Extern samverkan för att tidigt möta barns och elevers behov

För att barn och elever ska få rätt stöd i rätt tid behöver skolan ibland samverka med andra aktörer. Här får du som arbetar i skolledning eller elevhälsa stöd kring extern samverkan för barn och elever som riskerar en ogynnsam utveckling.

Skolan har ett uppdrag att ge barn och elever en god miljö för utveckling och lärande. Insatser för att stötta barn och elever ska sättas in i ett tidigt skede. När det behövs stöd från flera aktörer - så som skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård - behöver det finnas en god samordning och en välfungerande helhet.

Materialet ger dig som arbetar i skolledning eller inom skolans samlade elevhälsa stöd i hur du kan samverka med andra verksamheter, för att i tidigt skede upptäcka och ge stöd till barn och unga som riskerar en ogynnsam utveckling. Det kan till exempel gälla socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Stödet kan även användas av andra roller i skolan eller personal i förskolan. Även du som arbetar verksamhetsövergripande, till exempel inom den centrala elevhälsan, utbildningsförvaltningen eller som utvecklingsledare.

I texten finns reflektionsfrågor att arbeta med kollegialt eller för enskild reflektion.

Definition av barn och elever respektive barn och unga

Vi använder begreppet "barn och elever" när det finns en tydlig koppling till förskola och skola. I delar av materialet där kopplingen till skolan inte är det primära använder vi begreppet "barn och unga".

Konkreta tips

När skolan behöver samverka

Barn och elever som riskerar en ogynnsam utveckling ska få den hjälp de behöver och har rätt till, i rätt tid. Olika skydds- eller riskfaktorer som kan finnas i samhällsstrukturer eller i närsamhället påverkar barn och unga under deras uppväxt. Det kan handla om bristande skolanknytning, bristande socialt nätverk eller att barn och unga blir påverkade negativt av kamratrelationer. En del barn växer upp i en familj med extra utmaningar. Det kan också vara en vårdnadshavare som brister i sin förmåga att ge tillräcklig trygghet och omvårdnad, hemförhållanden som präglas av missbruks- eller beroendeproblematik, förekomst av fysisk eller psykisk ohälsa, hot eller våld.

För en del barn och elever kan utmaningar de möter utanför skolan ge konsekvenser under skoltid, till exempel genom att de har svårt i kamratrelationer eller med att koncentrera sig på skolarbetet. För andra är utmaningar och svårigheter mindre synliga och svårare att upptäcka. Det är viktigt att uppmärksamma de här barnen i tid, våga fråga och så långt det går tolka tecken och signaler, så att en ogynnsam utveckling kan brytas så tidigt som möjligt.

Skolan som skyddsfaktor

En viktig skyddsfaktor är en fungerande skolgång där barn och elever får möjlighet att lyckas. En fullständig grundskoleutbildning ökar chanserna till vidare studier, deltagande i yrkes- och samhällsliv, god hälsa och välbefinnande genom livet. På samma sätt kan en utmanande skoltid bidra till en låg utbildningsnivå som kan vara en riskfaktor för framtida negativ utveckling och utanförskap. En god samverkan mellan olika verksamheter kan bidra till att skolsituationen fungerar bra, trots utmaningar.

Exempel på situationer då skolan kan samverka och samordna insatser kan vara:

  • när skolan identifierar behov av kompletterande stödinsatser till enskilda barn och elever från hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
  • när förebyggande arbete behöver vara riktat till grupper av barn och elever eller deras föräldrar. Det arbetet kan kräva ett mer utvecklat samarbete och samordning av insatser där det är nödvändigt att bygga hållbara samverkansstrukturer mellan verksamheterna.

En ökad specialisering av tjänster i offentlig och privat regi kan påverka hur samverkan organiseras. Om en fungerande samverkan saknas kan det leda till att barn och elever riskerar att “falla mellan stolarna”. De kan då bli bollade mellan olika verksamheter och få vänta orimligt länge på hjälp.

Film: ”Livet är inte så lätt” (Tid: 2:25 min)

Se filmen Livet är inte så lätt, som visar hur viktigt det är att aktörerna som verkar runt ett barn arbetar tillsammans och ser hela bilden.

Reflektionsfrågor:

  • Vilka fördelar ser vi med att vår skola samarbetar och samordnar sig med andra verksamheter?
  • Hur arbetar vi med samverkan kring barn och unga idag?

Förebyggande arbete på olika nivåer

Förebyggande arbete, eller prevention, handlar om att förebygga ohälsa och främja hälsa. Stöd och insatser kan genomföras i samverkan mellan olika verksamheter för att stärka barns och ungas skyddsfaktorer eller undanröja riskfaktorer.

Skolan har en skyldighet att rikta stöd till enskilda elever. De anpassningar som en elev behöver på individnivå kan ofta gynna flera - kanske till och med alla - elever. Skolan kan med erfarenheter från åtgärdande arbete riktat mot enskilda elever systematiskt planera för förebyggande och främjande insatser även på grupp- och organisationsnivå.

Samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst kan med fördel ske både i det främjande, förebyggande och det åtgärdande arbetet.

Universell nivå

Insatser på universell nivå handlar om generella insatser som riktar sig till alla barn och unga. Exempel är tillgången till barnhälsovård via BVC, rätten till förskola, skolplikten samt rätten till utbildning.

Selektiv nivå

Insatser på selektiv nivå ges till barn och unga i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling. Insatserna kan ske både på grupp- och individnivå. Många gånger handlar samverkansarbete om att den selektiva nivån behöver stärkas för att tidigt uppmärksamma och ge samordnat stöd till barn och unga.

Insatser på selektiv nivå kan till exempel vara att på olika sätt tillgänglighetsanpassa lärmiljön i ett klassrum för elever med behov av särskilt stöd. En sådan insats gynnar ofta alla elever, det vill säga har effekt på en universell nivå. Inom socialtjänsten är till exempel fältassistenters uppsökande verksamhet genom samarbete med skolan ett sätt att samverka på selektiv nivå.

Indikerad nivå

Insatser på indikerad nivå är riktade till barn och unga där det finns en känd problematik. Det kan då handla om att samordna insatser till elever som ges särskilt stöd i skolan, där barn och ungdomspsykiatrin ger behandling och där socialtjänsten ger stöd inom ramen för sin myndighetsutövning.

Reflektionsfrågor:

  • Hur arbetar vi med extern samverkan på de olika nivåerna?
  • Hur pass väl känner vi till andra verksamheters arbetssätt och organisation? Uppdrag, roller, ansvar, befogenheter?
  • Hur kan vår skola arbeta för att få till god intern och extern samverkan på den selektiva nivån och vilka aktörer behöver då vara delaktiga?

Möjligheter och utmaningar vid samverkan

Det avgörande vid samverkan är att det leder till en positiv skillnad för målgruppen som berörs av insatser och stöd.

Framgångsfaktorer

Här är några exempel på framgångsfaktorer för en väl fungerande samverkan:

  • Gemensam problembild.
  • Legitimitet och förankring på alla nivåer i styrkedjan.
  • Tydlighet i ansvar och rollfördelning.
  • Konkreta mål för samverkan.
  • System och strukturer för uppföljning.

Det kan också finnas hinder i vägen när insatser ska samordnas för barn och unga. Det finns risk att barnets behov inte ses utifrån ett helhetsperspektiv. Barn, unga och deras vårdnadshavare kan till exempel hamna i så kallade organisatoriska mellanrum, det vill säga mellan de starka gränser som skiljer verksamheterna åt. Risken finns då att de blir utan stöd eller behöver vänta länge på insatser från olika verksamheter. Det kan även upplevas som att verksamheter arbetar i ”stuprör”, utan hänsyn till hela barnets eller familjens situation. De barn och unga som inte riktigt passar in i organisatoriska strukturer riskerar att falla utanför och inte få den hjälp de behöver.

Det är då viktigt att sträva efter att, oberoende av gränser, samordna verksamheter och resurser och sätta samman just den kompetens som behövs för att möta individuella behov hos barn och unga.

Utmaningar

Här är några exempel på hinder för en väl fungerande samverkan:

  • Otydlighet i ansvarsfördelning.
  • Bristande kunskap om varandras verksamheter.
  • Orealistiska förväntningar eller bristande tillit till varandra.
  • Bristande samsyn eller avsaknad av gemensam bild av vad samverkan ska lösa.

Ta gärna del av texten nedan om vad forskningen säger om framgångsfaktorer och hinder vid samverkan.

Så säger forskningen om god samverkan

Senare års forskning visar att god samverkan främst är beroende av tydlighet på organisatorisk nivå. Tydliga arbetsrutiner och en tydlig ansvarsfördelning har visat sig vara viktiga främjande faktorer.

Tips för framgångsrik samverkan:

  • Långsiktig politisk förankring
  • Förankring på chefs- och verksamhetsnivå
  • Engagemang och motivation hos medarbetare och chefer
  • Konkreta mål
  • Kunskap om varandras kompetenser, arbetsförhållanden, regelverk
  • Tydliga roller och arbetsrutiner
  • Respekt för varandras uppdrag
  • Samverkanskunskap och erfarenhet
  • Ömsesidig tillit
  • Kontinuerlig uppföljning och utvärdering

Hinder vid samverkan

Den samhällsvetenskapliga forskningen har identifierat två typer av hinder för samverkan:

  • Strukturella hinder kan vara att de samverkande verksamheterna har olika regelsystem, budget, ansvarsområden och administrativa gränsdragningar.
  • Kulturella hinder hänger delvis samman med de strukturella hindren genom att regelsystemen ofta leder till olika sätt att se på patienten, klienten, eleven, den misstänkte och så vidare. Dessa hinder förstärks av att de inblandade har olika utbildningsbakgrund, språkbruk, attityder och värderingar som kan försvåra kommunikation och samarbete.

Utmaningar och hinder i samverkan beskrivs ofta som att roller och arbetsrutiner blir otydliga i gränssnitten. Här är några exempel:

  • Brist på kontinuerliga mötesplatser och verksamhetsöverskridande handlingsplaner.
  • Verksamheterna har olika regelverk och det kan försvåra dokumentation och uppföljning.
  • Samverkansarbetet påverkas av att mål och prioriteringar är olika i verksamheterna och av alltför vagt formulerade mål.
  • Kortsiktiga politiska direktiv, en svag förankring hos beslutsfattare, omorganisationer och hög personalomsättning kan också vara omständigheter som försvårar samverkan.

Senare års forskning visar att god samverkan främst är beroende av tydlighet på organisatorisk nivå. Tydliga arbetsrutiner och en tydlig ansvarsfördelning har visat sig vara viktiga främjande faktorer.

Tips för framgångsrik samverkan:

  • Långsiktig politisk förankring
  • Förankring på chefs- och verksamhetsnivå
  • Engagemang och motivation hos medarbetare och chefer
  • Konkreta mål
  • Kunskap om varandras kompetenser, arbetsförhållanden, regelverk
  • Tydliga roller och arbetsrutiner
  • Respekt för varandras uppdrag
  • Samverkanskunskap och erfarenhet
  • Ömsesidig tillit
  • Kontinuerlig uppföljning och utvärdering

Hinder vid samverkan

Den samhällsvetenskapliga forskningen har identifierat två typer av hinder för samverkan:

  • Strukturella hinder kan vara att de samverkande verksamheterna har olika regelsystem, budget, ansvarsområden och administrativa gränsdragningar.
  • Kulturella hinder hänger delvis samman med de strukturella hindren genom att regelsystemen ofta leder till olika sätt att se på patienten, klienten, eleven, den misstänkte och så vidare. Dessa hinder förstärks av att de inblandade har olika utbildningsbakgrund, språkbruk, attityder och värderingar som kan försvåra kommunikation och samarbete.

Utmaningar och hinder i samverkan beskrivs ofta som att roller och arbetsrutiner blir otydliga i gränssnitten. Här är några exempel:

  • Brist på kontinuerliga mötesplatser och verksamhetsöverskridande handlingsplaner.
  • Verksamheterna har olika regelverk och det kan försvåra dokumentation och uppföljning.
  • Samverkansarbetet påverkas av att mål och prioriteringar är olika i verksamheterna och av alltför vagt formulerade mål.
  • Kortsiktiga politiska direktiv, en svag förankring hos beslutsfattare, omorganisationer och hög personalomsättning kan också vara omständigheter som försvårar samverkan.

Ljudfil: Tillit i samverkansarbete med Thomas Blom, professor vid Karlstads Universitet (Tid: 7:16)

Skapa förutsättningar för samverkan – en del av det systematiska kvalitetsarbetet

Det är syftet med samverkan som bestämmer i vilken form och omfattning den organiseras. Motivet kan till exempel vara att skapa bättre förutsättningar för tidigt stöd för barn och unga genom förbättrade strukturer och rutiner för att minska skolfrånvaro, utveckla föräldraskapsstöd eller genom att på olika sätt främja den psykiska hälsan hos barn och elever.

Utifrån syftet görs en bedömning av vilka professioner som ska delta i samverkansarbetet. Det kan till exempel vara skolchef eller rektor och ibland medarbetare som arbetar mer operativt nära barn och elever, som skolkurator och skolsköterska. Det är vanligt att samverkansarbetet är förankrat i en gemensam styrgrupp med representanter från flera verksamheter, medan de som arbetar nära barn och unga genomför det operativa arbetet.

Kartlägg nuläget utifrån den lokala kontexten

I det systematiska kvalitetsarbetet kan det vara bra att kartlägga vilket pågående samverkansarbete som finns, vad som hindrar samverkansarbete och hur arbetet bäst kan utvecklas framåt. Det är också viktigt att ta reda på vilka behov som finns hos målgruppen.

Systematiskt kvalitetsarbete - var är vi? Länk till annan webbplats.

Frågor vid kartläggning

Det kan vara värdefullt att ställa ett antal frågor:

  • Hur kartlägger vi vilket pågående samverkansarbete som finns för målgruppen barn och elever?
  • Vad försvårar samverkan i dag?
  • Vad underlättar samverkan i dag?
  • Vilka behov finns för målgruppen idag? Hur tar vi reda på detta?

Det kan vara värdefullt att ställa ett antal frågor:

  • Hur kartlägger vi vilket pågående samverkansarbete som finns för målgruppen barn och elever?
  • Vad försvårar samverkan i dag?
  • Vad underlättar samverkan i dag?
  • Vilka behov finns för målgruppen idag? Hur tar vi reda på detta?

Sätt gemensamma mål

Samverkan är inte ett mål i sig utan kan ses som ett av flera medel för att uppnå gemensamma mål. Behovet av samverkan kan uppstå för att olika verksamheter har olika målbilder. Forskning pekar på att gemensamma och tydliga mål är av stor betydelse för samverkansprocessen.

Systematiskt kvalitetsarbete - vart ska vi? Länk till annan webbplats.

Reflektionsfråga:

  • Hur arbetar vi på vår skola för att tidigt identifiera eller upptäcka barn och elever i risk för ogynnsam utveckling?

Frågor för målsättning

Här är några frågor som kan vara bra att ställa sig:

  • Vilken gemensam målsättning har vi med vårt samverkansarbete?
  • Finns delmål som är viktiga att tydliggöra?
  • Vilken gemensam målgrupp har vi för vårt samverkansarbete?
  • Hur involveras barn och elever i dag i planering, genomförande och uppföljning av insatser som rör dem?
  • Hur kan vårt samverkansarbete följas upp?

Här är några frågor som kan vara bra att ställa sig:

  • Vilken gemensam målsättning har vi med vårt samverkansarbete?
  • Finns delmål som är viktiga att tydliggöra?
  • Vilken gemensam målgrupp har vi för vårt samverkansarbete?
  • Hur involveras barn och elever i dag i planering, genomförande och uppföljning av insatser som rör dem?
  • Hur kan vårt samverkansarbete följas upp?

Följ upp målen systematiskt

För att säkerställa att ett samverkansarbete gör skillnad behöver det följas upp systematiskt. Resultatet av uppföljningen är en bra utgångspunkt för att planera och ta beslut om hur det fortsatta samverkansarbetet kan bedrivas och utvecklas i enlighet med de uppsatta målen.

Frågor vid uppföljning

I uppföljningen kan det vara viktigt att fråga sig om:

  • samordningen leder till en helhetssyn på barnet eller eleven
  • om hen fått stöd för att bryta en ogynnsam utveckling i ett tidigt skede
  • och om samverkan lett till att existerande resurser nyttjas effektivt.

Var uppmärksam på att samverkan inte enbart leder till en utveckling av arbetet för professionerna eller verksamheterna, utan att det också ger konkreta och positiva effekter för barn och elever.

I uppföljningen kan det vara viktigt att fråga sig om:

  • samordningen leder till en helhetssyn på barnet eller eleven
  • om hen fått stöd för att bryta en ogynnsam utveckling i ett tidigt skede
  • och om samverkan lett till att existerande resurser nyttjas effektivt.

Var uppmärksam på att samverkan inte enbart leder till en utveckling av arbetet för professionerna eller verksamheterna, utan att det också ger konkreta och positiva effekter för barn och elever.

Bruk är ett verktyg för självskattning som kan användas i skolans kvalitetsarbete.

BRUK - verktyg för självskattning Länk till annan webbplats.

Kvalitetsverkstaden är ett processtöd för systematiskt kvalitetsarbete utformat att användas gemensamt i huvudmannaorganisationen.

Kvalitetsverkstaden Länk till annan webbplats.

Former för samverkan

Här är några olika former för samverkan som kan underlätta bedömningen av vad som kan vara lämpligt utifrån olika mål. Det är viktigt att beakta den lagstiftning som finns för olika verksamheter. Observera att alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa dataskyddsförordningen (GDPR).

Informationsutbyte

Ett informationsutbyte är en grundläggande och enkel form av samverkan som bidrar till möjligheten för tidig upptäckt. Informationsutbyte kan ge ökad kunskap om varandras verksamheter och det kan skapa förutsättningar att vägleda och motivera målgruppen att ta emot stöd. Stödet kan då upplevas som mer lättillgängligt. Informationsutbyte kan till exempel vara att socialtjänstens fältassistenter bjuds in till föräldramöten på skolan för att informera om sin verksamhet och det stöd socialtjänsten kan erbjuda. En målsättning kan då vara att föräldrar ska få kunskap om och tillit till samarbete mellan skola och socialtjänst, eller att öka tillgängligheten till stöd från socialtjänsten. Skolan kan även konsultera primärvård, ungdomsmottagning eller annan verksamhet för att få information och kunskap om vilket stöd som kan erbjudas barn och elever utanför skolan.

Ett informationsutbyte kan också handla om rutiner för övergångar, som mellan barnavårdscentral och skolans elevhälsa, mellan skolformer och mellan olika skolor. Då är ett informationsutbyte nödvändigt för att säkerställa att mottagande lärare eller skola får rätt information om eleven och eventuella behov av stöd.

Övergångar inom och mellan skolor och skolformer - Skolverket Länk till annan webbplats.

Ett informationsutbyte är en grundläggande och enkel form av samverkan som bidrar till möjligheten för tidig upptäckt. Informationsutbyte kan ge ökad kunskap om varandras verksamheter och det kan skapa förutsättningar att vägleda och motivera målgruppen att ta emot stöd. Stödet kan då upplevas som mer lättillgängligt. Informationsutbyte kan till exempel vara att socialtjänstens fältassistenter bjuds in till föräldramöten på skolan för att informera om sin verksamhet och det stöd socialtjänsten kan erbjuda. En målsättning kan då vara att föräldrar ska få kunskap om och tillit till samarbete mellan skola och socialtjänst, eller att öka tillgängligheten till stöd från socialtjänsten. Skolan kan även konsultera primärvård, ungdomsmottagning eller annan verksamhet för att få information och kunskap om vilket stöd som kan erbjudas barn och elever utanför skolan.

Ett informationsutbyte kan också handla om rutiner för övergångar, som mellan barnavårdscentral och skolans elevhälsa, mellan skolformer och mellan olika skolor. Då är ett informationsutbyte nödvändigt för att säkerställa att mottagande lärare eller skola får rätt information om eleven och eventuella behov av stöd.

Övergångar inom och mellan skolor och skolformer - Skolverket Länk till annan webbplats.

Tvärsektoriella möten/konsultationsmöten

Tvärsektoriella möten kan vara nödvändiga när stödet till enskilda eller grupper av barn och unga behöver omfatta flera verksamheter. Dessa möten kan även fungera som konsultationsmöten, till exempel genom att skolan i ett tidigt skede kan ta reda på hur andra verksamheter kan ge stöd. Professionella från olika verksamheter deltar då i ett första möte och diskuterar möjliga stöd och insatser. Målsättningen är att planera för stödinsatser, vem som ansvarar och eventuellt behov av samordning kring flera insatser. Ofta genomförs ett uppföljande möte där samtal förs direkt med barn och vårdnadshavare om föreslagna insatser. Dessa möten sker antingen med samtycke från båda vårdnadshavarna (eller från eleven själv när denne är myndig) eller helt anonymt, vilket innebär att informationen då inte går att härleda till den person som är berörd av insatsen.

Tvärsektoriella möten kan vara nödvändiga när stödet till enskilda eller grupper av barn och unga behöver omfatta flera verksamheter. Dessa möten kan även fungera som konsultationsmöten, till exempel genom att skolan i ett tidigt skede kan ta reda på hur andra verksamheter kan ge stöd. Professionella från olika verksamheter deltar då i ett första möte och diskuterar möjliga stöd och insatser. Målsättningen är att planera för stödinsatser, vem som ansvarar och eventuellt behov av samordning kring flera insatser. Ofta genomförs ett uppföljande möte där samtal förs direkt med barn och vårdnadshavare om föreslagna insatser. Dessa möten sker antingen med samtycke från båda vårdnadshavarna (eller från eleven själv när denne är myndig) eller helt anonymt, vilket innebär att informationen då inte går att härleda till den person som är berörd av insatsen.

Tvärprofessionella team/multidisciplinära team

Tvärprofessionella team, även kallade multidisciplinära team, är en lämplig form för samverkan när kravet på samordnade insatser är stort. Olika professioner och verksamheter arbetar då kontinuerligt tillsammans under en längre period med stödinsatser runt en enskild individ. Ofta är det flera olika behov som behöver tillgodoses. Det kan till exempel handla om att ge stöd för en meningsfull fritid, öka tryggheten i föräldrarollen eller ge förbättrade förutsättningar för en fungerande skolgång.

Tvärprofessionella team, även kallade multidisciplinära team, är en lämplig form för samverkan när kravet på samordnade insatser är stort. Olika professioner och verksamheter arbetar då kontinuerligt tillsammans under en längre period med stödinsatser runt en enskild individ. Ofta är det flera olika behov som behöver tillgodoses. Det kan till exempel handla om att ge stöd för en meningsfull fritid, öka tryggheten i föräldrarollen eller ge förbättrade förutsättningar för en fungerande skolgång.

Oavsett form för samverkan är det alltid viktigt med en nära samverkan med vårdnadshavarna och att barnet eller eleven ges förutsättningar att vara delaktig i det stöd som planeras och genomförs. I vissa situationer, till exempel vid oro för att en elev är utsatt för hot, våld, övergrepp eller vid misstanke om en hedersrelaterad kontext bör socialtjänsten konsulteras innan kontakt tas med vårdnadshavarna.

Samverkan med föräldrar och vårdnadshavare - en teoretisk modell - Skolverket Länk till annan webbplats.

Reflektionsfrågor:

  • Vilka former och arbetssätt för samverkan har vi identifierat att vi har för målgruppen?

Styrning, struktur och samsyn

Inom samverkan talar man ofta om de tre perspektiven styrning, struktur och samsyn som centrala för en god samverkan när aktörerna samordnar sina insatser till stöd för barn och unga.

Styrning

För en fungerande samverkan behövs en engagerad och tydlig styrning. Det kan handla om nödvändiga överenskommelser, om ansvarsfördelning eller om en samordnad uppföljning och utvärdering av samverkan och dess effekter. Här behöver ledningsnivån, det vill säga huvudman, skolchef och rektor, ofta vara involverad för att samverkansarbetet ska bli hållbart på lång sikt. Samverkansarbete behöver även förankras på alla nivåer i verksamheterna för att få genomslag.

För en fungerande samverkan behövs en engagerad och tydlig styrning. Det kan handla om nödvändiga överenskommelser, om ansvarsfördelning eller om en samordnad uppföljning och utvärdering av samverkan och dess effekter. Här behöver ledningsnivån, det vill säga huvudman, skolchef och rektor, ofta vara involverad för att samverkansarbetet ska bli hållbart på lång sikt. Samverkansarbete behöver även förankras på alla nivåer i verksamheterna för att få genomslag.

Struktur

Inom samverkansarbete innebär en god struktur att:

  • sätta tydliga mål för samverkan
  • ha en tydlig arbetsfördelning
  • ha väl etablerade rutiner.

Ett "samverkansavtal" är ett exempel på en organiserad struktur där berörda parter förbinder sig att bidra i samverkansarbetet på olika sätt. Struktur kan också skapas genom inrättandet av en "samordnarfunktion" med tydliga mandat från de berörda verksamheterna. Samordnarfunktionen kan fungera som en länk mellan verksamheterna, ansvara för att arbetet drivs framåt, för att skapa strukturer för möten och återkoppling till styrnivån.

En väl fungerande struktur för regelbundna tvärprofessionella möten, med samsyn kring varför man möts och vad man vill uppnå, bidrar både till delad kunskap och till att skapa trygga och tillitsfulla relationer för både arbetsgrupper och styrgrupper.

Inom samverkansarbete innebär en god struktur att:

  • sätta tydliga mål för samverkan
  • ha en tydlig arbetsfördelning
  • ha väl etablerade rutiner.

Ett "samverkansavtal" är ett exempel på en organiserad struktur där berörda parter förbinder sig att bidra i samverkansarbetet på olika sätt. Struktur kan också skapas genom inrättandet av en "samordnarfunktion" med tydliga mandat från de berörda verksamheterna. Samordnarfunktionen kan fungera som en länk mellan verksamheterna, ansvara för att arbetet drivs framåt, för att skapa strukturer för möten och återkoppling till styrnivån.

En väl fungerande struktur för regelbundna tvärprofessionella möten, med samsyn kring varför man möts och vad man vill uppnå, bidrar både till delad kunskap och till att skapa trygga och tillitsfulla relationer för både arbetsgrupper och styrgrupper.

Samsyn

Samsyn innebär att nå en gemensam förståelse för vilka insatser som behövs. Det kan vara att aktörerna använder gemensamma begrepp eller har kunskap om varandras begrepp. Samsyn underlättas av en delad teoretisk utgångspunkt och en gemensam kunskapsbas om risk- och skyddsfaktorer. Det handlar också om att ha respekt för och tillit till varandras uppdrag och kompetens, och en förståelse för att de olika kompetenserna behövs för att nå ett gemensamt mål.

När tvärprofessionellt samverkansarbete bedrivs kring barn och unga är det viktigt att arbetet förankras i ordinarie verksamheter och att olika professioner ges möjlighet att förstå varandras verksamheters ansvar och villkor och hur förutsättningar för samordnade insatser bäst kan stärkas. Det finns forskning som visar exempel på när verksamheter brister i att förstå varandra, vilket ofta rör sig om att socialsekreterare uppfattar att lärare saknar kunskap om socialtjänstens arbete. Lärare kan å sin sida ha en negativ bild av socialtjänsten som organisation och se sekretesslagstiftningen som ett hinder i samarbetet.

Samsyn innebär att nå en gemensam förståelse för vilka insatser som behövs. Det kan vara att aktörerna använder gemensamma begrepp eller har kunskap om varandras begrepp. Samsyn underlättas av en delad teoretisk utgångspunkt och en gemensam kunskapsbas om risk- och skyddsfaktorer. Det handlar också om att ha respekt för och tillit till varandras uppdrag och kompetens, och en förståelse för att de olika kompetenserna behövs för att nå ett gemensamt mål.

När tvärprofessionellt samverkansarbete bedrivs kring barn och unga är det viktigt att arbetet förankras i ordinarie verksamheter och att olika professioner ges möjlighet att förstå varandras verksamheters ansvar och villkor och hur förutsättningar för samordnade insatser bäst kan stärkas. Det finns forskning som visar exempel på när verksamheter brister i att förstå varandra, vilket ofta rör sig om att socialsekreterare uppfattar att lärare saknar kunskap om socialtjänstens arbete. Lärare kan å sin sida ha en negativ bild av socialtjänsten som organisation och se sekretesslagstiftningen som ett hinder i samarbetet.

Checklista för samverkan

Det här är en checklista utifrån de tre perspektiven styrning, struktur och samsyn som kan var användbar vid planeringen av samverkansarbetet. Listan kan utifrån behov fyllas på med fler aktiviteter.

Checklista för samverkan Pdf, 24 kB. (Pdf, 24 kB)

Reflektionsfråga:

  • Diskutera och reflektera kring begreppen struktur, samsyn och tillit utifrån er samverkan internt såväl som externt.

Samverkan med ett barnperspektiv

Det är viktigt att barn, elever och vårdnadshavare har möjlighet att vara delaktiga i planering, genomförande och uppföljning av de insatser som berör dem inom olika verksamheter.

Barn och elever är experter på sin egen situation och kan därför bidra med unik och värdefull kunskap. Barn som ges möjlighet till inflytande kan stärkas både som individer och som grupp. Genom att ta in barns synpunkter kan också de insatser som riktar sig till barn bli mer relevanta. När barn och elever får medverka kring insatser som berör dem, innebär det även ett ansvar för de verksamheter som efterfrågar deras delaktighet. De åsikter som hämtas in behöver förvaltas och följas upp. Barn har däremot ingen skyldighet att delta, och de ska alltid informeras om att de har möjlighet att när som helst avstå från att delta i samtal, yttra sig eller ta del av information.

Reflektionsfrågor:

  • Hur är barn och elever på vår förskola/skola delaktiga i planering, genomförande och uppföljning av samordnat stöd som berör dem?
  • Vad kan behöva utvecklas kring barns delaktighet i planering, genomförande och uppföljning av samordnat stöd till barn och elever?
Senast uppdaterad 26 november 2021