Undervisning i svenska som andraspråk
Svenska som andraspråk finns i alla skolformer där man undervisar i ämnen. Svenska som andraspråk skiljer sig från ämnet svenska genom att undervisningen utgår från ett andraspråksperspektiv. Här hittar du svar på vanliga frågor om regelverket kring svenska som andraspråk, till exempel vilka elever som ska och får läsa svenska som andraspråk i de olika skolformerna.
Svenska som andraspråk i grundskolan och motsvarande skolformer
Vilka elever ska läsa svenska som andraspråk i grundskolan och motsvarande skolformer?
Enligt skolförordningen ska följande elever i grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan få undervisning i svenska som andraspråk om de behöver det:
- elever som har ett annat språk än svenska som modersmål
- elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet
- invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare.
Elever i grupperna som nämns ovan ska alltså inte läsa svenska som andraspråk automatiskt. Det är bara om de har behov av det som de ska få undervisning i svenska som andraspråk.
Undervisning i svenska som andraspråk ersätter undervisning i svenska.
Källor: 5 kapitlet 14-15 §§ skolförordningen.
Vem beslutar om en elev ska läsa svenska som andraspråk?
Det är rektorn som beslutar om en elev i grundskolan eller en motsvarande skolform ska få undervisning i svenska som andraspråk.
Beslutet ska grunda sig på elevens behov, men det är inte närmare reglerat hur behovsprövningen ska gå till. Skolverket har tagit fram ett stödmaterial för hur man kan få reda på om en elev behöver undervisning i svenska som andraspråk.
Källa: 5 kapitlet 14 § skolförordningen.
Stöd i arbetet
Hur ska ett beslut om att en elev ska läsa svenska som andraspråk utformas?
Det är inte specifikt reglerat hur beslutet gällande undervisning i svenska som andraspråk ska utformas. Detsamma gäller bedömningen av elevens behov av sådan undervisning. Rutiner för detta får tas fram lokalt.
Källa: 5 kapitlet 14 § skolförordningen.
Kan en elev byta från svenska som andraspråk till svenska eller tvärtom?
Ja. Det finns inget som hindrar att en elev byter mellan de två ämnena. En elev läser svenska som andraspråk utifrån sitt behov. Eftersom elevens behov kan ändras, kan beslutet att eleven ska läsa ett visst ämne också behöva omprövas.
Svenska och svenska som andraspråk är två olika ämnen med två olika kursplaner. Ämnena är likställda, men det finns vissa inslag som skiljer sig åt mellan ämnena. Om en elev byter mellan ämnena måste skolan ta hänsyn till att eleven kan behöva stöd för att ta igen delar i undervisningen som eleven kan ha missat.
Källor: 5 kapitlet 14 § skolförordningen.
Svenska som andraspråk i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan
Vilka elever får läsa svenska som andraspråk på nationella program i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan?
På nationella program i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan får en elev som har ett annat modersmål än svenska läsa svenska som andraspråk som gymnasiegemensamt ämne eller gymnasiegemensamt ämne i anpassad gymnasieskola.
Till skillnad mot i grundskolan och motsvarande skolformer finns inga bestämmelser om behovsprövning. Det ska framgå i elevens individuella studieplan vilket ämne eleven läser.
Källor: 1 kapitlet 7 § och 4 kapitlet 11 § gymnasieförordningen.
Kan en elev byta mellan svenska och svenska som andraspråk inom ramen för ett och samma nationella program i gymnasieskolan?
Ja. En elev kan till exempel läsa svenska 1 och sedan fortsätta med svenska som andraspråk 2. Det är även möjligt att först läsa svenska som andraspråk och fortsätta med svenska i nästa kurs. Det innebär alltså att en elev kan ha en blandning av kurser i svenska och svenska som andraspråk i sin gymnasieexamen.
Källor: 4 kapitlet 11 §§ samt 8 kapitlet 4-7 §§ gymnasieförordningen.
Kan både svenska 1 och svenska som andraspråk 1 ingå i en och samma gymnasieexamen?
Ja. En elev som läser svenska som andraspråk 1 som gymnasiegemensamt ämne kan läsa svenska 1 som individuellt val. Det gäller även för högre kurser i ämnet.
I gymnasieförordningen framgår vidare att en elev som har ett annat modersmål än svenska ska bli erbjuden svenska som andraspråk som individuellt val. Det innebär att en sådan elev som läser svenska 1 som gymnasiegemensamt ämne får läsa svenska som andraspråk 1 som individuellt val. Det gäller även för högre kurser i ämnet.
Källor: 4 kapitlet 7 och 11 §§ gymnasieförordningen.
Svenska som andraspråk inom komvux
Vem är behörig att läsa svenska som andraspråk inom komvux?
För att vara behörig till en kurs i svenska om andraspråk inom komvux på gymnasial nivå eller komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå måste den sökande ha ett annat modersmål än svenska. Personen måste också uppfylla övriga behörighetskrav för utbildningen.
Inom komvux på grundläggande nivå och komvux som anpassad utbildning på grundläggande nivå finns inga särskilda behörighetskrav för svenska som andraspråk, utöver de allmänna reglerna om rätt till utbildning.
Källor: 3 kapitlet 4 § förordningen om vuxenutbildning.
Rätt, behörighet och antagning till komvux på gymnasial nivå
Rätt, behörighet och antagning till komvux på grundläggande nivå
Rätt, behörighet och antagning till komvux som anpassad utbildning
Organisering av undervisning i svenska som andraspråk
Kan elever som läser svenska respektive svenska som andraspråk få undervisning tillsammans, i samma klassrum?
Det finns inget formellt hinder mot att undervisningen organiseras så att elever som läser svenska respektive svenska som andraspråk undervisas i samlad klass. Svenska och svenska som andraspråk är dock olika ämnen med olika kurs- och ämnesplaner. Vid undervisning i samlad klass måste det vara tydligt vilket av ämnena var och en av eleverna får undervisning i.
En lärare som är behörig att undervisa i svenska är inte automatiskt behörig att undervisa i svenska som andraspråk. Huvudregeln är att endast den som har legitimation och rätt behörighet får bedriva undervisning i ett visst ämne. I vissa fall, till exempel om det inte finns någon lärare med rätt behörighet att tillgå inom huvudmannens organisation, kan en lärare utan rätt behörighet ändå undervisa.
Källor: 2 kapitlet 13 och 18 §§ skollagen.
Får en lärare sätta betyg utifrån betygskriterierna i svenska som andraspråk om en elev har läst svenska?
Nej, elevens kunskaper ska bedömas utifrån betygskriterierna för det ämne eller den kurs eleven läser. Svenska och svenska som andraspråk är två olika ämnen med två olika kurs- och ämnesplaner. När läraren sätter betyg ska hen utgå från betygskriterierna i den aktuella kurs- eller ämnesplanen.
Källor: 10 kapitlet 19-20 §§, 11 kapitlet 22-23 §§, 12 kapitlet 19-20 §§,13 kapitlet 20-21 §§, 15 kapitlet 24 §, 18 kapitlet 23 § samt 20 kapitlet 37 § (i dess lydelse enligt SFS 2022:146) skollagen.
Förskolor, skolor, fritidshem och kommunal vuxenutbildning har alltid en huvudman. Huvudmannen är ytterst ansvarig för att utbildningen genomförs i enlighet med skollagen och andra bestämmelser. Alla huvudmän inom skolväsendet ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen.
Kommuner
En kommun kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning.
Enskilda
En enskild fysisk eller juridisk person kan vara huvudman för förskola, förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. En enskild huvudman kallas ofta även för ”fristående huvudman”. För kontakt med en fristående huvudman vänder man sig till verksamhetens styrelse eller motsvarande.
Regioner
Gymnasieskolor, anpassade gymnasieskolor och kommunal vuxenutbildning kan i viss utsträckning ha en region som huvudman.
Staten
Specialskolor och sameskolor samt förskoleklass och fritidshem vid en specialskola eller sameskola har staten som huvudman.
Källor: 2 kapitlet 2-8 § och 4 kapitlet 8 § skollagen.
Hittade du inte svar på din fråga?
Om du inte hittar svar på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.
