Välja grundskola

Vårdnadshavare kan välja skola för sitt barn i hela hemkommunen. I vissa fall kan barnet även gå i skola i en annan kommun. Barnet har även rätt till placering vid en kommunal skolenhet nära hemmet, något som brukar kallas närhetsprincipen. Det går också att välja en fristående skola.

Kommunal grundskola i din kommun

Hemkommunen är skyldig att ordna en plats för alla barn i grundskolan och vårdnadshavaren har rätt att välja skola för sitt barn i hela kommunen. Alltså inte bara i den kommundel eller stadsdel där eleven bor.

Hur många elever som får plats vid varje skolenhet bestäms av kommunen. Kommunen ska i första hand utgå från vårdnadshavares önskemål när en elev ges en plats vid en skola. Men vårdnadshavarens önskemål får inte gå ut över ett annat barns rätt till placering vid en skolenhet nära hemmet. Den principen brukar kallas för närhetsprincipen. Det kan dock finnas flera skolor i kommunen som ligger nära hemmet, så närhetsprincipen innebär inte alltid att barnet blir placerad i den skola som ligger närmast hemmet. När platserna tar slut på en skola är det kommunen som bedömer vilka elever som har rätt till en plats på skolan.

Källa: 10 kapitlet 30 § skollagen.

Att välja en fristående grundskola

Vårdnadshavare kan istället för en kommunal skola välja en friskola för sitt barn. Om det inte finns plats för alla som söker till den fristående skolan ska urvalet göras på ett av Skolinspektionen godkänt sätt. Exempel på vanliga urvalsgrunder är anmälningstid (kötid), syskonförtur och geografisk närhet.

Varken kommuner eller de som driver fristående grundskolor får använda tester och prov som villkor för antagning eller för urvalet av elever. Det finns dock undantag för vissa speciella utbildningar. Det gäller bland annat utbildningar som kräver att eleverna har särskilda färdigheter i bild, idrott och hälsa, musik eller slöjd.

Källor: 10 kapitlet 35-36 § skollagen, 10 kapitlet 9-9 a §§ skollagen, 9 kapitlet 25-27 §§ i skolförordningen.

Bidrag till fristående grundskola

Hemkommunen ska ge bidrag för alla barn som går på en fristående skola. Bidraget ges till den som driver skolan och är uppdelat i ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp.

Grundbeloppet är ersättning för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration, mervärdesskatt och lokalkostnader. Grundbeloppet bestäms på samma grunder som vid kommunens fördelning av resurser till sin egen grundskola.

Tilläggsbelopp ges för elever som

  • har ett omfattande behov av särskilt stöd,
  • ska erbjudas modersmålsundervisning,
  • eller deltar i lovskola

Tilläggsbeloppet för en elev i behov av särskilt stöd bestäms individuellt utifrån elevens behov. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Den fristående skolan är inte heller skyldig att ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev, om hemkommunen bestämt att inte ge tilläggsbelopp på grund av att organisatoriska eller ekonomiska svårigheter.

Källa: 10 kapitlet 35 § och 37-39 §§ skollagen.

Rätt att fullfölja utbildningen i grundskolan

En elev som är placerad vid en kommunal skola har rätt att gå kvar där, om det inte innebär betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller om det är nödvändigt att flytta eleven med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero.

Detsamma gäller elever som går i förskoleklass, dessa har rätt att fortsätta i grundskolan på samma skola. En elev som gått i en kommuns grundskola ett visst läsår har rätt att gå kvar hela läsåret, även om förhållanden ändras under läsåret. Om det enbart återstår en årskurs, har eleven också rätt att gå kvar sista årskursen.

För fristående grundskolor finns det inte några bestämmelser om rätten att gå kvar vid en viss skola. Den fristående skolan behöver inte ta emot eller ge fortsatt utbildning åt en elev om hemkommunen beslutat att inte lämna tilläggsbelopp för eleven.

Källa: 10 kapitlet 28 §, 30- 31 §, 35 § och 39 § skollagen.

Gå i grundskola i annan kommun

En elev har rätt att gå i en annan kommuns grundskola om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl till detta. Innan den andra kommunen fattar beslut om detta ska den hämta in yttrande från elevens hemkommun.

En kommun får även i andra fall ta emot en elev från en annan kommun efter önskemål av elevens vårdnadshavare. I detta fall finns det inte någon rättighet att gå i den andra kommunens grundskola, utan det är frivilligt för den andra kommunen att ta emot eleven.

Huvudregeln är att man inte har rätt till skolskjuts om man går i en grundskola i en annan kommun. Däremot har man rätt till skolskjuts om hemkommunen kan anordna det utan organisatoriska och ekonomiska svårigheter för kommunen.

Skolskjuts ska också alltid anordnas om en elev behöver övernattning och går i en annan kommuns grundskola på grund av att hon på grund av sina personliga förhållanden har särskilda skäl till det.

Källa: 10 kapitlet 25 §, 27 § och 32-33 §§ skollagen.

Ersättning för elev i skola i annan kommun

En kommun som har elev från en annan kommun i grundskolan ska ersättas för sina kostnader.

Det gäller

  • när eleven har personliga förhållanden och särskilda skäl att gå i den andra kommunens grundskola
  • när det endast är en årskurs kvar för eleven i grundskolan och denne går kvar trots att grunden för mottagandet ändrats
  • när en kommun frivillig tar emot en elev från en annan kommun. Om kommunerna inte är överens om annat, ska ersättningen avgöras med hänsyn till kommunens åtagande och elevens behov efter samma grunder som hemkommunen använder sig av när de fördelar resurser till den egna grundskolan

Är elevens behov av särskilt stöd mycket omfattande behöver hemkommunen inte ge bidrag för det särskilda stödet, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Källa: 10 kapitlet 25-28 §§ och 34 § skollagen.