På grund av spridningen av covid-19 och coronaviruset gäller under en begränsad tid delvis andra bestämmelser än normalt för skolväsendet. De ordinarie lagarna och reglerna gäller fortfarande, men det finns tillfälliga bestämmelser som gör att huvudmän kan få göra vissa undantag från delar av skolförfattningarna om de behöver stänga verksamheter helt eller delvis. En del information under Ansvar i skolfrågor måste därför läsas tillsammans med de nya tillfälliga reglerna.

De tillfälliga bestämmelserna finns samlade här: Coronaviruset och covid-19 - regler för skolor och förskolor

Välja förskoleklass och grundskola eller grundsärskola

De flesta barn går först i förskoleklassen och sedan i grundskolan eller grundsärskolan. Här har vi samlat de vanligaste frågorna om att välja skola.

Ansvar och regler vid val av skola

Vilket ansvar har kommunen för att ordna plats i skolan?

Hemkommunen är skyldig att ordna en plats i skolan för alla barn som har rätt till utbildning. Vårdnadshavaren har rätt att välja skola för sitt barn i hela kommunen. Möjligheten att välja skola är alltså inte begränsad till den kommundel eller stadsdel där barnet bor.

Källor: 9 kapitlet 12 och 15 §§, 10 kapitlet 24 och 30 §§, 11 kapitlet 24 och 29 §§ skollagen.

Vad menas med hemkommun?

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i.

Enligt skollagen är hemkommunen den kommun som man är folkbokförd i. När det gäller personer som är bosatta i Sverige utan att vara folkbokförda är hemkommunen den kommun som de stadigvarande vistas i.

Hur ska skolplaceringen gå till?

Hur många elever som får plats vid varje kommunal skola bestäms av kommunen. Kommunen ska i första hand utgå från vårdnadshavarens önskemål när ett barn får en skolplacering. Men vårdnadshavarens önskemål får inte gå ut över ett annat barns rätt till placering vid en skola nära hemmet. Det brukar kallas för närhetsprincipen. Det kan finnas flera skolor i kommunen som ligger nära hemmet, så närhetsprincipen innebär inte alltid att barnet blir placerat vid den skola som ligger närmast hemmet.

Annars får kommunen bara frångå vårdnadshavarens önskemål om den placering de vill ha skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. När kommunen ska placera en elev i grundskolan eller grundsärskolan får den även frångå vårdnadshavarens önskemål om det är nödvändigt med hänsyn till de andra elevernas trygghet och studiero. Men det gäller inte vid placering i förskoleklassen.

Om fler barn väljer en skola än det finns platser för är det kommunen som bedömer vilka barn som har rätt till en plats på skolan. Då ska kommunen tillämpa närhetsprincipen och eventuella andra lokala principer som inte strider mot närhetsprincipen.

När ett barn har två vårdnadshavare måste båda vårdnadshavarna vara överens om vid vilken skola barnet ska gå. Det innebär också att skolan är skyldig att kontrollera vilka som är vårdnadshavare via folkbokföringsregistret och säkerställa att de är överens.

Källor: 6 kapitlet 13 § föräldrabalken, 9 kapitlet 15 och §, 10 kapitlet 30 §, 11 kapitlet 29 § skollagen, Justitieombudsmannens beslut den 13 oktober 2010, diarienummer 1411–2009.

Vad innebär ”nära hemmet” när kommunen ska tillämpa närhetsprincipen?

Vad som menas med uttrycket "nära hemmet" är inte definierat, varken i skollagen eller i dess förarbeten. Enligt ett tidigare avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen får innebörden antas vara beroende av de lokala förhållandena. Därför anser domstolen att det i första hand får vara upp till varje kommun att själv bestämma vilka kriterier som ska gälla. Kommunen behöver ta hänsyn till faktorer som till exempel elevernas ålder och avståndet mellan hemmet och olika tillgängliga skolor. Enligt samma avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen kan bestämmelsen inte anses ge utrymme för att de elever som bor närmast en viss skola ges företräde framför andra sökande i kommunen bara av det skälet.

Källor: 9 kapitlet 15 §, 10 kapitlet 30 §, 11 kapitlet 29 § skollagen, Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) 2015 referat 50.

Kan en kommun använda syskonförtur vid skolplacering?

Syskonförtur regleras inte i skolförfattningarna. Om det är fler barn som väljer en skola än det finns platser för får en vårdnadshavares önskemål inte leda till att en annan elev får en skolplacering för långt från hemmet. Det beror på närhetsprincipen.

Mer om närhetsprincipen under Hur ska skolplaceringen gå till? (länk)

Kommunen behöver alltid försäkra sig om att de principer som används vid skolplacering, till exempel syskonförtur, inte går emot bestämmelserna om vårdnadshavarens önskemål eller närhetsprincipen.

I övrigt har kommunerna ett relativt stort utrymme att själva bestämma vilka principer som ska gälla vid skolplacering. Kammarrätten i Stockholm har i två domar prövat placeringsbeslut som gällde elever som bor inom ett visst avstånd från skolan och som har syskon som går i förskoleklass eller årskurs 1–3 vid skolan. I dessa beslut har de eleverna prioriterats framför andra elever. Dessa två domar kan ge mer vägledning.

Källa: 9 kapitlet 15 §, 10 kapitlet 30 §, 11 kapitlet 29 § skollagen, Kammarrätten i Stockholm 2018-06-25 mål nummer 6009–17, Kammarrätten i Stockholm 2018-06-25 mål nummer 6008–17.

Får skolor använda färdighetsprov vid antagning och urval?

Huvudregeln är att varken kommunala eller fristående skolor får använda tester och prov som villkor för antagning eller för urval av elever. Men det finns undantag för vissa speciella utbildningar i grundskolan. Det gäller bland annat utbildningar som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd.

I förskoleklassen och grundsärskolan får man inte använda färdighetsprov vid antagning eller urval överhuvudtaget.

10 kapitlet 9–9 a §§ skollagen, 9 kapitlet 25–27 §§ i skolförordningen.

Välja en fristående skola

Vad gäller om man vill välja en fristående skola?

Vårdnadshavare kan välja en fristående skola för sitt barn i stället för en kommunal skola. Huvudregeln är att fristående skolor ska vara öppna för alla elever som har rätt till utbildning. Men huvudmän för fristående förskoleklasser får begränsa utbildningen till att bara gälla elever som behöver särskilt stöd för sin utveckling. En fristående grundskola eller grundsärskola får begränsa utbildningen till att bara gälla någon eller alla av dessa grupper:

  • vissa årskurser
  • elever som behöver särskilt stöd,
  • vissa elever som utbildningen är speciellt anpassad för.

Om det inte finns plats för alla som söker till den fristående skolan ska urvalet göras på ett sätt som Skolinspektionen godkänt. Exempel på vanliga urvalsgrunder är

  • anmälningstid (kötid)
  • syskonförtur
  • geografisk närhet.

Har en elev i en fristående förskoleklass, grundskola eller grundsärskola rätt till skolskjuts?

Källor: 9 kapitlet 17–18 och 21 a §§ skollagen, 10 kapitlet 35–36 och 40 §§ skollagen, 11 kapitlet 34–35 och 39 §§ skollagen.

Vad gäller kring bidrag till fristående skolor?

Hemkommunen ska ge bidrag för alla elever som går i fristående skolor. Bidraget ges till den som driver skolan och är uppdelat i ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp.

Grundbeloppet är en ersättning för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader. Det bestäms på samma grunder som när kommunen fördelar resurser till sina egna skolor.

Fristående skolor kan få tilläggsbelopp för elever som tillhör någon av dessa grupper:

  • elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd
  • elever som ska erbjudas modersmålsundervisning
  • elever som deltar i lovskola.

Tilläggsbeloppet för en elev som behöver särskilt stöd bestäms individuellt utifrån elevens behov. Hemkommunen måste inte betala tilläggsbelopp för en elev som behöver särskilt stöd om det innebär betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. En fristående skola måste heller inte ta emot eller fortsätta ge utbildning åt en elev som behöver särskilt stöd om hemkommunen beslutat att inte ge tilläggsbelopp för eleven på grund av betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.

Källor: 9 kapitlet 17 § och 19–21 §§, 10 kapitlet 35 § och 37–39 §§, 11 kapitlet 34 § och 36–38 §§ skollagen.

Rätten att gå klart utbildningen

Vilken rätt har en elev att gå kvar i en viss skola?

En elev som har blivit placerad vid en viss skola har rätt att gå kvar i den skolan, om det inte innebär betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Det innebär också att en elev som går i förskoleklassen har rätt att fortsätta i grundskolan i samma skola. Men i enstaka fall kan det bli nödvändigt att flytta en elev i grundskolan eller grundsärskolan för att de andra eleverna ska få trygghet och studiero. En elev i förskoleklassen kan inte flyttas till en annan skola på grund av problem med trygghet och studiero.

Ibland ändras de förhållanden som låg till grund för mottagandet i en kommunal skola under läsåret, till exempel genom att eleven flyttar till en annan kommun. Men en elev som börjat i förskoleklassen, grundskolan eller grundsärskolan ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret i alla fall. Om en elev bara har en årskurs kvar i grundskolan eller grundsärskolan har eleven också rätt att gå kvar sista årskursen i samma skola.

Elever i fristående skolor har rätt att gå kvar i den skola där de blivit mottagna, med ett undantag. En fristående skola behöver inte fortsätta ge utbildning åt en elev som behöver särskilt stöd om hemkommunen beslutat att inte ge tilläggsbelopp för eleven på grund av betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.

Källor: 9 kapitlet 15–15 a §§ och 17 §, 10 kapitlet 28 §, 30–31 §§ och 35 §, 11 kapitlet 27 §, 29–30 §§ och 34 § skollagen.

Gå i skolan i en annan kommun

Kan en elev gå i skolan i en annan kommun än hemkommunen?

En elev har rätt att gå i en annan kommuns skola om hen har särskilda skäl att få gå i skolan där utifrån sina personliga förhållanden. Innan den andra kommunen fattar beslut om att ta emot eleven ska den hämta in ett yttrande från elevens hemkommun.

En kommun får även i andra fall ta emot en elev från en annan kommun om elevens vårdnadshavare önskar det. Men om det inte finns särskilda skäl är det inte en rättighet utan det är frivilligt för den andra kommunen att ta emot eleven.

Här svarar vi på vad som gäller kring skolskjuts om en elev går i en annan skola än den kommunen placerat hen i:

Vilken rätt till skolskjuts har en elev i en kommunal förskoleklass, grundskola eller grundsärskola?

Källor: 9 kapitlet 13 §, 15 b–15 c §§, 10 kapitlet 25 §, 27 § och 32–33 §§, 11 kapitlet 25–26 §§ och 31–32 §§ skollagen.

Vilken ersättning ska hemkommunen betala för en elev som går i skolan i en annan kommun?

En kommun som har tagit emot en elev från en annan kommun i sin skola ska få ersättning för sina kostnader.

Det gäller

  • när eleven har särskilda skäl att gå i den andra kommunens skola på grund av egna personliga förhållanden
  • när eleven bara har en årskurs kvar i grundskolan eller grundsärskolan och går kvar trots att grunden för mottagandet ändrats
  • när en kommun frivilligt tar emot en elev från en annan kommun. Om kommunerna inte kommer överens om något annat ska ersättningsnivån bestämmas utifrån kommunens åtagande och elevens behov. Man ska utgå från samma grunder som hemkommunen använder när den fördelar resurser till den egna skolan.

Om eleven har ett betydande behov av särskilt stöd behöver hemkommunen inte ge bidrag för det särskilda stödet ifall det innebär betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen.

Källor: 9 kapitlet 13 och 16 §§ skollagen, 10 kapitlet 25–28 §§ och 34 § skollagen, 11 kapitlet 25–27 §§ och 33 § skollagen.

Vad svarar vi på under Ansvar i skolfrågor?

Här svarar vi på frågor om vad som gäller i förskolan, skolan och vuxenutbildningen utifrån de lagar och regler som styr verksamheterna. Vi tar inte ställning i enskilda ärenden och kan inte avgöra om skolor eller förskolor gör rätt eller fel. Det finns inte heller regler som styr all verksamhet och då kan det vara upp till huvudmän och verksamheterna själva att bestämma hur de ska göra.

Om du inte hittar svaret på din fråga här kan du kontakta Skolverkets upplysningstjänst.

Kontakta Skolverkets upplysningstjänst

Senast uppdaterad 11 maj 2020
  • Elever och föräldrar

    Utbildningsguiden

    Här presenterar vi Skolverkets mått för skolors kvalitet och resultat. Du kan söka efter och jämföra skolor. Syftet är att ge elever och föräldrar stöd att välja skola.

  • Elever och föräldrar

    Utbildningsinfo

    Här finns alla skolor och utbildningar i Sverige. Utbildningsinfo hjälper dig att välja.

  • Regler och ansvar

    Skolskjuts och elevresor

    Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om regelverket kring skolskjuts och elevresor.