Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan

Digitala verktyg är ett av många pedagogiska verktyg, och det är viktigt att förskolan använder dem på ett medvetet sätt som gynnar barnens lärande. Här finns några förslag på hur du kan arbeta med digitala verktyg, tjänster och medier i förskolan.

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden till en adekvat digital kompetens hos barnen, som sedan fördjupas i förskoleklassen och de skolformer som följer därefter. Begreppet adekvat digital kompetens, som används i läroplanen, kan uppfattas som abstrakt. Men läroplanstexten ska ha en lång hållbarhet, och vad som är digital kompetens för ett förskolebarn varierar med barnets ålder och förändras över tid i takt med att samhället, tekniken och olika digitala tjänster förändras.

Fyra aspekter av digital kompetens

Skolverket beskriver fyra aspekter av digital kompetens.

  • Att förstå digitaliseringens påverkan på samhället
  • Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier
  • Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt
  • Att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling

De fyra aspekterna löper genom skolsystemet från förskolan, genom grund- och gymnasieskolan till vuxenutbildningen, men har olika karaktär beroende på barnens, elevernas eller de vuxenstuderandes ålder och kunskaper. Ett barn i förskolan kan förstås inte förstå hur man förhåller sig till medier och information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt på samma sätt som en gymnasieelev kan, men man kan lägga grunden till en förståelse och ta tillvara barnens intresse.

De fyra aspekterna är inte helt åtskilda utan har många beröringspunkter och går in i varandra. Sammantaget ger de en bild av vad adekvat digital kompetens kan vara.

Ett venn-diagram med fyra cirklar som delvis överlappar varandra i mitten. Cirklarna står för de fyra aspekterna av digital kompetens. I mitten, där alla fyra cirklarna möts samverkar alla fyra aspekter till adekvat digital kompetens.

Digitala verktyg och medier

Digitala verktyg används ofta som ett övergripande begrepp. Ett digitalt verktyg kan vara en fysisk enhet som exempelvis en dator, smart telefon eller en kamera, men också ett program som exempelvis ett ordbehandlingsprogram eller ritprogram, eller en internetbaserad tjänst som till exempel hanterar närvarorapportering.

Digitala medier är olika plattformar och verktyg som kan användas för kommunikation och skapande. Det kan till exempel vara webbsidor, digitala tidningar, webbtjänster för strömmande film/medier eller sociala medier.

Digitala verktyg är verktyg bland andra

Att digitala verktyg tar plats i förskolan betyder inte att något annat ska tas bort. Digitala och andra verktyg behöver finnas sida vid sida och det är personalen i förskolan som avgör vad som passar att använda vid olika tillfällen. Det kan till exempel vara lämpligt att använda digitala verktyg i en undervisningssituation där man undersöker något i skogen.

I förskolan är gruppen viktig för barnens utveckling och lärande och därför kan det vara bra att fundera över hur man kan planera in att använda de digitala verktygen för samarbete. Inte minst för att det annars kan bli mycket väntetid eller konflikter om när och hur länge barnen får använda exempelvis kameran eller surfplattan.

På fritiden använder många barn digital teknik främst för att ta del av det andra har producerat, som film och spel. Men digitalisering i förskolan handlar inte om att barnen ska sitta mer framför skärmar, utan istället kan förskolan medvetet göra skillnad genom att använda sig av ett varierat utbud av aktiviteter. Förskolan behöver arbeta med att skapa förståelse och lära barnen att förhålla sig till digitaliseringen.

Film: Samtala om text med de yngsta (tid 4:33)

I filmen använder två förskollärare en digital bok till läsestunden, vilket gör det lättare för alla barn att se och delta.

Ett kritiskt förhållningssätt

Digitaliseringen innebär möjligheter men också risker. Det är viktigt att föra resonemang om hur man kan göra för att bete sig på ett ansvarsfullt sätt på internet Att ha ett kritiskt förhållningssätt handlar också om att börja fundera över vad som är äkta och manipulerat på internet. Till exempel kan bilder och filmer ha redigerats och det kan finnas information på webbsidor som inte är korrekt. Därför är det bra att arbetslaget och förskolan diskuterar hur man förhåller sig kritiska. Detta förhållningssätt bör även gälla exempelvis tryckt material som man har på förskolan, som till exempel böcker.

När man arbetar med surfplattor i förskolan är det ofta förskolläraren och arbetslaget som bestämmer vilka lärresurser som ska användas. Det här betyder att personalen behöver fundera över olika kvalitetsaspekter inför att man använder digitala verktyg.

Ur Skolverkets webbkurs Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan:

"Förskolläraren ska ansvara för att varje barn får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. Det betyder att en applikation som laddas ned måste problematiseras med utgångspunkt från styrdokument och förskolans uppdrag, och utifrån tanken att den är ett läromedel och ett material för lärande. Annars finns en risk för att förskolan bidrar till en konsumtion av applikationer, utan förankring i lärande."

Barn har rätt till sin integritet

Barn har rätt till sin kroppsliga och personliga integritet, och det här är förstås viktigt att tänka på när man arbetar med eller använder sig av exempelvis foto och film på förskolan. Både vuxna och barn behöver reflektera över och utveckla ett ansvarsfullt sätt att förhålla sig till bilder, film och annan dokumentation som visar personer. Till exempel kan man ha som regel att man alltid frågar innan man fotograferar en person, och att denne efteråt får frågan om bilden ska finnas kvar eller inte, samt att man frågar inför olika tillfällen då man skulle vilja visa upp den för andra till exempel på ett föräldramöte eller på en anslagstavla. Upplever man att ögonblicket går förlorat när man frågar inför att en bild tas, kan man kanske ha som regel att istället fråga efteråt, och att personen på bilden får bestämma om den ska tas bort. Det kan vara bra att diskutera i barngruppen och höra vad barnen själva tycker ska gälla, och hur de olika barnen ser på att bli fotade eller filmade.

Den digitala tekniken ger möjligheter till nya pedagogiska arbetssätt, men parallellt med att tekniken förs in i förskolan är det viktigt att utveckla ett kritiskt förhållningssätt. Möjligheterna som informations- och kommunikationstekniken ger bör avvägas mot de risker de för med sig. Både barnen och de vuxna i förskolan behöver utveckla ett ansvarsfullt förhållningssätt till information och teknik, för att självständigt kunna ta ställning i olika frågor och för att kunna leva och verka i samhället med respekt för andra människor.

Ur Skolverkets webbkurs Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan:

”Får jag ta en bild av dig? Det här är en fråga som alla kan ställa innan de tar en bild, men den kan också ställas efteråt. Ofta när en bild ska tas går ögonblicket förlorat om frågan ställs innan. Men om bilden redan är tagen och personen på bilden säger att det inte var okej att den togs, kan det vara en bra princip att den som tagit bilden är inställd på att radera den från minneskortet. Frågan ”Får jag ta en bild av dig?” behöver inte alltid uttalas verbalt och svaret behöver inte heller vara verbalt. Svaret kan istället vara en stopphand, att barnet döljer sitt ansikte eller på annat sätt visar tydligt att hen inte vill blir fotograferad.”

Ansvaret för bilder och filmer gäller inte bara vid det tillfälle då man fångar en händelse utan även då man väljer att spara och lagra materialet, samt vid eventuell publicering. Digitala verktyg gör det möjligt att spara en stor mängd material och då är det viktigt att det finns rutiner för på vilket sätt och hur länge man sparar materialet. En bra fråga att börja med är ”Behöver jag spara den här bilden?” Det kan vara bra att rensa bland bilder och filmer när man precis har fotograferat och filmat, dels för att värna barnens integritet men även av praktiska skäl - för att frigöra lagringsutrymme och göra den totala mängden material mer överblickbar.

Låt världen komma in i förskolan

I läroplanen står det att ”kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar.” Digitala verktyg kan utveckla möjligheterna att ta in världen i förskolan. Hur låter olika språk? Hur ser det ut och låter på olika platser i världen? Hur klär man sig i Indien och på Grönland? Hur ser japanska snabbtåg ut? Använd en digital karttjänst för att se hur Sverige, vår stad eller kvarteren runt förskolan ser ut. Olika program för kommunikation kan också användas för att skapa utbyten med andra förskolor runt om i Sverige. Förskolan kan då bidra till att vara en social och kulturell mötesplats som främjar barnens förståelse för värdet av mångfald

Använd barnens alla språk

Med hjälp av digitala verktyg blir det lättare att ta tillvara flerspråkiga barns alla språk i förskolan. Vissa appar kan läsa upp texten på flera olika språk, man kan lyssna på sagor på olika språk, eller använda digitala översättningstjänster för att kommunicera med barn som inte kan så mycket svenska.

Man kan också låta barnen få lyssna på hur språk från olika delar av världen låter, till exempel genom att visa filmklipp där språken talas eller genom att lyssna på sånger på olika språk.

Upplev kultur via webben

Även de förskolor som har långt till museer och andra kulturinstitutioner kan ta del av deras samlingar med hjälp av digitala tjänster. Nationalmuseum har till exempel gjort över 5 000 olika konstverk tillgängliga via webben och Moderna museet har en digital samling där man bland annat kan se fotografi, skulptur och måleri digitalt. Nordiska museet har en digital samling av fotografier och föremål. Konserthuset i Stockholm erbjuder gratis musik i sin play-tjänst, och även Operan har musik och filmklipp som visar balett och opera.

Besök Nationalmuseums digitala samlinglänk till annan webbplats

Besök Moderna museets digitala samlinglänk till annan webbplats

Besök Nordiska museets digitala samlinglänk till annan webbplats

Besök Museum of modern art:s samlinglänk till annan webbplats

Besök Konserthusets play-tjänstlänk till annan webbplats

Besök Kungliga Operans play-tjänstlänk till annan webbplats

Besök Göteborgssymfonikernas play-tjänstlänk till annan webbplats

Skapa stämningar och miljöer

De digitala verktygen ger nya möjligheter att skapa mysiga, spännande eller inspirerande stämningar inne på förskolan. Med hjälp av en dator eller surfplatta och en projektor kan man till exempel projicera en skog, ett snölandskap eller en stadsmiljö i ett rum där man har högläsning eller bygg och konstruktion, för att inspirera och förhöja upplevelsen för barnen. Att spela in ljud och filma på platser som man besöker på utflykter, i skogen, en park eller på en byggarbetsplats, gör det möjligt att samtala om förändringar i miljön som barnen upplever i sin vardag. Hur blir känslan vid mellanmålet om man hör fågelkvitter som man själv har spelat in på en utflykt?

Lär barnen delta i och påverka samhället

Digitaliseringen ger också möjligheter för människor att påverka sin egen situation och påverka det samhälle de lever i. Med hjälp av digitala verktyg kan det vara lättare att till exempel lämna ett medborgarförslag till kommunen, titta på ett förslag till renovering av det lokala centrumet eller spela in en film att visa för föräldrarna varför det är viktigt att ha cykelhjälm på sig när man cyklar.

Film: Samhället och individen (tid 1:10)

Låt barnen själva bli producenter

Att skapa med digitala verktyg handlar - precis som allt skapande - till att börja med om att skaffa sig materialkunskaper. Ska barnen kunna sjunga, skapa med lera eller måla behöver de få lära sig sångtexten och rörelserna, veta hur man bearbetar leran och hur man använder penseln på ett sådant sätt att den inte förstörs. Ska man använda digitala verktyg behöver barnen få lära sig hur verktyget fungerar och vad man kan göra med det.

De digitala verktygen ger barnen möjlighet att själva skapa något som hade varit svårt att göra utan digitala verktyg: en rytm med digitala trummor, spela in en film när man dansar med kompisarna eller göra ett eget fotokollage över favoritställena på förskolegården. Det blir också lättare visa upp verken och förskolans verksamhet för exempelvis barnen på en annan avdelning eller för vårdnadshavare.

Ur Skolverkets webbkurs Identitet, jämställdhet och digitalisering i förskolan:

"På avdelningen för femåringarna som förbereder sig för att börja förskoleklass, är kameran ett självklart verktyg för många olika saker. Barnen använder både små digitala kameror och lärplattor för dokumentation, research och för att skapa egna berättelser. Barnen har en studio där de fotar av legobyggen, eller andra skrymmande projekt. På så vis sparar de en bild av bygget i sin portfolio, istället för att spara hela bygget på en hylla. Femåringarna gör ett projekt om sin drömskola och bygger en modell av ett hus i olika material. Innan de bygger är de ute i staden och gör research. De observerar olika hus och tar bilder på olika typer av dörrar och fönster med kameran. Bilderna de tar blir sedan inspiration till modellbygget. Barnen använder också kameran för att göra digitala berättelser i olika applikationer på lärplattan."

När barnen får möjlighet att själva skapa och samarbeta kan det bidra till att man kan följa och fördjupa det som barnen undersöker. I en planerad undervisningssituation, om exempelvis snö som smälter, kan en film där barnen visar sina teckningar och spelar in sina hypoteser vara ett bra sätt för arbetslaget att få en överblick eller en sammanfattning av vad barnen har lärt sig och ge tankar om hur man kan gå vidare. Genom att endast spela in barnens röster får barn som inte känner sig bekväma att stå framför kameran också en möjlighet att uttrycka sig. Med digitala verktyg är det också enkelt att spela in filmen eller rösten igen om barnen inte blev nöjda med inspelningen.

Film: Barns berättande med hjälp av digitalisering (tid 1:04)

Senast uppdaterad 18 mars 2019