka elever med upprepad frånvaro. Läraren tar kontakt med varje elev oavsett om frånvaron är giltig eller ogiltig, och skolan kan konsultera andra aktörer redan i ett tidigt skede. ”Vi har byggt in en närvarokultur”, berättar deltagarna i närvaroteamet. Läs mer om hur man arbetar med skolnärvaro i Bjuv:

I Bjuv får multidisciplinära närvaroteam barnen att känna sig sedda Pdf, 188 kB. (Pdf, 188 kB)

Film: Bjuvs barns bästa - främja skolnärvaro genom tidiga och samordnade insatser (tid 3:35 min)

I Bjuv har skola, vård och socialtjänst arbetat tillsammans för att minska skolfrånvaro. I den här filmen ser de tillbaka på samarbetet, vad som har förbättrats, vilka lärdomarna är och hur vägen framåt ser ut.

Syntolkad version av filmen Bjuvs barns bästa Länk till annan webbplats.

Brottsförebyggande arbete

Tidiga insatser är viktiga för att förebygga kriminalitet, normbrytande beteende och brottsutsatthet bland barn och unga. Som ett led i arbetet för att motverka gängvåld har regeringen beslutat att brottsförebyggande arbete ska ingå som en del i TSI-uppdraget. Syftet är att förstärka det brottsförebyggande arbete som redan pågår i regioner och kommuner, eller utveckla det som saknas och behöver byggas upp. Här ingår även förebyggande arbete som riktar sig mot barn och unga som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.

Fokus ligger på samordningen mellan skola/elevhälsa, hälso- och sjukvård, socialtjänst samt polis men också andra relevanta aktörer som fritidssektorn och civilsamhället.

Barn och unga som begår brott (stöd från Socialstyrelsen) Länk till annan webbplats.

Samverkansformerna SIG och SSPF

SIG (sociala inatsgrupper) och SSPF (samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid) är båda samverkansformer för att förebygga att barn och unga begår brott. Skillnaden är att SIG vänder sig till ungdomar med högre risknivå. Här finns stöd för ett lokalt arbete med samverkansformerna, både för den som vill starta upp och för den som redan bedriver eller har bedrivit arbete men vill få råd och framgångsfaktorer eller göra en omtag.

Stöd och fakta kring SIG och SSPF (på Brå:s webbplats) Länk till annan webbplats.

Metoder för att förebygga normbrytande beteende och brott

Socialstyrelsen har (i samverkan med Polisen och i samråd med Skolverket) tagit fram en samling med metoder och arbetssätt som används för att förebygga normbrytande beteende och brott bland barn och unga. Här finns stöd för alla som utvecklar, samordnar eller leder brottsförebyggande arbete. De totalt 33 metoder som ingår används alla i Sverige idag inom skola, polis, socialtjänst, hälso- och sjukvård, fritidsverksamhet eller föreningar och ofta i samverkan mellan flera av dessa aktörer. Fokus ligger på brottsförebyggande arbete på universell och selektiv nivå.

Exempel på metoder för att förebygga normbrytande beteende och brott, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

TSI Heder Malmö förebygger hedersproblematik

I det här reportaget kan du läsa om hur utvecklingsarbetet TSI Heder Malmö utgår från en familjecentral för att förebygga och tidigt upptäcka hedersproblematik bland föräldrar och barn. Kompetenshöjande personalinsatser och informationsspridning är en del av arbetet där socialtjänsten, hälso- och sjukvården och öppna förskolan samverkar.
Familjecentralen - en gemensam plattform för TSI Heder Malmö Pdf, 184 kB. (Pdf, 184 kB)

Kampen för att bli Någon – vägar genom brottslighet och gäng

Torbjörn Forkby är professor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet, belyser i den här föreläsningen kopplingen mellan forskning och praktik, gängets attraktivitet och gänget som kompenserande arena. I sin egen forskning har han pratat med unga om hur de har kommit in kriminalitet och normbrytande beteende. Han menar att alla kan hamna i de här sammanhangen, även om riskfaktorer förstås spelar in. Alla kämpar med att bli någon och det är en mänsklig grund att vilja bli sedd. För en del barn och unga kan gänget fylla den funktionen och bli en så kallad kompenserande arena.

Film: Kampen för att bli Någon - vägar genom brottslighet och gäng (tid 44:18 min)

Föreläsningen togs fram till en nätverksträff inom ramen för TSI Brottsförebyggande i december 2020. Forskaren ansvarar för innehållet.

Risk- och skyddsfaktorer bland unga – hur kan vi använda teori och forskning i praktiken?

I den här föreläsningen talar Henrik Andershed, professor i kriminologi och psykologi vid Örebro Universitet, om viktiga risk- och skyddsfaktorer bland unga, hur dessa kan påverka debut i kriminalitet och ett normbrytande beteende och hur vi kan ta hjälp av teori och forskning i praktiken.

Film: Risk- och skyddsfaktorer bland unga – hur kan vi använda teori och forskning i praktiken? (45:13 min)

Den här föreläsningen togs fram till en nätverksträff inom ramen för TSI Brottsförebyggande i december 2020. Forskaren ansvarar för innehållet.

Brottsförebyggande arbete i Baronbackarna

I det här reportaget får du ta del av det brottsförebyggande arbete som pågår i Baronbackarna i Örebro för att minska risken för att barn och unga ska hamna i kriminalitet eller missbruk. Med fokus på åldersgruppen 10–12 år samarbetar skolan, socialtjänsten, fritidsgården, hälso- och sjukvården och polisen.

Brottsförebyggande arbete i Baronbackarna (reportage) Pdf, 617 kB. (Pdf, 617 kB)

Förstärkt första linje - psykisk ohälsa

Första linjen är verksamheter som tar emot barn och unga med tidiga tecken på psykiska besvär och psykiatriska tillstånd av lindrig till måttlig grad, oavsett orsak. Fokus är på insatserna, inte på vilken aktör som genomför dem eller hur arbetet är organiserat.

En del regioner och kommuner förstärker sitt arbete med första linjen för att uppnå tidiga, samordnade insatser för barn och unga, ofta genom samverkan i tvärprofessionella team. En förstärkt första linje kan ha olika verksamheter som bas. Det kan vara primärvården som förstärks med fler kompetenser, men det kan också vara skolan och elevhälsan.

Elevhälsobaserad modell

Den elevhälsobaserade modellen innebär att verksamheterna arbetar med skolan som bas och att insatser erbjuds där. Att barnet slipper förflytta sig och kompetensen istället kommer till barnet ökar möjligheterna för barn att själva söka hjälp, menar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som ligger bakom modellen.

Arbetssättet har testats i tio kommuner och anslutande regioner och sedan utvärderats. Resultaten är framtagna av forskare på Karolinska Institutet, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten i samarbete med SKR.

Hälsa, lärande, trygghet

Hälsa, lärande och trygghet (HLT) utgör en del av första linjen för psykisk hälsa. Den består av tvärprofessionella team med representanter från primärvård (hälsa), förskola, skola och elevhälsa (lärande) och socialtjänst (trygghet).

Teamen träffas regelbundet för att arbeta samordnat kring barnet. De föreslår vilka professioner och verksamheter som kan bidra med insatser och hjälpa barnet och dess familj på bästa sätt. En helhetssyn kring barnet, familjen och dess kontext arbetas fram. En viktig inställning hos medarbetare i HLT är att det är ”våra gemensamma barn”.

Film: Hälsa, lärande och trygghet i Åsele (tid 4:08 min)

Skottlandsmodellen

I Skottland arbetar alla kommuner enligt samma modell för att samordna tidiga insatser för barn och unga. Modellen heter Getting it right for every child, GIRFEC, och ger skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården konkreta verktyg för att stötta barn tidigt och med så lite byråkrati som möjligt.

GIRFEC, eller Skottlandsmodellen som den också kallas i Sverige, har gett goda resultat i Skottland och har även väckt intresse internationellt. Flera svenska regioner och kommuner arbetar med inspiration från Skottland för att utveckla sina samverkansstrukturer och arbetssätt.

Så här arbetar Falun med Skottlandsmodellen

Den här filmen beskriver hur skola, vård och socialtjänst arbetar tillsammans i Falun för att kunna erbjuda tidiga och samordnande insatser till alla barn och unga som behöver det.

Film: Skottlandsmodellen i Falun - en film om samarbete mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst (tid: 03:54 min)

Utvecklingsledare berättar om Skottlandsmodellen, implementering och ledarskap

Bill Alexander, som arbetar med strategiska frågor och utveckling vid den ideella organisationen Children in Scotland, har varit med i arbetet runt Skottlandsmodellen GIRFEC sedan starten. Först som delaktig i att ta fram och implementera modellen i kommunen Highlands, och senare som rådgivare för den skotska regeringen.

Utvecklingsledaren Bill Alexander om Skottlandsmodellen, implementering och ledarskap (Kunskapsguidens webbplats) Länk till annan webbplats.

"Backa barnet" - med barnen som medskapare

I Ystad har satsningen "Backa barnet" hämtat inspiration från Skottlandsmodellen och det centrala är att utgå från barnets behov med anpassade roller och verktyg. Skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis samarbetar för att så tidigt som möjligt hjälpa barn och familjer som är i behov av stöd.

Läs reportage om "Backa barnet" med skolchef Dennis Hjelmström Pdf, 683 kB. (Pdf, 683 kB)

Socialsekreterare om att jobba utifrån GIRFEC i Skottland

Hannah Meason är fristående socialsekreterare och konsult med fokus på integrerat, multidisciplinärt arbete som rör barn. Hon har nära 10 års erfarenhet av att arbeta med GIRFEC i Skottland och har varit med och lärt upp kollegor i modellen. Nu bor och verkar hon i Sverige.

Socialsekreteraren Hanna Meason om att jobba utifrån GIRFEC i Skottland (Kunskapsguidens webbplats) Länk till annan webbplats.

Läs mer om Skottlandsmodellen på Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.

TSI frukostseminarier

Skolverket och Socialstyrelsen anordnar en serie frukostseminarier inom ramen för TSI-uppdraget. Här nedan har du möjlighet att ta del av dem i efterhand.

Seminarierna riktar sig främst till dig som arbetar i den samlade elevhälsan, i skolledningen eller som är skolchef. De kan även vara intressanta för dig som är förskollärare eller lärare i grundskolan. Även du som arbetar verksamhetsövergripande till exempel inom den centrala elevhälsan eller som utvecklingsledare kan uppskatta dem.

Se frukostseminarierna i efterhand

Barn som anhöriga − en grupp att uppmärksamma tidigt

Se vårt webbinarium om tidiga och samordnade insatser till barn och unga som har föräldrar med till exempel psykisk ohälsa, missbruk eller allvarlig sjukdom. Du får kunskap om barn som anhöriga och exempel från ett utvecklingsarbete om hur man i praktiken kan arbeta för att barn och unga tidigt får stöd.

Seminariet spelades in den 27 april 2023.

Seminarium om barn som anhöriga − en grupp att uppmärksamma tidigt Länk till annan webbplats.

Tidiga insatser till barn och unga med psykisk ohälsa

Seminariet handlar om tidiga samordnade insatser när barn och unga visar tecken på psykisk ohälsa. Vi får både ta del av en specialistläkares kunskap och av exempel från ett utvecklingsarbete om hur man i praktiken kan arbeta för att tidigt uppmärksamma barn och unga.

Seminariet spelades in den 18 januari 2023.

Seminarium om tidiga insatser till barn och unga med psykisk ohälsa Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Samverkan kring skolan i utsatta områden

Det här seminariet handlar om samverkan kring skolan i socialt utsatta områden. Vi får ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken på hur man kan arbeta.
Seminariet spelades in den 16 november 2022.

Seminarium om samverkan kring skolan i utsatta områden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skottlandsmodellen i Sverige

I det här seminariet diskuterar vi hur Skottlandsmodellen, GIRFEC, kan utvecklas och anpassas för arbete i Sverige. Seminariet handlar också om hur forskning och praktik kombineras för att få till ett kunskapsbaserat och innovativt arbete.
Seminariet spelades in den 27 september 2022.

Seminarium om Skottlandsmodellen i Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Hur kan insatser till barn och unga bli mer jämställda och jämlika?

Socialtjänsten tycks ha lättast att nå flickor med svensk bakgrund och betydligt svårare att nå pojkar med utländsk bakgrund. Det visar forskningen som tas upp på det här seminariet. På seminariet får du också ta del av goda exempel på hur verksamheter i samverkan kan uppmärksamma barn och ungas behov av stöd och verka för jämställda och jämlika insatser. Seminariet spelades in den 3 juni 2022.

Seminarium om hur insatser kan bli mer jämställda och jämlika Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tidiga insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck

I det här seminariet berättar vi hur man kan arbeta förebyggande och i samverkan med frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck.

Seminarium om tidiga insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tillit − en förutsättning för samordnade insatser

Tillit är viktigt när vi utvecklar våra arbetssätt för att erbjuda tidiga insatser. Mer om det får du veta i frukostseminariet om tillit som sändes den 11 november 2021.

Seminarium om tillit – en förutsättning för samordnade insatser Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Barns delaktighet vid strategiskt arbete

Seminariet handlar om hur barn och unga kan göras delaktiga i kommunernas och regionernas strategiska och förebyggande arbete. Det ger förslag på hur vi kan använda barns och ungas delaktighet när vi utformar insatser, samverkar och organiserar vårt stöd. Inspelat i september 2021.

Seminarium om barns delaktighet vid strategiskt arbete Länk till annan webbplats.

SOFIA-studien och vikten av tidig upptäckt

I det här seminariet presenteras SOFIA-studien som är en svensk longitudinell studie av barns sociala, beteendemässiga och fysiska utveckling. Studien undersöker hur svårigheter tidigt i livet kan hänga ihop med problem på flera områden längre fram i livet och är viktig när vi vill hitta bättre sätt att hjälpa barn och familjer tidigt och samordnat. Inspelat i oktober 2021.

Seminarium om SOFIA-studien och vikten av tidig upptäckt Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Barn som möter funktionshinder

Seminariet ger råd om hur skolan, socialtjänsten och vården kan arbeta tillsammans för barn och unga som möter funktionshinder. Inspelat i maj 2021.

Seminarium om barn som möter funktionshinder Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Mer om stödjande och samordnade insatser för barn och unga

Skolverket

Extern samverkan för att tidigt möta barn och elevers behov

Leda elevhälsan i skolan

Övergångar inom och mellan skolor och skolformer

Skolan och hemmet

Föräldraskapsstöd kan främja lärande och hälsa

Om extra anpassningar och särskilt stöd

Förebygg avhopp från gymnasieskolan - stöd till rektor och huvudman Länk till annan webbplats.

Socialstyrelsen och Kunskapsguiden:

Om stöd till barn och unga, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

Om samverkan kring barn och unga, Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.

Barn som anhöriga - stöd till barn i förskola och skola som har svårigheter hemma Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.

Samverka för barns bästa - en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.

På andra myndigheter och verksamheter

Samverkan för obruten skolgång för placerade barn och unga, SPSM Länk till annan webbplats.

Studiepaket samverkan kring placerade barn och ungas skolgång, SPSM Länk till annan webbplats.

Skolbaserad samverkan för barn och ungas psykiska hälsa, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

Hälsa i gruppen barn och unga, Folkhälsomyndigheten Länk till annan webbplats.

Rapporten Bryt tystnaden, Barnombudsmannen Länk till annan webbplats.

Kontakt

tsi@skolverket.se