Forskning om digitalisering i skolan

Det här området syftar till att bevaka forskning om skolans och samhällets digitalisering i stort och hur det påverkar utbildningssystem, skola, undervisning och lärares arbete. Ambitionen är att uppmärksamma hur digitaliseringen och tillgången till information förändrar hur vi ser på lärande och kunskap och att bredda bilden av den digitala tekniken i skolan. Forskning om användning av digital teknik i klassrummet och de specifika utmaningar och möjligheter som varje ämne behöver hantera bevakas och granskas. Också hur digitaliseringen av skolan förändrar de omgivande villkoren för undervisning och arbetsliv genom exempelvis förändrade krav på förmågor i samhället bevakas.

Exempel på några konkreta områden som bevakas:

  • Konsekvenser av skolans digitalisering för utbildningsystemet och lärares arbete
  • Begreppet ”digital kompetens” och betydelse för skolans digitalisering
  • Undervisningens design och ämneskonceptioner i en digitaliserad skola
  • Etisk kompetens på nätet
  • Elevers källkritiska förmåga
  • Literacy och elevers digitala textskapande
  • Lärares bedömning av multimodala, digitala texter
  • Digitala medier i andraspråksundervisning
  • Mobiltelefonen i skolan
  • Lärares kompetensutveckling på sociala medier
  • Programmering i skolan

Relevans för lärarkåren

Digitalisering av skolan är ett ämne som diskuteras flitigt, inte minst utifrån den nationella strategin för en ökad måluppfyllelse och likvärdig tillgång till digitala medier i svenska skolor (Regeringskansliet, 2017-03-09) och förändringarna i läroplanen med att förstärka den digitala kompetensen (SKOLFS 2017:11; SKOLFS 2017:16). Genom att bevaka och diskutera aktuell och relevant forskning syftar artiklarna som presenteras här till att ge en nyanserad bild av vad digitaliseringen i skolan innebär. På så sätt bidrar forskningsbevakningen till att sprida forskningsgrundad information till lärarkåren för att stärka den vetenskapliga grunden i utvecklingsarbetet med skolans digitalisering.

Forskningsmiljön

Forskningsmiljön vid Göteborgs universitet kring digitalisering i skolan är väletablerad och täcker in ett brett fält runt lärande, kommunikation och identitetsskapande i alla typer av undervisningsverksamheter och även i vardagen. Forskargruppen verkar i flertal starka och tvärvetenskapliga forskningsmiljöer, som till exempel:

The Linnaeus Centre for Research on Learning, Interaction and Mediated Communication in Contemporary Society, LinCS, finansieras av Vetenskapsrådet och andra organisationer. LinCS

“Lärande i en digitaliserad region” DigitaL, är ett samarbete mellan Högskolan Väst, Göteborgs Universitet och Västra Götalandsregionen med fokus på lärande i det digitaliserade arbetslivet. DigitaL

Referenser:

Regeringskansliet (2017-03-09) Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument. Stärkt digital kompetens

SKOLFS 2017:11. Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.

SKOLFS 2017:16. Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan.

20 juni 2017

Vikten av att kunna värdera källor på internet

Trots att de allra flesta har hört om ”fake news” verkar många läsare strunta i att granska trovärdigheten i det de läser. Elever är inget undantag. Att undervisa om källinformationens betydelse för att tolka innehåll är ett medel för att förbättra elevers förståelse av att allt som står att finna på internet inte är sant. Läs mer om att värdera källor på internet

15 december 2016

Innehåll viktigare än verktyg för elevernas motivation

När elever ska beskriva vad som motiverar dem i skolans lärmiljö, som numera ofta är digital, gör de ingen skillnad på digitala och analoga resurser. I stället fokuserar de på innehåll. En varierad undervisning, meningsfulla uppgifter och bedömning som är konstruktiv och framåtsyftande, är det som motiverar elever mest. 

Läs mer om avhandlingen här

1 december 2016

Omsorg och stöd i ungas samspel i sociala medier

Kränkningar och sociala medier är en vanlig kombination när ungas medievanor diskuteras. Men ungdomar är måna om att visa omsorg och bygger starka stödjande kulturer på exempelvis Instagram eller Kik. I alla fall när det gäller de närmaste vännerna.

Omsorg och stöd i ungas samspel i sociala medier

20 oktober 2016

Friare lärmiljö kan bli problematisk för distanselever

Både inre och yttre motivation är av betydelse för att eleverna ska lyckas med sitt lärande på distans. Det gäller att skapa lärandeprocesser som betonar interaktivitet, kommunikation och samarbete, menar Charlotta Hilli som skrivit en avhandling om lärande i virtuella miljöer.

Läs mer om Charlotta Hillis avhandling

17 oktober 2016

Digitala verktyg olika bra på att visa vad eleverna förstår

Lärare behöver använda flera olika metoder för att få syn på hur eleverna utvecklar sin förståelse, och det är här de digitala verktygen kan få betydelse. Men det är inte alla verktyg som hjälper läraren att få syn på vad eleverna har förstått.

Läs mer om två forskares fallstudier

3 juni 2016

Erfaren medskapare krävs för barnens musiklek

När förskole- och fritidshemsbarn samspelar kring musikteknologi är låtsasleken viktig. Men för att leken med det digitala instrumentet ska komma igång och bli meningsfull, är lärarens aktivitet avgörande. Läs mer om avhandlingen

11 april 2016

Reflektion och diskussion viktigt i spelbaserat lärande

Vad krävs för att en skola eller en lärare ska kunna göra datorspelande till en del av sin verksamhet? Vad krävs av spelutvecklare för att de ska kunna skapa spel som faktiskt fungerar bra i skolmiljöer rent praktiskt? Läs mer om avhandlingen

8 februari 2016

Kompetensutveckling gör teknikstött lärande hållbart

Behov av kompetensutveckling – på alla plan – blir synligt i Marcia Håkanssons Lindqvists avhandling om digitala teknologier och teknikstött lärande.

Läs mer om avhandlingen

Senast granskad: 2016-12-02