Avgifter

Skolan ska som huvudregel vara fri från avgifter, men det finns undantag. Till exempel får det förekomma enstaka inslag som medför en obetydlig kostnad för eleverna. Här kan du läsa om vad som gäller kring avgifter i förskola, skola och vuxenutbildning.

Avgifter i förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och öppen fritidsverksamhet

Vilka avgifter får finnas i förskolan?

En kommun får ta ut en avgift för att ta emot ett barn i förskolan. Avgiften som kommunen tar ut ska vara skälig. Även en huvudman för en fristående förskola får ta ut en avgift för att ta emot ett barn i förskolan. Avgiften som huvudmannen för den fristående förskolan tar ut får inte vara oskäligt hög.

Alla kommuner använder sig av maxtaxan. Det innebär att det finns ett tak för hur hög avgiften får bli. Om ett hushåll betalar den högsta tillåtna avgiften får inga ytterligare avgifter tas ut. Det gäller för både kommunala och fristående förskolor. Det ingår i förskolans omsorg av barnen att servera dem varierade och näringsrika måltider. Någon avgift utöver maxtaxans tak får inte tas ut för måltider.

Från och med höstterminen det år då ett barn fyller tre år får avgiften för en plats i förskolan bara avse den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året. Det gäller alla barn som är inskrivna i förskolan.

För barn som har erbjudits förskola för att de behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola får avgiften bara avse den del av verksamheten som överstiger 15 timmar i veckan.

Källor: 8 kapitlet 4, 7, 16 och 20 §§ skollagen, förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 345 samt proposition 1999/2000:129 Maxtaxa och allmän förskola m.m., sidan 29.

Kan en förskola kräva att föräldrar ska betala för till exempel frukt eller blöjor?

Alla kommuner använder sig av maxtaxan. Det innebär att det finns ett tak för hur hög avgiften får bli. Om ett hushåll betalar den högsta tillåtna avgiften får förskolan inte ta ut någon ytterligare avgift. Det gäller för både kommunala och fristående förskolor.

Det finns inga uttryckliga regler som säger vad som ingår i maxtaxan, men enligt förarbetena ska måltider alltid ingå i förskoleavgiften. Enligt en dom från Kammarrätten i Stockholm i juni 2019 ska även blöjor ingå i avgiften. Domen överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som inte beviljade prövningstillstånd. Kammarrättens dom står därför fast i det prövade målet. En kammarrätts dom är inte i sig prejudicerande och då det finns fyra kammarrätter kan praxis variera mellan dessa. Domen från Kammarrätten i Stockholm kan ge viss vägledning utifrån hur omständigheterna har bedömts i det enskilda fallet.

Källor: 8 kapitlet 16 och 20 §§ skollagen, förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 345, Kammarrättens i Stockholm dom 2019-06-20, mål nummer 10160–18 samt Högsta förvaltningsdomstolens beslut 2019-12-19, mål nr 4309–19.

Vilka avgifter får finnas inom pedagogisk omsorg?

För pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem, till exempel familjedaghem, gäller samma regler kring avgifter som för kommunala förskolor och fritidshem, det vill säga att avgifterna ska vara skäliga. Detsamma gäller för omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds, det som ofta kallas nattis.

Alla kommuner använder sig av maxtaxan. Det innebär att det finns ett tak för hur hög avgiften får bli. Om ett hushåll betalar den högsta tillåtna avgiften får inga ytterligare avgifter tas ut. I begreppet ”omsorg” ingår att barnen serveras varierade och näringsriktiga måltider. Någon avgift utöver maxtaxans tak får inte tas ut för måltider.

Källor: 25 kapitlet 9 och 16 §§ skollagen, förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet, samt proposition 2009/10:165, sidan 527.

Kan en förskola kräva att föräldrar ska betala för till exempel frukt eller blöjor?

Vilka avgifter får finnas i fritidshemmet?

Både kommunala och enskilda huvudmän för fritidshem får ta ut avgifter. Avgifter som en kommun tar ut för utbildning i fritidshem ska vara skäliga. Avgifter som en enskild huvudman tar ut får inte vara oskäligt höga.

Alla kommuner använder sig av maxtaxan. Det innebär att det finns ett tak för hur hög avgiften får bli. Det gäller både kommunala och fristående fritidshem. Om ett hushåll betalar den högsta tillåtna avgiften får inga ytterligare avgifter tas ut. Av fritidshemmets läroplan framgår att verksamheten ska präglas av omsorg för eleverna. Enligt förarbetena ingår det i begreppet ”omsorg” att eleverna ska serveras varierade och näringsriktiga måltider. Någon avgift utöver maxtaxans tak får inte tas ut för måltider.

Källor: 14 kapitlet 12 och 19 §§ skollagen, förordning (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet, proposition 2009/10:165, sidan 404 samt proposition 1999/2000:129 Maxtaxa och allmän förskola m.m., sidan 29.

Får en avgift tas ut för plats i öppen fritidsverksamhet?

Om en enskild huvudman för fritidshem i stället erbjuder öppen fritidsverksamhet till en elev, får huvudmannen ta ut en avgift. Avgiften får inte vara oskäligt hög.

Det finns inga bestämmelser i skollagen om avgifter för öppen fritidsverksamhet som en kommunal huvudman bedriver.

Enligt förarbetena behöver elever som besöker den öppna fritidsverksamheten ha tillgång till ett varierat och näringsriktigt mellanmål.

Källor: 25 kapitlet 15 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 530.

Förskoleklassen, grundskolan och övriga obligatoriska skolformer

Vilka avgifter får finnas i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan?

Utbildningen i de obligatoriska skolformerna ska vara avgiftsfri. Eleverna ska ha kostnadsfri tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Med lärverktyg avses den utrustning och materiel, förutom böcker, som eleverna behöver för att kunna nå målen för utbildningen. Sådana lärverktyg kan även avse alternativa verktyg för lärande till exempel talsyntes.

Om en elev får distansundervisning som särskilt stöd ska eleven ha kostnadsfri tillgång till den tekniska utrustning som behövs för detta. Att utbildningen i de obligatoriska skolformerna ska vara avgiftsfri innebär också att eleverna ska erbjudas näringsriktiga skolmåltider utan att behöva betala för dem. Det gäller även om elever får distansundervisning som särskilt stöd. Om elever får distansundervisning som särskilt stöd kan de enligt förarbetena till exempel få ett erbjudande om måltidskuponger eller möjlighet att inta måltider i en närbelägen skola i hemkommunen.

Trots att utbildningen ska vara avgiftsfri får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Det kan till exempel vara en färdbiljett för resa med kollektivtrafik eller en entréavgift till ett museum. Även små belopp kan dock strida mot avgiftsfriheten i skolan om de återkommer vid upprepade tillfällen. Det är huvudmannen för skolan som ansvarar för att utbildningen är avgiftsfri.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan eller specialskolan. Det är inte heller tillåtet att ta ut en avgift för att barn och elever ska få ställa sig i kö till en skola.

Källor: 3 kapitlet 11 a §, 9 kapitlet 8–9 §§, 10 kapitlet 10–11 §§, 11 kapitlet 13–14 §§, 12 kapitlet 10–11 §§, 13 kapitlet 10–11 §§ skollagen, proposition 2009/10:165 Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 374 samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidorna 129-130.

Nya regler som syftar till att stärka elevers tillgång till ändamålsenliga läromedel börjar att gälla den 1 juli 2024

Får det förekomma kostnader i samband med skolresor i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan?

Ja, under vissa förutsättningar. I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten.

Källor: 9 kapitlet 9 §, 10 kapitlet 11 §, 11 kapitlet 14 §, 12 kapitlet 11 §, 13 kapitlet 11 § skollagen och proposition 2009/10:165, sidan 375.

Gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

Vilka avgifter får finnas i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan?

Reglerna kring avgifter är till stor del samma för gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som för förskoleklassen, grundskolan och övriga obligatoriska skolformer. Utgångspunkten är att utbildningen ska vara avgiftsfri.

I gymnasieskolan, men inte anpassade gymnasieskolan, får huvudmannen dock besluta att eleverna ska hålla sig med enstaka egna hjälpmedel.

Huvudmannen får också besluta att vissa elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan som får hela sin utbildning på distans själva ska stå för en del av de kostnader som följer av att utbildningen bedrivs på distans. Det gäller kostnader för bredbandsuppkoppling och annan teknisk utrustning i form av nödvändig hårdvara som behövs för utbildningens genomförande. Elever som får distansundervisning på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik omfattas dock inte av detta undantag. Det är enbart elever som får distansundervisning av andra särskilda skäl, till exempel för att de tillfälligt ska bo utomlands eller på grund av en idrottskarriär, som kan behöva stå för denna typ av kostnader själva.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan.

Nya regler som syftar till att stärka elevers tillgång till ändamålsenliga läromedel börjar att gälla den 1 juli 2024

Skolmåltider i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan

En skillnad mot vad som gäller för de obligatoriska skolformerna är att elever i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan inte måste erbjudas måltider i skolan. Om måltider erbjuds är det elevens hemkommun som bestämmer om skolmaten ska vara avgiftsfri eller inte. Ett eventuellt beslut från hemkommunen om avgiftsfria måltider gäller för alla elever som är folkbokförda i kommunen, oavsett om de går i en kommunal eller i en fristående skola inom eller utanför hemkommunen.

Om en elevs hemkommun erbjuder kostnadsfria skolmåltider ska det grundbelopp som betalas till en enskild huvudman för gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola innefatta ersättning för skolmåltider. Den enskilda huvudmannen får då inte ta ut någon måltidsavgift från den elev som bidraget avser.

Källor: 15 kapitlet 17–18 §§, 16 kapitlet 52–53 §§, 17 kapitlet 36 §, 18 kapitlet 17–18 §§ och 22 kapitlet 16 § skollagen, 13 kapitlet 4 § gymnasieförordningen samt proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 124.

Vilka regler gäller kring avgifter för elever som läser en Rh-anpassad gymnasieutbildning?

Samma regler kring avgifter gäller för Rh-anpassad utbildning som för övrig utbildning i gymnasieskolan, det vill säga att utbildningen som huvudregel ska vara avgiftsfri. Avgifter får inte heller tas ut för insatser för omvårdnad i boendet eller habilitering som ges av staten, en kommun eller en region i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning.

En avgift tas ut för kost och logi för elever som bor i elevhem i anslutning till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning. Elever kan söka bidrag (Rg-bidrag) hos Centrala studiestödsnämnden (CSN) för sådana kostnader. De kan även söka Rg-bidrag för vissa resor.

Källor: 15 kapitlet 9, 17-18 och 39 §§ skollagen samt Specialpedagogiska skolmyndighetens föreskrifter (SKOLFS 2009:24) om avgifter för kost och logi för vissa elever som bor i elevhem.

Vilka avgifter får finnas i gymnasieskolan?

Rg-bidrag, CSN:s webbplats Länk till annan webbplats.

Rh-anpassad utbildning

Vilka regler gäller kring avgifter för elever som läser vid riksgymnasiet för döva (RGD) eller riksgymnasiet för hörselskadade (RGH) i Örebro kommun?

Samma regler kring avgifter gäller för dessa utbildningar som för övrig utbildning i gymnasieskolan, det vill säga att utbildningen som huvudregel ska vara avgiftsfri.

För elever som vill och har behov av det ska Örebro kommun anvisa kost och logi. Kommunen ska även ansvara för att eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som föranleds av deras funktionsnedsättning.

Elever kan söka bidrag hos Centrala studiestödsnämnden (CSN) för boende och hemresor (Rg-bidrag). En elevs hemkommun ska också lämna ekonomiskt stöd om eleven behöver inackordering på grund av skolgången (inackorderingsbidrag).

Källor: 15 kapitlet 17-18 och 32 §§ skollagen samt 10 kapitlet 11 § gymnasieförordningen.

Vilka avgifter får finnas i gymnasieskolan?

Rg-bidrag, CSN:s webbplats Länk till annan webbplats.

Riksgymnasiet för döva (RGD) och riksgymnasiet för hörselskadade (RGH)

Kommunal vuxenutbildning

Vilka avgifter får finnas inom kommunal vuxenutbildning?

Utgångspunkten är att vuxenutbildningen ska vara avgiftsfri. Det får dock finnas enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna.

Huvudmannen får bestämma att eleverna själva ska införskaffa böcker och andra lärverktyg som eleverna har för eget bruk och får behålla som sin egendom. Sådana lärverktyg kan enligt förarbetena till exempel vara skrivmateriel, verktyg och skyddskläder. Huvudmannen kan också erbjuda eleverna sådana lärverktyg mot avgifter som högst motsvarar huvudmannens anskaffningskostnader. Övriga lärverktyg som används i utbildningen ska eleverna få tillgång till utan kostnad.

Elever inom utbildning i svenska för invandrare (sfi) ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att elever ska hålla sig med enstaka egna lärverktyg.

Avgifter får inte tas ut i samband med ansökan om plats inom vuxenutbildningen.

Källor: 20 kapitlet 7 § skollagen och proposition 2009/10:165 Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet, sidan 840.

Nya regler som syftar till att stärka elevers tillgång till ändamålsenliga läromedel börjar att gälla den 1 juli 2024

Internationella skolor och svenska utlandsskolor

Vilka elevavgifter får tas ut av internationella skolor?

För kommunala internationella skolor gäller samma regler kring avgifter som för grundskolan.

Enligt skollagens regler om bidrag till internationella skolor är hemkommunen skyldig att för vissa elever lämna bidrag till enskilda huvudmän. Av dessa elever får en enskild huvudman för en internationell skola ta ut en elevavgift. Elevavgiften får tas ut för att täcka rimliga merkostnader som hör samman med att utbildningen

• följer ett annat lands läroplan
• följer en internationell läroplan, eller
• i första hand riktar sig till elever som är bosatta i Sverige under en begränsad tid.

Avgiften ska vara skälig utifrån

• de kostnader den är avsedd att täcka
• de bidrag huvudmannen får
• omständigheterna i övrigt.

Källor: 9–10 §§ förordning (2015:801) om internationella skolor och 24 kapitlet 5 § och 6a § skollagen.

Vilka avgifter får finnas i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan?

Vilka elevavgifter får svenska utlandsskolor ta ut?

Svenska utlandsskolor är till för barn och ungdomar som bor i utlandet med minst en av sina vårdnadshavare. Utbildningen motsvarar förskoleklassen, grundskolan och –så långt det är möjligt – gymnasieskolan. I svensk lagstiftning är frågan om avgifter i utlandsskolor reglerad avseende de elever som utlandsskolan kan få statsbidrag för. För andra elever som tas emot vid utlandsskolor finns inga bestämmelser om avgifter i svensk lagstiftning.

Elevavgifter som svenska utlandsskolor tar ut från de elever som utlandsskolan kan få statsbidrag för ska vara skäliga med hänsyn till skolans kostnader för verksamheten och det statsbidrag som lämnas, förutsatt att kostnaderna kan anses rimliga för verksamheten.

Källa: 19 § förordning (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.

Avtal för lån av datorer och läsplattor

Får skolor kräva att elever eller vårdnadshavare skriver under avtal för att eleverna ska få låna digitala enheter?

Många skolor lånar ut digitala enheter till eleverna, till exempel datorer eller läsplattor. Om de digitala enheterna är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta del av undervisningen i skolan måste skolan säkerställa att alla elever får tillgång till dessa utan att betala någon avgift. Skolan får då inte heller kräva att eleven eller vårdnadshavaren ska ingå ett avtal om ekonomiska förpliktelser, där de till exempel på förhand förbinder sig att gå med på krav på ersättning för de kostnader och den självrisk som kan uppstå om eleven förlorar en digital enhet eller om den digitala enheten blir skadad.

Det hindrar dock inte att elever och vårdnadshavare under vissa förutsättningar kan bli ersättningsskyldiga för olika typer av skador på den digitala enheten. Detta regleras i första hand i civilrättslig lagstiftning, som skadeståndslagen. Det kan därför vara så att skolan, om en skada uppkommit på en digital enhet, kräver att elever eller vårdnadshavare ersätter skolan på civilrättslig grund.

Skolinspektionen har i flera beslut uttalat att skolor inte får kräva ekonomiska åtaganden från elever eller vårdnadshavare i de eventuella avtalen. Däremot får skolorna ha låneavtal där de tydliggör att det är viktigt att vara försiktig med utrustningen. Där kan det också stå att eleven eller vårdnadshavaren kan bli skyldig att ersätta utrustningen enligt civilrättsliga regler om eleven använder den på ett oaktsamt sätt.

Ett undantag från huvudregeln om kostnadsfri tillgång till digitala enheter finns för vissa elever som genomför hela sin utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan på distans.

Källor: 22 kapitlet 16 § skollagen och skadeståndslagen (1972:207) samt Skolinspektionens beslut, diarienummer 41–2017:7476, 41–2016:7801 och 41–2018:668.

Undantag för vissa elever som genomför hela sin utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan på distans

Avgifter för prövning

Vilka avgifter får tas ut i samband med prövning?

Huvudmannen får ta ut en avgift på högst 500 kronor av den som vill göra en prövning i grundskolan, gymnasieskolan eller komvux . Avgiften tillfaller huvudmannen.

Avgift får inte tas ut för

• den som har gått ut grundskolan och inte uppfyllt de betygskriterier som minst ska ha uppfyllts i årskurs 9 i det ämne som prövningen gäller
• en elev i gymnasieskolan som har fått betyget F på den kurs eller i det grundskoleämne som prövningen gäller, eller som inte fått betyg i kursen eller grundskoleämnet för att det inte har funnits underlag för bedömning på grund av elevens frånvaro, det vill säga att eleven fått streck i kursen eller ämnet
• en elev inom komvux på grundläggande nivå som har fått betyget Icke godkänt på den kurs prövningen gäller
• en elev inom komvux på gymnasial nivå som har fått betyget F på den kurs prövningen gäller
• den som efter avslutad kurs inom komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå inte har nått upp till betyget Godkänt
• den som efter avslutad kurs inom komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå inte har nått upp till betyget E
• den som efter avslutad kurs inom sfi, eller motsvarande utbildning för den som har rätt att delta i sådan utbildning, inte har nått upp till betyget Godkänt
• en elev inom komvux som inom ramen för en kurs går igenom en prövning efter validering.

Källor: 1­–3 §§ förordning (1991:1124) om avgifter för prövning inom skolväsendet.

Övriga avgifter och ersättning för kostnader

Kan en elev som får distansundervisning ha rätt till ersättning för resor och boende?

Ja. Eftersom utbildning i Sverige som huvudregel ska vara avgiftsfri har en elev som deltar i utbildning där distansundervisning används rätt till ersättning från sin hemkommun för de resor inom Sverige som krävs för utbildningen. En elev som får distansundervisning kan till exempel behöva resa till den ort där utbildning anordnas för att delta i träffar och laborationer. Om eleven i anslutning till en sådan resa måste övernatta utanför det egna hemmet, ska hemkommunen även svara för kostnader för logi under resan.

Källor: 22 kapitlet 12 § skollagen och proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidorna 123 och 241.

Distansundervisning

Kan en elev som får distansundervisning få tillgång till exempelvis uppslagsverk via webben om eleven inte har tillgång till skolbibliotek?

Till skillnad från vad som gäller för övriga elever finns det inget krav på att elever som får distansundervisning måste ges tillgång till skolbibliotek. Enligt förarbetena bör elever som läser på distans i stället få tillgång till elektroniska resurser, till exempel referenslitteratur via webben, som ersättning för uppslagsverk i ett fysiskt skolbibliotek. Sådana elektroniska resurser får enligt förarbetena anses utgöra sådana lärverktyg som eleverna enligt skollagen ska ha tillgång till utan kostnad.

Källor: 22 kapitlet 3 § skollagen och proposition 2019/20:127 Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad, sidan 129.

Avgifter i obligatoriska skolformer

Avgifter i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan